Giertta[redigera | redigera wikitext]

Giertta är en svensk adelsätt. Den uppges ha erhållit friherrlig värdighet, men den fortlevande grenenn har inte introducerats på Riddarhuset som friherrlig utan räknas där som obetitlat adlig.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Riddarhusets uppgifter om släktens förfäder avviker från samtida regementsrullor och räknas som osäkra. Uppgifter om gemensam härstamning med ätterna Hierta] och Sabelhierta kommer från ett kritiserat genealogiskt arbete (1731) av Carl Ludvig von Schantz och saknar verifikation.

Den förste som med säkerhet har existerat har namnet Johan Eriksson Hierta, död 1685. Enligt riddarhusgenealogin uppnådde han majors gradvid Nylands regemente och var kommendant på Ivangorods fästning vid Narva, . Hans tre söner tjänstgjorde alla i Karl XII:s drabantkår och adlades 1715 med namnet Giertta. De introducerades1719 tillsammans 1719 på Riddarhuset i Stockholm som adlig ätt nummer 1446.

Den brodern Johan Giertta (se släktträd) erhöll friherrlig värdighet och hans ätt introducerades samma år på Riddarhuset som friherrlig ätt nummer 138. Hans ende son dog före honom, och han slöt därmed själv sin friherrliga gren 1740. Då även den tredje brodern Joan Adam Giertta avled utan söner, är det från andra sonen Christian Giertta som den fortlevande släkten härstammar.

Enligt en avskrift av en kunglig resolution från 1720 sjakk de båda yngre brïoderna också få friherlig värdiget och introduceras på den äldre broderns nummer. Detta har emellerid inte skett, utan den fortlevande grenen är idag registrerad som obetitlad adlig med det ursprungliga ättnumret 1446.

Släktträd, äldsta generationer[redigera | redigera wikitext]

Johan Eriksson Hierta (död 1685), officer
- Johan Giertta (1666–1740), generallöjtnant, friherre
- Christian Giertta (1671–1745). generalmajor
  - Den fortlevande släktgrenen
- Adam Johan Giertta (1674–1739), överste

Källor[redigera | redigera wikitext]

Giertta nr 1446 i Adelsvapen-wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Giertta nr 138 i Adelsvapen-wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Adel, ätten Giertta, N:o 1446. i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858.–1864.

Friherrl. ätten Giertta, N:o 138, †. i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858.–1864.

Giertta, släkt, i Svenskt biografiskt lexikon, band 17 (1967-1969), sida 118.

Sabelhierta nr 186 i Adelsvapen.wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Gyllenhjerta nr 40 i Adelsvapen.wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Giertta nr 1446 i Adelsvapen-wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Giertta nr 138 i Adelsvapen-wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 1925–19936.

Adel, ätten Giertta, N:o 1446. i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858.–1864.

Friherrl. ätten Giertta, N:o 138, †. i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858.–1864.

Giertta, släkt, i Svenskt biografiskt lexikon, band 17 (1967-1969), sida 118.

Kvicklera[redigera | redigera wikitext]

Kvikklera är en jordart som mister sin fasta form och blir flytande, då den utsätts för belastning eller annan mekanisk påverkan, en process som går under namnet likvifaktion. Områden med kvicklera är ofta utsatta för jorskred.

Kvicklera förekommer i nordliga länder som Sverige, Norge, Finland, Ryssland, kanada samt i USA i delstaten Alaska. Dessa områden var helt eller delvis istäckta under den senaste istiden för 10-15.000 år sedan. Mineralparatiklar som frigjorts genom isens rörelse över den underliggande berggrunden har då avsatts i havet utanför iskanten. Landhöjningen efter isens avsmältning har sedan fört sådana avlagringar upp på torra land, där de nu finns på nivåre under högsta kustlinjen.

Referense[redigera | redigera wikitext]

Kvikkleire i Store norske leksikon.
Film om Rissaskredet
Kvicklera - bestående text

Vallonsläkter[redigera | redigera wikitext]

A[redigera | redigera wikitext]

B[redigera | redigera wikitext]

Bailli (Baij)
Barentsen
Basilier flera namn men ingen med anknytning till vallonsk invandring
Baudet nederländskt efternamn, 2 personer i Sverige
Baudou mycket talrik vid upplandsbruken 34 namn 1 biografi
Bayard inga valloner nämnda
Beausang fransk utan anknytning till järnhanteringen
la Bende
Bechman
Beliere
Bennet (Binett) Se Hubinet. Inga valloner identifierade
le Ber (Bert)
Berent
Bernail
Bertheau tysk orientalist, inte relevant
Bertrand bara fransmän
de Besche OK
Boivie OK
Bevy (Boivie, Bevi)
Biesèrt, 2 biograferade, saknas iVÄ-listn
Billet
Biloch
Birath Burat av bure=vadmal. 3 biografier, 512 personer
le Blanc geografi
Blanche saknas i VÄ-listan flera biograferade
Blavier
Blyse finns ingen idag
Boija - von Boij o.l. från Skottland
Bomblé
Boomgert
Bonnevier
Bossard
Boudry geografi
Bovin (Boveng) OK
Breuer inga valloner
Breuse (Bruse)
Brewitz ingen nämnd ?
Brosch nej! Brosché] samma namn?
le Brun ingen nämnd
Bruyne
Bure svårt att säga 57

C[redigera | redigera wikitext]

Cambou 0
Cardon 7
Carlier Charlier? Kanske 24
Charpentier hlet sekundär i vallonsammanhang 80
Chasseur 4
Chenon geografi 24
Chevet geografi 0
Clement Breda Breda 10
le Clerc Leclerc 6
Climper 0
Close äpplesort 3
du Clou 0 Duclou 0
Cochard 0
Cochois 0
de Coeur 0
Collin 1534 Collijn 23 (Collinet, Colling)
le Compte Lecompte 2
Corneliszoon
Cotibi 0
Courtehou 0
Couvrel 0
Cramer 94
Crins van der Veecht
Crochet 0
Croon 131 omdirigering till Crooner
Crop 0 Kropp 82
Cuderiaux 0

D[redigera | redigera wikitext]

E[redigera | redigera wikitext]

F[redigera | redigera wikitext]

G[redigera | redigera wikitext]

H[redigera | redigera wikitext]

Hane
Hardi
[[Harmsen

Hasar]]

I[redigera | redigera wikitext]

[[Imens

J[redigera | redigera wikitext]

K[redigera | redigera wikitext]

Kinn Se Ficque
Koc
Köhler

L[redigera | redigera wikitext]

M[redigera | redigera wikitext]

N[redigera | redigera wikitext]

O[redigera | redigera wikitext]

P[redigera | redigera wikitext]

Q[redigera | redigera wikitext]

Qvarfordt

R[redigera | redigera wikitext]

S[redigera | redigera wikitext]

T[redigera | redigera wikitext]

U[redigera | redigera wikitext]

Uhr

V[redigera | redigera wikitext]

Standardsortering[redigera | redigera wikitext]

---

Noah[redigera | redigera wikitext]

Noah är ett namn som kan vara både efternamn och förnamn. Som förnamn kan det även skrivas Noa och användas av både män och kvinnor. Som mansnamn har det sin förebild i den bibliska gestalten Noa, omtalad i Första Mosebok kapitel 5–9.

