Diskussion:Spårvidd

Spårvidder i Sverige

Följande smalspårvidder har funnits i Sverige enligt boken Järnvägsdata 1999:

• 1217 mm (4 engelska fot)

• 1188 mm (4 svenska fot)

• 1099 mm (44 svenska verktum, mätt på hjulen)

• 1093 mm (uddafall p.g.a. måttförväxling)

• 1067 mm (3,5 engelska fot)

• 891 mm (3 svenska fot)

• 802 mm (2,7 svenska fot, "budgetversion" av spv 891 mm)

• 750 mm (ursprungligen tysk standard)

• 693 mm (28 svenska verktum)

• 600 mm (franskt ursprung, Décauvillesystemet)

/Micke2 26 februari 2006 kl.17.48 (CET)

Säg något mer om vari måttförväxlingen i "uddafallet" bestod. / 82.182.149.179 27 februari 2006 kl.16.23 (CET)

Det var Köping-Uttersberg-Riddarhyttans järnväg som var detta uddafall. Spårvidden skulle egentligen ha varit 1067 mm (3,59 svenska fot). Loken hade dock byggts för spårvidden 1093 mm (3,59 engelska fot). Man fick därför anpassa spåren till loken. /Micke2 27 februari 2006 kl.17.18 (CET)

Kritisk granskning

Har lagt in lite synpunkter om spårvidd mm Diskussion:Järnväg i stycket "Kritisk granskninga av Järnvägsspår". Det är bland annat synpunkter om spårvidd som kanske borde behandlas i artickeln om "Spårvidd" istället. Det verkar vara kunniga personer som redigerar denna artickel så jag hoppas synpunkterna snart beaktas eller avfärdas med bra motivering. MVH Stenen 2 mars 2006 kl.22.04 (CET)

Jag föreslår att du riktar frågan till de personer som redigerar artikeln Treskensspår. Det verkar vara de som har störst kompetens på detta område. /Micke2 4 mars 2006 kl.12.11 (CET)

Spanien/Portugal

Enligt norska Wikipedia (art. Sporvidde) är den 1668 mm (här 1673 mm). Även om det väl kan variera någon milimeter här och där undrar jag vad är det meningen att det skall vara? Skvattram 27 mars 2007 kl. 23.02 (CEST)

Jag har redigerat lite baserat på engelska WP. Svar på frågan är 1673 eller 1668 i Spanien och 1664 eller 1668 i Portugal. --BIL 27 mars 2007 kl. 23.19 (CEST)

Bra. Det vore också bra om någon som vet kunde skriva om i vilken utsträckning spårvidder kan kombineras/fogas till varandra, eftersom 1520 och 1524 sammanhänger i Ryssland och Finland och likaså de spansk-portugisiska spåren som ju alltså kan passera över gränsen med olika ideala skenavstånd på vardera sidan. Antar att det beror på hjulens och skenornas bredd och "grovhet". Skvattram 28 mars 2007 kl. 12.29 (CEST)

• • • 1668 mm: 6 spanska fot (Spanien/Portugal; till 2013)
    • 1524(1520) mm: 5 engelska fot (Ryssland/Finland)

121.102.47.39 7 maj 2010 kl. 07.39 (CEST)

6 svenska fot: 1780 mm 121.102.47.39 7 maj 2010 kl. 07.59 (CEST)

Städning

De olika definitionerna är oklart beskrivna och i vissa fall rent självmotsägande: "Spårvidden är avståndet mellan rälerna" "Egentligen definieras spårvidden av avståndet mellan flänsarna i ett hjulpar" (kan i och för sig tolkas som att flänsavståndet får avgöra vilken spårvidd man använder, men det borde i vilket fall som helst förtydligas). Artikeln borde få en inledning som koncist beskriver vad spårvidd är (tekniska detaljer och historiska komplikationer kan man ta senare i artikeln) och kort nämner vilka olika spårvidder det finns och varför. Sedan kan man utveckla det senare i artikeln. Källhänvisningarna är dessutom otydliga, och det framgår inte exakt vilka delar av artikeln de syftar på. Kan den som har skrivit styckena eller någon annan som har tillgång till de uppgivna källorna anpassa källhänvisningarna till formatet som beskrivs på Wikipedia:Källhänvisningar? //Essin 27 mars 2007 kl. 23.55 (CEST)

Oöverskådlig

Jag ansåg att hela artikeln blev svåröverskådlig. Jag raderade en hel del som jag ansåg vara inaktuellt och inte direkt tillförde ämnet något annat än förvirring. Har försökt att göra det mer överskådligt med rubriker och underrubriker. Ämnet är inte lätt att förklara, om man inte bara nöjer sig med vad spårvidd är för någonting, och inte ger sig in i förklaringar om olika spårvidder, i tum eller millimeter... men då skulle det bli väldigt "platt".

