Sök på sidan
Det finns {{hitCount}} träffar som matchar din sökning.
Det finns 64 träffar som matchar din sökning.
-
Nej, IMY kan inte radera dina personuppgifter åt dig.
Ett vanligt missförstånd är att man kan vända sig till IMY för att få sina personuppgifter raderade oavsett var de behandlas. Så är inte fallet. IMY har endast uppgifter om dig om du på något sätt har haft kontakt med oss, till exempel om du har skickat in ett klagomål, anmält ett dataskyddsombud, ställt en fråga eller anmält dig till någon av våra konferenser. För att utöva din rätt till radering måste du alltså vända dig till var och en av de personuppgiftsansvariga som behandlar dina uppgifter.
Läs mer:
Rätten till raderingVi guidar dig: Har du svårt att få bort något om dig från nätet?
-
Reglerna i dataskyddsförordningen behöver inte följas om bevakningen sker inom privatundantaget.
Om kamerans upptagningsområde däremot omfattar platser som ligger utanför den privata tomten eller om bevakningen sker från en lägenhetsdörr - där förbipasserande i trapphuset eller grannars bostäder riskerar att komma med i bild - gäller dataskyddsförordningens regler.
Bevakningen kan vara tillåten med stöd av den rättsliga grunden intresseavvägning om samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda:
- kameran aktiveras endast när någon ringer på och är därefter endast aktiv under en mycket begränsad tid
- bild och ljud spelas inte in
- upptagningsområdet är mycket begränsat.
-
Det beror på vad som menas med ”samtycke” i det här sammanhanget.
Det finns inget krav i dataskyddsförordningen (GDPR) på att det alltid ska finnas ett samtycke från dig innan dina personuppgifter används i ett forskningsprojekt.För att få behandla personuppgifter ska den personuppgiftsansvariga, det vill säga en organisation (till exempel ett universitet) ha en rättslig grund att behandla dina personuppgifter. Inom forskningen används ofta de rättsliga grunderna uppgift av allmänt intresse eller intresseavvägning i dataskyddsförordningen, istället för samtycke som rättslig grund för att få behandla personuppgifter.
Du har dock vissa rättigheter enligt dataskyddsförordningen. En av dem är att du som huvudregel ska få information om hur dina personuppgifter behandlas, vilken rättslig grund som används för behandlingen med mera.
-
Om personer ur allmänheten riskerar att kamerabevakas när de vistas på din mark inom ramen för sin allemansrätt måste du följa reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen. Läs mer om vad det innebär att vara personuppgiftsansvarig
Om inga människor går att identifiera genom bilderna från åtelkameran – till exempel för att den är riktad så att den endast filmar lite över markhöjd - sker ingen behandling av personuppgifter och dataskyddsreglerna behöver inte följas. -
Om en fastighetsägare bedriver kamerabevakning av mark och vägar som även används av allmänheten, omfattas bevakningen i regel inte av privatundantaget. Detta gäller generellt sett oavsett nyttjanderätten, det vill säga om det är servitutsvägar eller inte. Det innebär att du måste följa reglerna i dataskyddsförordningen och att det måste finnas en rättslig grund för att bevakningen ska vara tillåten. Den vanligaste rättsliga grunden i det här sammanhanget är intresseavvägning. Det innebär att man väger behovet av kamerabevakning mot det intrång i människors personliga integritet som bevakningen innebär.
Integritetsintresset är särskilt högt på platser som många människor rör sig på, i anslutning till människors bostad eller där de vistas för rekreation, och det är svårt att uppnå ett tillräckligt högt bevakningsintresse på sådana platser för att kamerabevakning ska vara tillåten.
-
Du får sätta upp en kameraattrapp eller en skylt om att kamerabevakning pågår utan att faktiskt bevaka. Dataskyddsförordningen blir endast tillämplig när det sker en personuppgiftsbehandling, alltså när kamerorna är i drift.
IMY rekommenderar dock att du monterar kameraattrapper så att de ser tillåtna ut, det vill säga att du riktar dem mot din egen tomt. Detta med anledning av att integritetsintrånget kan upplevas lika stort med en attrapp som med en aktiv kamera, vilket kan leda till klagomål och till att IMY inleder en tillsyn.
-
Du måste alltid se till att du har stöd för att dela vidare uppgifter. Om du medverkar till att sprida vidare en bild, så kan du också bli ansvarig, precis som den som lade ut bilden från början.
-
Vi kan tyvärr inte plocka bort publiceringar från internet men vi kan fatta beslut om att något som lagts ut på nätet strider mot dataskyddsreglerna och säga åt den person som ligger bakom publiceringen att ta bort den.
Vi kan inte heller utreda brott, det gör polisen. Har det hänt något som du tror kan vara straffbart ska du därför göra en polisanmälan. Det kan exempelvis röra sig om dataintrång, förtal, hets mot folkgrupp eller ofredande.
-
Det viktiga är att du är försiktig och inte lämnar information om dig själv på nätet i onödan. Misstänker du att du är utsatt för dataintrång bör du vända dig till polisen.
-
Det beror på. Dataskyddsreglerna säger inte att man alltid måste ha någons samtycke för att få lägga ut bilder på andra på nätet. Det måste bedömas i varje enskilt fall om bilden var sådan att man borde ha bett om lov. Vi rekommenderar att man frågar personen det handlar om. En person som har lidit skada på grund av att hans eller hennes personuppgifter har behandlats i strid med dataskyddsreglerna kan ha rätt till skadestånd. För att få ut skadeståndet kan den som lidit skada vända sig direkt till den ansvariga eller till en domstol.
Det fanns tyvärr inga sökträffar på "{{prevQuery}}"...
Du menade kanske {{spellcheckItem}}?
Inte? I så fall kan du kanske testa något av dessa:
Testa något av dessa:
- Undersök om du stavat fel.
- Prova söka med en synonym eller formulera om din sökning.
- Sök med ett mindre specifikt ord.