Kvinnonamnet Noa har också biblisk förebild. I Fjarde Mosebok, kapitel 27 nämns Noa som en av Selofchads döttrar, som av Moses beviljas arv efter sin far, eftersom denne inte hade några söner.

Mansnamn

Noa 1893, därav som tilltalsnamn 1543

Noah 13060 därav 11252

Simma 19066, därav 12795

Kvinnonamn

Noa 230/77

Noah103/74

Summa 333/151

Åldersfördelningen är extrem. Medelåldern för män med namnet Moa är 19,3 år.

Efternamn: Noah 29 personer

Drakbotsfesten[redigera | redigera wikitext]

Drakbåtsfesten (kinesiska: 端午节; pinyin: duānwǔ jié) är en traditionell kineisk högtid, som infaller på dag 5, månad 5 i den kinesiska kalendern, vanligen i slutet av maj eller i juni månad. Den firas till minne av poeten och ämbetsmannen Qu Yuan (cirka 340–278 f.Kr.). Han var verksam i staten Chu under De stridande staternas tid.

Tidpunkt[redigera | redigera wikitext]

2+22 – fredag 3 juni
2023 – torsdag 22 juni
2024 – måndag 10 juni
2025 – lördag 31 maj
2026 – fredag 19 juni
2027 – onsdag 9 juni
2028 – söndag 28 maj
2029 – lördag 16 juni
2030 – onsdag 5 juni

^[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Xinhua Net. "First day-off for China's Dragon Boat Festival helps revive tradition Arkiverad 2013-12-22." Xinhua News Agency. Published 8 June 2008. Retrieved 9 June 2008.

Shivelutj[redigera | redigera wikitext]

Sjivelutj (ryska: Шивелуч) är den nordligaste aktiva vulkanen på Kamtjatkahalvön i Ryssland. Den och Karymskaja sopka är Kamtjatkas största och mest kontinuerligt aktiva vulkaner. De hör också med bland jordens mest aktiva vulkaner. Luftburen vulkanisk aska från Sjivelutj skapar ofta störningar i flygtrafiken mellan Asien och Nordamerika. Namnet Sjivelutj betyder "Rykande berget" på det lokala språket itelmen.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sjivelutj består av tre delar, en gammal kaldera samt stratovulkanerna Gamla Sjivelutj (Старый Шивелуч) och Unga Sjivelutj (Молодой Шивелуч). Aktiviteten sker vid den sistnämnda, som har en höjd på omkring 2800 meter.^[1]

Sjiveluth började bildas fö9r 60.–000–70.00 år sedan och har faft minst 60 stora utbrott sedan 10.000 f.Kr.^[2] Liksom för Kamtjatkas andra vulkaner har aktiviteten varierat med stor aktivitet 5000–6000 och 2250–2000 f.Kr. samt 50–650 e.Kr.

I modern tid har Shiveluch haft katastrofala utbrott 1853 och 1957. Vid det senare tillfället föll en stor del av den lavakupol som bildats ihop, vilket ledde till ödeläggande jordskred.^[3]

Den nutida 2023 ännu pågående aktivitetsperioden började med ett utbrott av Unga Sjiveluth 5 augusti 1999. ^[2] Den 27 februari 2015 sköts ett askmoln upp i atmosfären till en höjd av omkring 9 kilometerr. Det korsade senare Berings sund och nådde alaska.^[4]

Den 3 april 2023 föll åter lavakupolen på Sjivelutj samman, vilket utlöste en jordbävning av storlek 6,5 på Richterskalan och med med skador på byggnader i området men inga personskador.^[5] Detta följdes 11 april av ett explosivt utbrott med en 20 kilometer ask- och rökpelare aska i atmosfären upp till en höjd på 20 kilometer. Påföljande dag inträffade flera explosioner,

Rester[redigera | redigera wikitext]

^[6]

There are three elements of the volcano: the stratovolcano Old Shiveluch (Старый Шивелуч); an ancient caldera; and the active Young Shiveluch (Молодой Шивелуч), with an elevation of about 2 800 meter (9 200 ft).^[1]

Shiveluch is one of Kamchatka's largest and most active volcanic structures.^[6] It is a stratovolcano composed of alternating layers of solidified ash, hardened lava and volcanic rocks.^[7]

^[8]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Shiveluch, 13 april 2023.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Holocene Volcanoes in Kamchatka / Shiveluch
^ [a b] Sheveluch, Global Volcanism Program, Smithsonian Institution. Läst 21 april 2023.
^ sju
^ tretton
^ skalv
^ [a b] Fel: no vnum specified vid användandet av {{cite gvp}}
^ ”Shiveluch Volcano”. Shiveluch Volcano. NASA. 2007-03-29. http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_792.html. Läst 20 september 2009.
^ Vulkanutbrott i rska Fjärran östern SVT 11 april 2023.

Blix[redigera | redigera wikitext]

enligt Anrep/Elgenstjerna

Laurens Svensson
Karl Lurensson i Klocksåsen levde 1487, 1538 bonde
Magnus Karlsson blix kyrkoherde i Undersåker, Jämtland 1532-1556.. detta var i Norge men hörde till Uppsala ärkestift.
Peder Månsson Blix länssekreterare
- Mårten Persson Blix, adlad Blixenkron 1596-1667 (3) assessor kammarrevision mm i Stockholm
Gustaf Blixencron 1649-1702 revisionskommissarie med assessors grad (4)
4 döttrar
Magnus 1664-1802 generalbirgadiär (5) bror till (4) kommendant i Tønning, död i Friedrichstadt, gravsatt i Schleswig

Carl Gustaf son till 5 1697-1710 var den siste av ätten, född i Stade

- Jon Persson Blix kronoarrendator och lappfogde (2)
  - Magnus Jonsson blix, adlad Blix (1635-1696)

Skragge/Skraggensköld[redigera | redigera wikitext]

Skraggensköld nr 552 hos Anrep. Ger osäkra förfäder också till de andra adelsätterna.
Skragge, ofrälse
Skraggensköld nr 552, adlad 1652, död 1666, inga söner men döttrar, nr nr 1429, adlad 1704, sonen introducerad 1719 nr 1429
Hermelin (släkt) nr 1391, 1702
Lagerborg (släkt)m nr 1620, adlad och introducerad 1719

Skraggenstierna

Skragge i Värmlandsrötter

Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson: En ny gren av släkten skragge. Värmlandsrötter 2013-1. Handlar om en gren från Uggelsäter.

Text[redigera | redigera wikitext]

Som framgår ovan härstammar adelsätterna Hermelin, Lagerborg, Skraggensköld och Skraggenstierna från personer som före adlandet hette Skragge. Dessa ätter är idag utslocknade utom ätten Hermelin som fotlever i en med friherrlig värdighet. Enligt Riddarhusgenealogierna^[1] och andra äldre källor^[2] härstammar de från en Simon Skragge, som hade skotskt ursprung och som vid mitten av 1500-talet fluttade från Norge till Värmland, där han gifte sig med en dotter till kyrkohrden i Tingvalla, nuvarande Karlstad, och bosatte sig i grannsocknen Hammarö.