Troligtvis förligger det en bättre granskning angående överättningen, omräkningen mellan tum och millimeter.

Björn Johansson, SJK och Ringlinien. 212.214.82.21 12 augusti 2007 kl. 13.04 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Normalspår subjektivt?

Anser man verkligen att bredspår är normalspår i länder där ett bredspår är standardiserad spårvidd? Är inte 1435 mm internationellt erkänt som det som i järnvägsterminologi avses med begreppet normalspår, såväl där denna spårvidd är standard som där den inte är det? Om sedan spanjoren sedan upplever 1668 mm som "normalspår" (normal spårvidd) är väl en annan sak. Skvattram 16 augusti 2007 kl. 11.49 (CEST)

Enligt es:Ancho de vía heter 1435 mm spårvidd "ancho de vía normal" på spanska. Det betyder normal spårvidd. Enligt fi:Raideleveys verkar 1435 mm heta standardiraideleveys på finska, vad det nu betyder. På ryska heter det enligt ru:Ширина колеи Европейская колея, vilket enligt Babelfish betyder Europeiskt spår.-- BIL 17 augusti 2007 kl. 20.46 (CEST)

Den finska översättningen blir ordagrant standardspår. --Migro 20 augusti 2007 kl. 17.06 (CEST)

Vad heter det egentligen

Heter det verkligen "treskenespår" och "fyrskenespår"? Annars ser man "treskensspår" och "fyrskensspår" och stundom "treskenspår" och "fyrskenspår". Vidare vad var det för 1067-spår mellan Kimstad och Norsholm? Var inte såväl Örebro-Kimstad som Åtvidaberg-Norsholm 891 mm-banor? Skvattram 23 augusti 2007 kl. 14.50 (CEST)

070827

Både "treskenespår" och treskensspår" och liknande stavningar förekommer i järnvägslitteratur och tidningen "TÅG", här får man nog se vad som är brukligt i det svenska språket. "Treskenespår" låter mer dialektalt, men som sagt, jag vet inte hur stavningsreglerna för sådana ord förhåller sig.

Angående spårvidder på den iberiska halvön, alltså i Spanien och Portugal så har jag också upptäckt att det förekommer divergerande uppgifter på olika ställen inte minst på Internet, jag har därför inte gett mig in och ändrat någonting där. Jag vet ingenting om järnvägshistoriken där, men det kan vara så att man ändrat nominella spårvidden, att olika banor faktiskt haft olika spårvidd, att det föreligger omräkningsfel mellan tum och millimeter...

Angående "Normalspår" så vet jag att ryssar benämner vårt 1435 mm som smalspår, eller "västeuropeiskt normalspår" emedan de kallar sin egen spårvidd som "ryskt normalspår". Jag har dock inga spanska eller asiatiska järnvägsvänner.. Björn J, igen. 212.214.82.21 27 augusti 2007 kl. 12.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

De korrekta uttrycken är treskensspår resp. fyrskensspår.

Kimstad - Norsholm: Det är fullkomlig rappakalja som jag nu tagit bort. Fanns inget 1067 i Östergötland. I artikeln Smalspår står det f.ö. lite annorlunda om samma sträcka. Det var alltså 1435, 1435 och 891 mm på de tre spåren. Inte särskilt intressant i sig egentligen. --CodeGeneratR 2 oktober 2008 kl. 00.18 (CEST)

1431 i tunnelbanan?