Släkttavla[redigera | redigera wikitext]

Tabellnummer för Skraggensköld enligt Anrep anges i parentes.^[1]

Simon Skragge, kom från Norge på 1550-talet (1)
- Simon Simonsson Skragge, 1590 i Uggelsäter, Huggenäs socken, länsman (2)
  - Simon Simonsson Skragge, murmästare, bonde i Ugglesäter
    - Olof Simonsson Skragge, kornett
      - Olof Olofsson Skragge (1645–1734), korpral, därefter bonde i Uggelsäter
        Olof Olofsson Skragge, (1670–1736), militär, adlad Lagerborg
        
        Daniel Olofsson Skragge, (1686–1751), militär, adlad Lagerborg
- Olavus Simonis Skragge (död 1633), kyrkoherde i Holmedals socken (4)
  - Simon Olofss Skragge, adlad Skraggensköld (6)
  - Sven Olofsson Skragge, lanträntmästare i Åbo (5)
    - Lars Svensson Skragge, adlad Skraggensköld, nummer 1429 (1644–1707), postkamrerare
- Lars Simonsson Skragge^[2]
  - Anders Larsson Skragge, sergeant vid Värmlands regemente^[2]
    - Elof Skragge (1616–1692), teolog, präst filosofie magister^[2]
      - Gabriel Skragge (1660–1710), teolog, generalsuperintendent i Livland^[3]
      - Samuel Skragge, adlad Skraggenstierna (omkring 1660–1718), läkare^[2]
- Sven Simonsson Skragge, stamfar till en ofrälse släktgren^[2]
  - Håkan Svensson Skrage , borgmästare i Filipstad^[4]
    - Simon Håkansson Skragge (1620-talet–1691), präst, skald och kopparstickare
- Mons Simonsson, bonde (3)
  - Nils Månsson Skrage, borgmästare i Filipstad
    - Olof Nilsson skragge, adlad Hermelin (1658–1709), ämbetsman

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[5]

^ [a b] Skraggensköld nr 552 i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858–1864.
^ [a b c d e f] Adel. ätten Skraggenstjerna i ,Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor,: Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor, 1875. Sida 271, sidnummer i digitaliseringen 279.
^ Inplacerad i släktträdet efter sitt patronymikon, som förekommer i en av hans publikationer.
^ Omnämnd som far till Simon Håkansson Skragge. Inplacerad i släktträdet efter sitt patronymikon.
^ Hermelin, svensk adlig släkt i Nordisk familjebok, 2:a upplagan 1909

Nils Skragge, overifierat[redigera | redigera wikitext]

Född 1736 eller 1738 i Huggenäs socken, nu Säffle kommun.

Fader Claes Skragge, moder okänd.

Gift (1) i Karlstad med Fjellman, (2)1 785 i Göteborg med Bunsen, född 1765
Död i Uddevalla 1787.

Schlegel och Klingspor[redigera | redigera wikitext]

Kronologisk förteckning

Förbogåmgma ätter 377/385
Rättelser och tillägg 381/389

Hermelin[redigera | redigera wikitext]

Siffror i parentes avser tabellnummer i friherrliga ätten...

Olof Hermelin (ämbetsman) (1658–1709), adlad
- Carl Hermelin (1707–1789), riksråd, upphöjd till friherre (1)
  - Samuel Gustaf Hermelin (1744–1820), kartograf, industriman, politiker och kolonisatör (2)
    - August Söderling (Hermelin) (1794–1864), innehade Garpenbergs fideikommiss (8)
      - Axel Hermelin (1818–1915), godsägare och riksdagsman (9)
        Joseph Hermelin (1857–1938), godsägare och riksdagsman, högerman (10)
        Honorine Hermelin (1886–1977), rektor, feministisk folkbildare och översättare
        
        Carin Hermelin (1902–1975), journalist
        
        Ingeborg Hermelin (1904–2000), rektor
        
        Eric Hermelin (1860–1944), översättare och författare (9f)
      - David Hermelin (den äldre) (1823–1894), godsägare (13)
        Sven Hermelin (1856–1923), militär och idrottsledare (14)
        David Hermelin (militär) (1897–1971)
        
        Sven Hermelin (1901–1984), sjömilitär
        
        Edvard Hermelin (1857–1913), godsägare (15)
        Folke Hermelin (1880–1955), målare och karikatyrtecknare, gift med Astrid Hermelin (1881–1925), målare och tecknare (16)
        
        Richard Hermelin (1862–1946), godsägare och riksdagsman (18)
      - Olof Hermelin (konstnär) (1827–1913), landskapsmålare och författare (19)
        Tryggve Hermelin (1856–1951), konstnär
      - Carl Maximilian Hermelin (1828–1923), godsägare (21)
        Ernst Hermelin (1865–?), godsägare (27)
        Sven Hermelin (trädgårdsarkitekt) (1900–1984)
        
        Robert Hermelin, (1875–?), godsägare , gift med Gunni Hermelin (1883–1981), föreläsare (30)

Oplacerade:

Johan Hermelin (född 1949), politiker, folkpartist
Gabriel Hermelin (född 1983), barnskådespelare

Flufftext[redigera | redigera wikitext]

Släkttavlorna är okritiskt återgivna efter Elgenstiernas ättartavlor. Konsensus är att de bara skall innehålla namn på relevanta personer samt på personer som krävs för att visa släktskapen mellan dessa. Detaljer placeras i personartiklarna. Wikipedia är inte endatabas för släktforskning.

Burensköld[redigera | redigera wikitext]

Släktträd (urval)[redigera | redigera wikitext]

Nils Bureus, adlad Burensköld (1625–1681), jurist, professor, och stadspresident i Norrköping
- Jacob Burensköld (1655–1738), friherre, general, landshövding
- Henrik Johan Burensköld (1658–1715), överste
  - JohanJakob Burensköld (1712–1766), ceremonimästare (3)
    - Fale Henrik Lohe.Burensköld (1739 179) jurist, godsägare (4)
    - Fredrik Erik Burensköld hovjägmästare (5)
    - Otto Vilhelm Burensköld hojägmästare (6)
      - Fale Henrik Burensköld, siste ättling

Fideikommisset[redigera | redigera wikitext]

Burensköldska fideikommisset var ett fideikomiss, som instiftades 1726 av generalen Jacob Burensköld för dennes arvingar. Genom dotterns giftermål kom fideikommisset över till den von Schwerinska ätten, som innehade det till 1878, då den driftige Adolf Henning von Schwerin dog. Fideikommisset övergick därefter i släkten Theorells ägo. Efter Sven Theorells död 1978 upplöstes fideikommisset.

Ägor[redigera | redigera wikitext]

Fyllingarum, Ringarums socken
Naveta, Mogata socken
Idingstad, Östra Hargs socken
Borkhults herrgård och Gobo, , Yxnerums socken
Hylinge, Västra Husby socken

Mörsil diskussion[redigera | redigera wikitext]

Uppgifter om "först och störst" kan gärna källbeläggas men behöver trots det inte vara korrekta.

Enligt Ugglan bedrevs verksamhet för bröstlidande vid en anstalt i Sävsjö redan på 1870-talet. En annons för Säfsjö Sanatorium från 1886 citeras i SAOB.

Ulricehamns sanatorium hade sommarverksamhet från 1889 och ombildades 1890 till "ett fullt modernt lungsotssanatorium", som dock lades ner efter några år. Både i Sävsjö och Ulricehamn etableareds senare storskalig sanatorieverksamhet, som kontrasteras mot den blygsamma begynnelsen. På bägge platser skall sanatoriebyggnaden ha varit Europas största trähus.

Ugglan beskriver [Mörsils sanatorium med reklamartade vändningar. Det var bland de första som öppet medgav att man endast behandlade lungsot, och det var öppet hela året från 1891. Också här markeras att verksamheten expanderat från en blygsam begynnelse.

Genom ett lämpligt val av kriterierlokalpatrioter från alla tre platserna placera sitt sanatorium först. Det blir emellertid historiskt riktigare att inte göra detta utan räkna dem gemensamt bland de första på området. it hör också Mössebergs sanatorium, sominte verkar ha vårdat lungsotspatienter.

Maydell[redigera | redigera wikitext]

Rester[redigera | redigera wikitext]

Släktträd (ganska fullt)[redigera | redigera wikitext]

Johan Maydell (död 1586), ryttmästare i svensk tjänst
Tönnes Maydell (död 1600), amiral
Georg Maydell (död 1737), överste, lantråd, representant för estländska adeln, hans bror blev stamfar till en rysk gren

Tönnes Maydell (död före 1657), ryttmästre 2
- Tönnes Fredrik Maydell (död före 1700), major
  - Georg Johan Maydell (1675–1737), överste, naturaliserad Maydell
    - Johan Fredrik Maydell (1721–1755), kapten, barnlös
Otto Johan Maydell (död 1648), major 3
- Georg Johan Maydell (1648–1709), general, överbefälhavare i Finland, friherre Maydell
  - Otto Johan Maydell (1682–1736?),generalmajor, senare i rysk tjänst 4
    - Carl Johan Maydell (död 1743), major, rimligtvis i rysk tjänst 5
      - Jakob Johan Maydell (1742–1814), ryttmästare i rysk tjänst, ogift
  - Fredrik Wilhelm Maydell (okring 1686–före 1747), major 6
    - Georg Gustaf Maydell (1730–1766), överste i holsteinsk tjänst ogift

Möllers texter[redigera | redigera wikitext]

Eric Fröberg[redigera | redigera wikitext]

Rester[redigera | redigera wikitext]

Fröberg i Adelsvapen-wiki. Mattias Lomans släktforskning.

Om Fröreda

C. O. Nordensvan: Svenska arméns regementen 1700-1718. Lund: Berlingsgska bokgryckeriet, 1920.

Benderska dragonregemenet, uppsatt 1712 ned svenskt manskap, senare i Pommern, försvarade Stralsund men gick förlorat där.

Budai[redigera | redigera wikitext]

Budais biografi ingår i en samling biografier över Chanmunkar skriven i början av 1000-talet (Song). Enligt denna levde han cirka 100 år tidigare i nuvarande Zejiang-provinsen i Kina. Han skall ha avlidit år X eller Y i Z.

Inom Chan-buddhismen finns en strävan att visa hur dess lärdomar kan föras tillbaka till Buddha själv genom en obruten succession från mästare till lärjunge. Budai står utanför denna tradition. Han beskrivs som en kringvandrande mycket originell tiggarmunk, som uppnådde folklig popularitet genom sin förmåga att föruts¨ga framtiden i form av personliga horoskop och också genom att kunna spå väder.

Budai är ett smeknamn, sombetyder tygsäck och som syftar på den tygsäck, som han ofta avbildas med och där han förvarade sina fåtaliga ¨godelar. Han kallade sig själv X, men är också känd som Y, med betydelsen mannen frpn Y2.

.

Fenghua härad, Ningbo prefektur, tidigare kallad Mingzhou, Zbdjiang provins.

Kallade sig själv: Ch'i-tzui.契此; pinyin: Qìcǐ; betyder "hålla me", vara enig med,

Annat namn: Ch'ang-t'ing-tzu och Budai shi.

Changting ,ed samma stavning ligger i Fujian men är ett annat ställe. Changting zi betyder mannen från CChangting.

Står för öveflöd, rikedom och också nöjsamhet!

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hellen B. Chapin: The Ch'an master Pu-tai. Journal of the American Oriental Society 53 (1933) 47–52.

Sanatorium[redigera | redigera wikitext]

Sanatorium (nylatin, av latin sano – göra frisk), är en historisk typ av anläggning för sjuk- eller hälsovård.

Sanatorier avsåg att utnyttja klimatets, födans och den fysiska miljöns förmodat hälsobringande verkan oberoende av sjukdomens eller tillståndets art. Genom att den dominerande patientgruppen kom att bli tuberkulossjuka, blev ordet sanatorium ofta synonymt med tuberkolossjukhus. Sanatorier med andra målgrupper har då gärna bytt namn och använt beteckningar som hälsohem, spa, kurhotell och liknande ord.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första sanatoriet öppnades 1858 av läkaren Hermann Brehmer i Görbersdorf i bergskedjan Riesengebirge i Nedre Schlesien, Preussen. Enligt Brehmer, som själv hade fått lindring för sina symptom under en resa i Himalaya, kunde tuberkulos botas "genom hygienisk-dietisk kur i sluten anstalt", ett påstående som aldrig har kunnat beläggas med forskning. Sanatorier byggdes över hela Europa och i Nordamerika, och blev viktiga ekonomiska faktorer i många samhällen och hela regioner med gynnsamt klimat. I Schweiz blev privata sanatorier en stor bransch och patienter kom från hela Europa. Även till Rivieran och Krim sökte sig många långväga patienter.

Sanatorier med andra målgrupper än tuberkulossjuka har beskrivits som ett mellanting mellan kurorter och turisthotell.^[1]De kunde erbjuda bad, gymnastik, speciella dieter och allmänt stärkande behandling.^[2]

Tuberkulossanatorierna avvecklades efter andra världskriget, då de första effektiva läkemedlen (streptomycin och paraaminosalicylsyra) hade lanserats. Vissa av de stora sanatorierna på kontinenten konverterades till skid- eller spaanläggningar och är i bruk än idag.

Sanatorier i Sverige[redigera | redigera wikitext]

De första sanatorierna i Sverige var mindre anläggningar tillkomna på privat initativ och avseddda för betalande bemedlade patienter eller "kurgäster".

Mössebergs sanatorium och vattenkuranstalt vid Falköping öppnades 1867,^[3] ochi Sävsjö vårdades lungsjuka från och med 1870-talet.^[4] Ulricehamns sanatorium etablerades 1886 och byggdes ut 1890 för vård av tuberekulospatienter. Denna inriktning övergavs emellertid några år senare.^[5] Alla dessa tre sanatorier byggdes ut i stor skala under 1900-talets första decennium, därSävsjö vårdade tuberkulossjuka, medan Mösseberg och Ulricehamn vände sig till andra patientgrupper eller "kurgäster".^[4]^[3]^[5]

Mörsils sanatorium i Jämtland har nämnts som ettvav de första, som öppet markerade sin verksamhet för lungsjuka. Det öppnade 1891 och var då öppet hela året.^[6]

I samband med Oskar II:s 25-årsjubileum som kung 1897 gjordes en folkinsamling, som användes till tuberkulossanatorier för mindre bemedlade, de så kallade jubileumssanatorierna. Tre av dessa öppnade under 1900-talets första år, ett fjärde 1913.^[7]

Under 19900-talets två första decennier byggdes sanatorier för lungsjuka över hela landet i regi av landsting och större städer. Bland privata anläggningar bör nämnas Romanäs sanatorium vid Tranås och Hultafors sanatorium nära Borås. Romanäs var ett sanatorium för välbärgade lungsjuka, medan Hultafors vände sig til välbärgade personer med andra sjukdoms- eller svaghetstillstånd. Hultafors fick ekonomiska problem och övertogs 1926 av Sjundedagsadventisterna som drev verksamheten som sanatorium och hälsohem efter sina dietiska principer.