Varför har Stockholms tunnelbana 1431 mm spårvidd? Google bekräftar att det är så (http://www.google.se/search?hl=sv&q=tunnelbanan+1431+sp%C3%A5rvidd), men hittar inget om varför. Det är sant att eftersom tunnelbanan och Saltsjöbanan inte har förbindelse med Banverkets nät (inte i daglig trafik i varje fall), och i vart fall måste ha egna fordon pga egen strömförsörjning mm kan man lika gärna ha vad som helst som spårvidd. Men varför 1431? -- BIL 9 januari 2008 kl. 00.56 (CET)

Ja på vissa sträckor, den nominella spårvidden är dock 1435mm.

Man fann att tunnelbanetågen slingarde sig i sidled, en slags självsvängning, därför minskade man spårvidden något. Jag har däremot ingen aning om på vilka stäckor detta skett. Kanske finns det en förklaring på sv. spårvägsällskapets sajt, www.ss.se

Björn J. 9 januari 2008 kl. 11.46 (CET)

Det måste väl varit lättare att ändra tågens spårvidd eller gångegenskaper? Det står i en spec jag läst på nätet att tunnelbanan har 1431 mm, då kanske tillverkare tror att det måste vara specialboggier. Vitsen för även järnvägar utan anslutning till huvudnätet och utan godstrafik att ha normalspår är väl att ha standardboggier, de är dyra, t.ex. för spanska snabbtåg. -- BIL 16 januari 2008 kl. 22.40 (CET)

Stockholms tunnelbana har ju den nominella spårvidden 1435 mm, men då (som tidigare sagts) har man "spikat in" rälsen något på vissa sträckor för att få bättre gångegenskaper. Det där glappet på fyra millimeter är ju försumbart, nu minns jag inte vad rekommenderad spårvidd är mätt på hjulen är, men det brukar finnas rätt så generösa toleranser. Det är ju även andra saker som spelar in i detta sammanhang, hjulringarnas bredd och hur flänsarna ser ut och naturligtvis i vilket skick såväl ringar som flänsar är i. Man kanske inte skall rekommendera vetgiriga att själva gå ut och mäta spårvidder (risk att bli överkörd) men om man skulle göra det på landets järnvägs- spårvägs- eller tunnelbanenät så finner man antagligen väldigt få ställen (i relation till totala banlängden) där spårvidden är exakt 1435, 1067, 891 eller annan nominell för ändamålet lämplig spårvidd, det diffar en hel del. Möjligen är spårvidden exakt, eller väldigt nära exakt på alldeles nybyggda banor, men efter en kort tid börjar slitaget ändra på detta fakum, liksom på vissa ställen där geologiska krafter hela tiden försöker att inte bara möblera om banstandraden utan även andra saker... För att nu inte tala om temperaturen, men den påverkar ju främst rälsen på längden. Så jag kan se det mest som ett löjeväckande matematiskt vimseri att säga att man nu har 1431 mm spårvidd... möjligen var det kanske så innan trafikdygnets start, om man sedan mätte sent på kvällen fick man antagligen att annat värde... Andra anger ju då den nominella spårvidden, och det betyder ju ungefär: "vi har en ambition att hålla en ungefärlig spårvidd på x antal millimeter på vår järnväg enligt en fastställd standrad". För stora toleranser innebär en säkerhetsrisk och åtgärdas omedelbart. Som exempel kan jag nämna den gången då ett känt spårvägssällskap i Göteborg en kväll för några år sedan, lyckades att ställa den tvåaxliga långedragsvagnen 302 (den korttjocke) mellan spåren vid hållplatsen på Gamlestadstorg, här var det nästan rysk spårvidd, men vagnen hade då också smala hjulringar (75 mm mot 100 mm på moderna och renoverade äldre vagnar). Flera pedalvagnar och M31:or hade hela dagen passerat utan problem. Här var det ju klart så att spårvidden låg utanför toleranserna... Björn J. 2 oktober 2008 kl. 12.20 (CEST)

Brister i artikeln

Det råder ett lite konstigt användande av fetstil i artikeln, och därtill även konstiga rubriker och en och annan mening som kan upplevas stå på fel plats. Något för den som orkar att fixa till, såvida detta inte är något bara jag tycker. Skvattram 1 oktober 2008 kl. 22.14 (CEST)