Tron på klimatets hälsobringande inverkan präglar Nordisk familjeboks samtida beskrivning av sanatorieverksamheten. Skogsluft och hög höjd över havet nämns som gunstiga faktorer. Höjderna var emellertid mycket måttliga, upp till 300 meter, och någon effekt i linje med senare tiders höghöjdsträning kan de inte ha haft. Andra föregivna faktorer var havsluft och möjlighet till salta bad.

Rester[redigera | redigera wikitext]

Sanatorierna byggdes i större skala under början av 1900-talet avskilt från samällen, där luften var förorenad av mänsklig aktivitet. I tid sammanfaller sanatorieutbyggningen med utgivnngen av Nordisk familjebok, 2:a upplagan, som ger detaljerade upplysningar om många av dem. Mycket måttliga höjder över havet,, barrskog, men också utsikt, parker och planteringar näkns som positiva faktorer i familjebokens beskrivningar av sanatorier.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Uppfinningarnas bok, 1896, citerat i Svenska Akademiens Ordbok.
^ Reklam för Säfsjö sanatorium. Nerikes Allehanda, 1886, citerat i Svenska Akademiens Ordbok.
^ [a b] Mösseberg i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1913.
^ [a b] Säfsjö sanatorium i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1919.
^ [a b] Ulricehamns sanatorium i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1920
^ Mörsil i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1913.
^ Jubileumssanatorier i Nordisk familjebok 2:a upplagan 19910.

Externa referenser[redigera | redigera wikitext]

Sanatorium i Svenska Akademiens Ordbok.
Sanatorium i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1916.
Sanatorium i Nordisk familjebok, 4:e upplagan, 1951.
Klimatisk kurort i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1911.

Hultafors[redigera | redigera wikitext]

Hultafors har varit känt för det hälsohem som fanns här under större delen av 1900-talet; först hette det Hultafors sanatorium och under senare tid Hultafors Hhlsocenter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Hultafors i Ugglan 1909. Presentation av "klimat- och vattenkuranstalten".
Adventkyrkan har rasat 8 juli 2011. Kyrkan sålde hälsocentert 2002 och alla fastigheter 2004. Verksamheten har upphört sedan några år och byggnaderna förfaller.

Adventkyrkan riven 15 april 2013.
Borås Adventkyrka:

1926 köpte adventistsamfundet det redan existerande Hultafors hotell i Bollebygd. Det fanns där till en början akutsjukhus, innan Borås fick en riktig akut mottagning. Hultafors blev då kurort och badsanatorium för rehabilitering samt för reumatiska patienter. Det såldes dock 2002 till privat aktör på friskvårds- och rehabiliteringsområdet.

Historia, Hultafors bygdegård.

1908 fåardigt, ägdes av ett göteborgskonsortium, initiativ frpn doktor Björkman i Göteborg.senare av Agnes Olsson, som gjorde konkurs.

Köpt av en stiftelse under Sjundedagsadventistsamfundet.

1942 annonserat som "fysikalisk-dietistisk kurort 1000 fot över havet.

1086 köpte lokalbefolkningen stationen, som skulle rivas.

Svenska mått- och tumstocksfabriken, ägd av familjen Kollen.

Charmilla AB Fastighet med 52 lägenheter. 40-147 kvm.

Adress:Fjällavägen 15 A-C. 3 km med buss till Sandared med butik och järnvägsstation?. Renovering i3 etapper, färdig 2015. Oklart om detta blivit färdigt enligt planen. Lägenheterna skulle hyras ut, inte säljas till de boende.

Sandared ligger i Borås kommun. Det är tydligt att samhällsservicen i Hultafors stort sett är avvecklad.

Hultafors är ett varumärke för handverktyg.

Klas Björkman, född 29/11 1862 i Långaryd, Jönköpings län.. Praktiserande läkare i Göteborg. Läkare vid Helsjöns gyyjebad- och kuranstalt, Älvsborgs län, 1909.

Klas Björkman porträttkalender för Göteborg, 1946.

Östsibiriska låglandet[redigera | redigera wikitext]

Tyskspråkig karta över Rysslands naturgeografiska indelning. Östsibiriska låglandet är markerat med "Ostsibirisches Tiefland". Klicka flera gånger för förstoring.

Ostsibiriska låglandet(ryska: Восточно-Сибирская низменность) är en naturgeografisk region i nordöstra Ryssland. Den ligger längs kusten av Norra ishavet öster om floden Lenas utlopp och avgränsas på andra sidor av Östsibiriska berglandet. Ytan uppges til 1,1 miljoner km², vilket skulle göra det 2,5 gåger så stort som Sverige. Avgränsningen kan emellertid diskuteras, och området skulle då bli mindre.

Administrativt tillhör området delrepubliken Sacha (Jakutien).

Orter[redigera | redigera wikitext]

Området är synnerligen glest befolkat. De största bosättningarna är Srednekolymsk och Zyryanka med vardera strax över 3000 invånare 210.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.

[[Kategori:Rysslands geografi]] [[Kategori:Sibirien]]

Nordsibiiska låglandet[redigera | redigera wikitext]

Tyskspråkig karta över Rysslands naturgeografiska indelning. Nordsibiriska låglandet är markerat med "Nordsibirisches Tiefland". Klicka flera gånger för förstoring.

Nordsibiriska låglandet(ryska: Северо-Сибирская низменность; jakutiska: Хотугу Сибиир намтала) är en naturgeografisk region i nordligaste Ryssland. Den sträcker sig mellan floderna Jenisej i väster och Olenjok i öster, norr om Centralsibiriska platån samt söder om Norra ishavet och bergen på Tajmyrhalvön.

Administrativt tillhör området Krasnojarsk kraj utom den östligaste delen som ligger i delrepubliken Sacha (Jakutien). Tidigare var Tajmyrien ett eget autonomt okrug, men detta område inkorporerades 2007 i Krasnojarsk kraj.

Orter[redigera | redigera wikitext]

Dikson med 676 invånare 2010^[1] namn efter den svenske affärsmannen och sågverksägaren Oscar Dickson (1823–1896), som bidrog ekonomiskt till A.E. Nordenskiölds arktiska expeditioner. Orten ligger längst i norr vid Jenisejs utlopp. Den hade betydelse som hamn under sovjettiden och då haft betydligt större befolkning.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 1 augusti 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Statistik 2010

Grävsug[redigera | redigera wikitext]

En grävsug är enanordning för vakuumschaktning,^[1] även kallat torrsugning eller oegentligt vakuumsugning.^[2] Den kan beskrivas som en överdimensionerad dammsugare, som med hjälp av en stark luftström suger upp jord eller annat material, som man önskar avlägsna. Den kan antingen vara monterad på en tung lastbil eller frittstående.