Beror väl på att det är flera kockar som rört i den soppan. Artikeln är ju nu rätt så omfattnade och säkerligen är det också så att flera saker är omnämnda i olika ordalag flera gånger. Dessutom varierar ju språkbruket en del, finns väl kanske inga större fel i det, men det märks ju att det är flera eller iallafall några olika personer som satt sin prägel på artikeln, men så är det ju på många ställen på Wikipedia, och det ligger ju liksom i sakens natur. Men det är väl bara för den som lusten har, att städa. Jag själv gjorde för ganska länge sedan en ordentlig omredigering, och har väl ingen större lust att börja städa här igen. Men det finns väl andra som känner sig manade? Björn J. 2 oktober 2008 kl. 12.19 (CEST)

Linköping - Västervik

"På banvallar med 1435 och 1067 mm och på sträckor med 1435 och 891 mm har man treskensräls, en gemensam räl och en för vardera spårvidden. Det senare användes mellan Linköping och Västervik under ombyggnadstiden. Ett par kilometer finns fortfarande på sträckan Jenny - Västervik."

Har sträckan mellan Linköping och Åtvidaberg någonsin varit annat än normalspårig? Är det inte bara Åtvidaberg-Västervik av Tjustbanan som ursprungligen var smalspårig?

Skvattram 24 oktober 2008 kl. 21.42 (CEST)

Du har rätt! NVHJ som byggdes med 891 mm gick Norsholm - Ringstorp - Åtvidaberg och vidare mot Västervik och Hultsfred. Dessutom är jag inte alls säker på att Åtvidaberg - Jenny haft treskensspår utan kan mycket väl ha breddats utan sånt övergångsförfarande. --CodeGeneratR 29 oktober 2008 kl. 17.09 (CET)

Bredspår

spårvidd:

• 1829 mm (6 engelska fot)
• 1780 mm (6 svenska fot)
• 1676 mm (5,5 engelska fot)
• 1600 mm (5,25 engelska fot)
• 1520 mm (5 engelska fot)
• 1435 mm (5 svenska fot)

121.102.47.39 7 maj 2010 kl. 07.53 (CEST)

Romersk spårvidd

Jag minns mig ha hört "faktoiden" om "romersk spårvidd" i rätt övertygande form, medan jag sett den kallas faktoid på rätt lösa grunder. Vilket förstås inte säger någonting om sanningsvärdet. Här avfärdas påståendet utan vare sig källa eller resonemang vilket jag ser som problematiskt.

Det handlar alltså om att vinnarna av en tågtävling skulle ha valt spårvidd (var och en hade eget spår) inspirerat av de romerska vagnarna och genom sin vinst påverkat vilken standard som valdes. Detta förklarades vara ohistoriskt eftersom den romerska "spårvidden" var en annan. Men eftersom konstruktörerna knappast hade tillgång till romerska vagnar kan de själva utgått från mått givna enligt en annan definition än den de använde.

Om någon vet att faktoiden inte är sann och har en pålitlig källa borde man lägga till hänvisning till den (och eventuellt förklara saken på lämpligt ställe). I annat fall är det bättre att stryka påståendet.

--LPfi 17 juni 2011 kl. 18.26 (CEST)

1435 mm var spårvidden för Liverpool and Manchester Railway, den första järnvägen med riktig passagerar och/eller godstransport (inte uppvisning mm). Denna järnväg blev en succé och banade väg för fler järnvägar. Varför denna spårvidd valdes är lite osäkert men kan läsas i artikeln Standard gauge, och där nämns legenden om romerska vagnar. Det fanns korta hästjärnvägar innan dess med varierande spårvidder, men alltid inom intervallet 1,2-1,6 m på grund av det utrymme hästen behöver för att gå, och den bredd vagnen bör vara om med tanke på hästens bredd och att vägarna gärna byggts smala av kostnadsskäl. Min teori är att spårvidden baseras på att hästen behöver utrymme mellan rälerna och att man valde en ungefär så bred spårvidd till de första ångjärnvägarna. Eftersom romarna använde hästar så blev det en liknande spårvidd, men sambandet är inte bevisat. --BIL 17 juni 2011 kl. 19.22 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Spårvidd. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20080618020526/http://www.t-banan.se/spec.htm till http://www.t-banan.se/spec.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 11 april 2019 kl. 22.05 (CEST)