Grävsugen skiljer sig tekniskt från lastbilsmonterad utrustning för slamsgning, som använder konventionella pumpar för vätskor. Sandsugare är en form för mudderverk,som hämtar sand och grus från havsbottnen och utgör ett tredje område för sugteknik.

Grävsugens stora fördel framför konventionella grävmaskiner är att den inte kan skada ledningssystem eller rötter inom det uppgrävda området. Jämfört med handgrävning ger den snabbare och i allmänhet billigare resultat.

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Principskiss av grävsugens konstruktion. Texter på franska. Blå pilar visar luftens väg genom anläggningen.

På en lastbilsmonterad grävsug sker uppsugningen sker genom en hydrauliskt manövrerad "elefantsnabel" bak på bilen. Snabelns mynning kan enkelt styras till den plats man önskar. Det uppsaamlade materialet samlas i en behållare på bilen, luften passerar sedan en filterenhet innan den når fläkten som alstrar sugkraften, Den renade luften släpps sedan ut genom genom öppningar i taket utam specoellt oväsen.

En alternativ utformning är att låta uppsugningen ske genom en loångt flexibelt rör eller robust slang, där sugmunstycket kan vara fästat till en mer eller mindre terränggående traktor, som kan köra över ytor, som inte kan nås med en lastbilsmonterad snabel. Denna utformning lämpar sig för avsugning av större ytor, där den kombineras med ett frittstående sugaggregat.

Den fortgående tekniska utvecklingen gör att sifferuppgifter om prestanda bör iååfattas som ungefärliga. Luftströmmen i snabeln åstadkoms med en fläktanläggning, som kan ge ett undertryck på upp till 55 procent av normat lufttryck. Metoden skall kunna klara att suga upp föremål med med en diameter upp till 25 centimeter och och kunna gräva upp till 30 meter djupa hål. Det största horisontala avståndet mellan grävplats och sugaggregat uppges till 200 meter.

Historiska uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Grävsugen är en uppfinning från slutet av 1900-talet men har en ofullständigt klarlagd historia. Det tyska företaget RSP GmbH i Saalfeld, Thüringen, som är ett av de äldsta i branscen, startade 1993 tillverkning i liten skala av utrustning för vakkumschaktning. Man köpte då alla patenträttigheter till en konstruktion, som utvecklats av ett annat tyskt företag, VMB Vesta Maschbau GmbH , i Rheinstetten, Baden-Württemberg. Patenthandlingar nämner diplomingenjören Karl Rinkler vid detta företag som uppfinnare av en "Saugebagger" (grävsug), men inga detaljer är kända.^[3] Rinker står emellertid också som innehavare av patent knutna till andra företag.^[4]

RSP är 2022 en ledande tillverkare av grävsugar men har konkurrenter såväl i Tyskland som i andra industriländer^[5]

Grävsugning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Metoden fick sin första större användning i Sverie 2011–2012, då förenade jordmassor från flera hundra års varvsverksamhet bortskaffades från Beckholmen i Stockholm.^[6] ^[7]

Grävsugning annonseras som kommersiellt tillgänglig över hela landet. Utom för schaktning rekommenderas metoden för bortskaffande av singel från olatta papptak ochav fyllmassor i trossbottnar.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Vakuumschatat område från saneringen av Beckhomen 2011.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[6]^[8]^[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Reklamsida för metoden
^ Sugning förutsätter ett vakuum eller undertryck. Jämför det engelska ordet för dammsugare: vaccum cleaner.
^ Engelsk patenttext
^ Rikers patent
^ Jämför en:Suction excavator i engelska wikipedia.
^ [a b] Dagens Nyheter om saneringen på Beckholmen
^ Tyskt patent från 1993
^ [https://docplayer.se/6780768-Ebh-bladet-nyhetsblad-for-oss-som-jobbar-med-ebh-nr-2-2012.html EBH-bladet nummer |, 2012, sida 13
^ RSP hemsida (på tyska)

Externa referenser[redigera | redigera wikitext]

[[:en:Suction excavator]] [[Kategori:Anläggningsmaskiner]] [[Kategori:Dammsugare]]

Buekorps[redigera | redigera wikitext]

Buekorps, på svenska ungefär bågskyttekårer är barn- och ungdomsorganisationer, historiskt endast för pojkar i staden Bergen i Norge. Sedan 1850-talet efterbildar de den militära exercis som då bedrevs av borgarbeväpningen i norska städer. Buekorpsverksamheten har säsong från mars till maj början av jni med 17 maj-firandet som den årliga höjdpunkten. Utom exercis och marschering står idrottstävlingar och utflykter på programmet. Marscherandet ackompanjeras av trumslagare med virveltrummor, ofta med hög ljudnivå.

Sedan 1990-talet finns buekorps för flickor samt även "blandningskorps" för både pojkar och flickor. År 2022 deltog 15 korps i 17 maj-firandet med mella 14 och 77 medlemmar.

var 15 korps aktiva med mellan 14 och 77 medlemmar.

Buekorpsen är etniskt, politiskt och relgiöst neutrala. Däremot har det tidigare funnits en social skiktning bland korpsen,

Den norska borgarbeväpningen har anor från medeltiden. Utom att ha en funktion som ett slags hemvärn hade borgarbeväpningen uppgifter i bevakningen mot bränder oc kunde också fungera som ordningspolis. Den var ett synligt inslag i stadsbilden, och dess militära övningar, i Bergen på Engen, kunde följas som ett folknöje.

Det har funnits en social skiktning efter vilken dag man övade på.samla. Lördagskorpsen smlade skolungdom, var fria på lördag eftermiddag, medan söndagskorpsen samlade pojkar från arbetarklassen som arbetade på lördagarna. Numera övar även de flesta söndgaskorpsen på lördagar, och den social skiktningen har försvunnit.

Buekorpsen drivs helt av deltagarna själva. I vissa korps väljer melemmarna ett råd efter demokratiska regler, i andra utser det sittande rådet nästa säsongs ledare. Hjälp och råd från vuxna får de frråntidigare medlemmar, "gamlekarer", som också kan ge ekonomiska bidrag till verksamheten.

Buekorps har historiskt existerat i Stavanger och Trondheim. Idag associeras företeelsen buekorps helt och hållet till Bergen, i synnerhet till stadens äldsta stadsdelar som Skuteviken och Nordnæs. När Vågens bataljon instiftade en kår för flickor 1991 bröts traditionen att endast pojkar kan upptas i kårerna.

Utrustning[redigera | redigera wikitext]

Klädsel och insignier er är noga reglerade. Variationer förekommer ifråga om mundering kårerna emellan; alla buekorpsmedlemmar är utrustade med vapenattrapper (armborst, leksaksgevär) och är iklädda uniform och huvudbonad, som gärna är lik basker eller skotsk . Deltagarna mellan 10 och 20 år. Kårerna sköter sig själva. Vuxna tillåts inte styra upp verksamheten. Tidigare kårmedlemmar, veteraner, brukar medverka och bidra ekonomiskt till verksamheten.

Kårerna har givetvis inga militära uppgifter. Medlemmarna deltar i ceremonier, i paradmarscher och uppvisningar. Marschsäsongen, som börjar i mars, pågår maj månad ut. Kåristerna samlas och övar på lördagseftermiddagarna. Uppdraget är att förhöja stämningen, understryka en exklusiv bergensk, lokalhistorisk dimension under exempelvis det norska nationaldagsfirandet.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Som den äldsta kåren räknas Skutevikens Buekorps, en bataljon har funnits åtminstone sedan 1853. Kårerna är indelade i enheter efter militärt mönster.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Roufu/sandlåda.
Bilder & media
Buekorpsene.com
Alt du må vite om byens buekorps, Bergens Tidende. Läst 28 maj 2022.

Borgerbeväpining, Store norske leksikon. Avskaffades 1881.

[[Kategori:Bergen]] [[Kategori:Barnorganisationer]]

Västsibiriska slätten[redigera | redigera wikitext]

På denna karta över Ryssland markeras Västsibiriska släten med det tyska "Westsibirisches Tiefland".

Västsibiriska slätten (ryska:За́падно-Сиби́рская равни́на) är en naturgeografisk region i Ryssland och Kazakstan. Den avgränsas av Uralbergen i väster, Norra ishavet i nor, avh Jenisej i öster, samt av Kazakiska höglandet och Altaj-bergen i söder. Angränsande ryska naturgeografiska regioner är Östeuropeiska slätten i väster samt Sydsibiriska bergen, Centralsibiriska platån och Nordsibiriska låglandet i öster. Administrativt ingår en ryska delen i Uraliska federala distriktet samt i Sibiriska federala distriktet.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Västsibiriska slätten har beskrivits som världens störta obrutna lågslätt. Den har en utsträckning på 1900 kilometer från öst till väst och 2400 kilometer från norr till söder. Yran uppskattas till 2,6–2,7 miljoner kvadratkilometer, vilket utgör en tredjedel av Sibirien. Mer än hälften av området ligger lägre än 100 meter över havet.

Vegetationen varierar från tundra i norr över taiga till stäpp. Även om nederbörden är liten, gör de små höjdksillnaderna, att avriningen är dålig. Stora delar av området består därför av våtmarker.

Den ofta låga strömningshastigheten har medfört att många floder utvecklat meanderlopp med korvsjöar, parallella sidofloder och andra strukturer som en annars finner i floddeltan.

Hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Obs avrinningsområde och viktigaste bifloder

Största delen av Västsibiriska slätten avvattnas av Ob-floden med bivloder. Som Obs startpunkt räknas sammanflödet av Katun och Bija, som båda kommer från Altajbergens nordsida. Ob mottar bland andra bifloderna Vasjugan, Tom, Irtysj och rinner ut i den 80 mil långa Obviken, världens största estuarium eller mynningsvik.

Irtysj är den största bifloden. Den rinner upp i nordligaste Xinjiang-territoriet i Kina på sydsidan av Altajbergen. Den rinner först i nordvästlig riktning, parallellt med Ob innan den förenar sig med denna. Kombinationen Ob-Irtysj är en av Asiens längta floder.^[1]

Irtysj har bland andra bifloderna Isjim och Tobol, där Tobol genom sina bifloder avvattnar södra delen av Uralbergen och dessas förlägning åt söder.

Genom Tazviken, en sidoarm till Obviken tillförs vatten från floderna Pur och Taz, som avvattnar Västsibiriska slättens nordöstra del.

Obs avrinningsområde med engelsk text. Dubbelklicka för förstoring.

en:Katun
en:Biya
en:Anuy –
en:Tom (river) – Tom (flod)
en:Chulym (Ob) –
en:Ket (river) –
en:Vasyugan –
en:Vakh –
en:Bolshoy Yugan – ru:Большой Юган Bolsjoj Jugan
en:Irtysj – Irtysj OK
en:Kazym –
en:Severnaya Sosva – <norra

en:Konda (river) till Irtysj

Administrativ tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Det område som omfattas av Västsibiriska slätten tillhör dels Rysslad, dels till en mindre del Kazakstan. Bägge dessa länder är indelade i län eller provinser, på ryska oblast. Följande ryska oblast ligger helt eller delvis på Västsibiriska slätten:

Dessa ligger alla på slättens södra del. Den nora del delas i två autonoma okrug, som adminstreras av Tiumen oblast:

Den nordöstra delen av slätten tillhör

Krasnojarsk kraj

och utgörden västra delen av detta område.

Den sydligaste delen av slätten når in i Kazakstan och omfattar där oblasterna.

Qostanaj, norra delen
Nordkazakstan
Pavlodar, norra delen

Större städer är Tjeljabinsk, Omsk , Novosibirskoch Tomsk., som är huvudorter i olasterna med samma namn. Novosibirsk är Rysslands tredje största stad med omkring 1,6 miljoner invånare. Staden Jekaterinburg, som är obetydligt mindre med 1,4 miljoner invånare och som är huvudort i Sverdlovsk oblast, ligger på randen av slätten och räknas inte till denna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 april 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Längden av en flod har fraktala egenskaper ju noggrannare man mäter, desto längre blir den. Därför är det svårt att jämföra flodlängder med varandra.

Mall:Geografistub-Ryssland [[Kategori:Sibirien]] [[Kategori:Rysslands geografi]] [[Kategori:Kazakstans geografi]]

Anteckningar[redigera | redigera wikitext]

Novyj Urengoj, stad som betjänar gasfälten
en:Urengoy gas field
en:Taz (tiver)
nn:Tazbukta
en:Vasyugan
en:Pur (Russia)
Vasjuganmyren - nyskriven artikel

Black2[redigera | redigera wikitext]

Black[redigera | redigera wikitext]

Black Adam – fiktiv person (superjälte) i amerikanska tecknade serier
Black Army – Stockholm – supporterklubb för AIK

Black Bird – japansk manga
Black box – ggrensida

Black Cat (olika betydelser) – grensida
- Black Cat – fiktiv person i serierna om Spindelmannen
Black Celebration – studioalbum av Depeche Mode 1986
Black Clover – japansk manga
Black Cobra – danskt kriminellt nätverk
Black Country – kol- och järngruveområde i Storbritannien
The Black Crowes – amerikanskt bluesrockband, aktivt 1989–2015

Black Dahlia– grensida om amerikanskt mord 1947
Black & Decker – amerikanskt verktygsföretag
Black Devil – nederländskt cigarettmärke

Black Eagle – grensida
Black Emanuelle – italiensk film 1975
The Black Eyed Peas – amerikansk hiphopgrupp

Blackface– typ av amerikansk teatersminkning
Black fire– mungigekonstruktion av Zoltán Szilágyi
Black Flag – amerikanskt hardcore-punkband 1986–1986
Black Friday (olika betydelser) – grensida
- Black Friday – urspringligen amerikansk shopping- och readag i november

Black Hawk – grensida
- Black Hawk (helikopter) – amerikansk militär transporthelikopter
- Black Hawk, Colorado – ort (118 invånare)
- Black Hawk County, Iowa
- Black Hawk Down – amerikansk-brittisk historisk krigsfilm 2011, skildrar Slaget om Mogadishu 1993
- Black Hawk-kriget – amerikanskt indiankrig 1882
Black Hills – bergskedja i Sout Dakota och Wyoming
Black Hole – japanskt datorspel
Black Holes and Revelations – studioalbum av Muse 2006

Black Ingvars – svenskt humoristiskt hårdrockband

Black Jack (olika betydelser) – grensida
- Black Jack – amerikanskt kortspel
- Black Jack (film, 1990) – svensk dokumentärfilm 1990
- Black Jack (musikalbum)– CD/LP med musik från filmen 1990
- Black Jack (musikgrupp) – svenskt dansband

Black Knight – grensida

Black Lives Matter – amerikansk människorättsrörelse

Black Mass – amerikansk film 2015
Black metal – musikgenre
Black Mirror – brittisk dramaserie för TV
Black Molly – svensk tecknad serie 1989–1991
Black Molly (fisk) – akvariefisk
Black Mountain – geografisk grensida
Black Mountains – geografisk grensida

Black panthers, Svarta pantrarna – amerikansk politisk organisation 1966–1982
Black Panther (seriefigur) – amerikansk superhjälte
Black Peak – berg på Sydgeorgien
Blackpink – sydkoreansk kvinnlig sånggrupp

Black russian – alkoholbaserad drink (felstavad)

Black Sabbath – brittiskt heavy metal.band
- Black Sabbath (musikalbum) – debutalbum från 1969
Black Sails – amerikansk-sydafrikansk dramaserie för TV 2014–2017
Black Scorpions – dansk kriminell organisation
Black smoker – typ av termalkälla i djuphavet
Black Swan – amerikansk skrävkfilm 2010

Black and Tans – brittisk paramilitär styrka 1920–1921

Black Uniforms – svenskt punkband 1981–1990

Black Watch – skotskt infanteriregemente
Black Water – vattendrag i Skottland
Blackwater – grensida, huvudsaklignen geografisk
Black or White – hitlåt med Micael Jackson 1991
Black Widow – amerikansk seriefigur, superhjälte
Black Widow (film, 2021) – amerikansk film baserad på seriefiguren

Addis Black Widow – svensk musikgrupp
Beast In Black – finländskt heavy/poswer metal.band
Carbon black – fint kolpulver, kimrök
Men in Black – amerikansk science fiction-film 1997
Möt Joe Black– amerikansk romantisk fantasyfikm 1998
Operation Black Buck – brittisk bombflyningsoperation under Falklandskriget
Orphan Black – kanadensisk TV-serie
Paint It, Black – låt av rckgruppen The Rolling Stones 1966
Pitch Black – brittisk science fiction-fil 2000
Sensation Black – nederländskt dansevenemang (?)

Black[redigera | redigera wikitext]

Black Adam – fiktiv person (superjälte) i amerikanska tecknade serier
Black Army – Stockholm – supporterklubb för AIK

Black Bird – japansk manga
Black box – ggrensida

Black Cat (olika betydelser) – grensida
- Black Cat – fiktiv person i serierna om Spindelmannen
Black Celebration – studioalbum av Depeche Mode 1986
Black Clover – japansk manga
Black Cobra – danskt kriminellt nätverk
Black Country – kol- och järngruveområde i Storbritannien
The Black Crowes – amerikanskt bluesrockband, aktivt 1989–2015

Black Dahlia– grensida om amerikanskt mord 1947
Black & Decker – amerikanskt verktygsföretag
Black Devil – nederländskt cigarettmärke

Black Eagle – grensida
Black Emanuelle – italiensk film 1975
The Black Eyed Peas – amerikansk hiphopgrupp

Blackface– typ av amerikansk teatersminkning
Black fire– mungigekonstruktion av Zoltán Szilágyi
Black Flag – amerikanskt hardcore-punkband 1986–1986
Black Friday (olika betydelser) – grensida
- Black Friday – urspringligen amerikansk shopping- och readag i november

Black Hawk eller Blackhawk– grensida

Black Ingvars – svenskt humoristiskt hårdrockband

Black Jack (olika betydelser) – grensida
- Black Jack – amerikanskt hasardkortspel

Black Knight – grensida

Black Lives Matter – amerikansk människorättsrörelse

Black Mass – amerikansk film 2015
Black metal – musikgenre
Black Mirror – brittisk dramaserie för TV
Black Molly – svensk tecknad serie 1989–1991
Black Molly (fisk) – akvariefisk
Black Mountain – geografisk grensida
Black Mountains – geografisk grensida

Black panthers, Svarta pantrarna – amerikansk politisk organisation 1966–1982
Black Panther (seriefigur) – amerikansk superhjälte
Black Peak – berg på Sydgeorgien
Blackpink – sydkoreansk kvinnlig sånggrupp

Black russian – alkoholbaserad drink (felstavad)

Black Sabbath – brittiskt heavy metal.band
- Black Sabbath (musikalbum) – debutalbum från 1969
Black Sails – amerikansk-sydafrikansk dramaserie för TV 2014–2017
Black Scorpions – dansk kriminell organisation
Black smoker – typ av termalkälla i djuphavet
Black Swan – amerikansk skrävkfilm 2010

Black and Tans – brittisk paramilitär styrka 1920–1921

Black Uniforms – svenskt punkband 1981–1990

Black Watch – skotskt infanteriregemente
Black Water – vattendrag i Skottland
Blackwater – grensida, huvudsaklignen geografisk
Black or White – hitlåt med Micael Jackson 1991
Black Widow – amerikansk seriefigur, superhjälte
Black Widow (film, 2021) – amerikansk film baserad på seriefiguren

Addis Black Widow – svensk musikgrupp
Beast In Black – finländskt heavy/poswer metal.band
Carbon black – fint kolpulver, kimrök
Familjen Black – familj i Harry Potter-väarlden
Men in Black – amerikansk science fiction-film 1997
Möt Joe Black– amerikansk romantisk fantasyfikm 1998
Operation Black Buck – brittisk bombflyningsoperation under Falklandskriget
Orphan Black – kanadensisk TV-serie
Paint It, Black – låt av rckgruppen The Rolling Stones 1966
Pitch Black – brittisk science fiction-fil 2000
Sensation Black – nederländskt dansevenemang (?)

Black[redigera | redigera wikitext]

Black Adam – fiktiv person (superjälte) i amerikanska tecknade serier
Black Army – Stockholm – supporterklubb för AIK

Black Bird – japansk manga
Black box – ggrensida

Black Cat (olika betydelser) – grensida
- Black Cat – fiktiv person i serierna om Spindelmannen
Black Celebration – studioalbum av Depeche Mode 1986
Black Clover – japansk manga
Black Cobra – danskt kriminellt nätverk
Black Country – kol- och järngruveområde i Storbritannien
The Black Crowes – amerikanskt bluesrockband, aktivt 1989–2015

Black Dahlia– grensida om amerikanskt mord 1947
Black & Decker – amerikanskt verktygsföretag
Black Devil – nederländskt cigarettmärke

Black Eagle – grensida
Black Emanuelle – italiensk film 1975
The Black Eyed Peas – amerikansk hiphopgrupp

Blackface– typ av amerikansk teatersminkning
Black fire– mungigekonstruktion av Zoltán Szilágyi
Black Flag – amerikanskt hardcore-punkband 1986–1986
Black Friday (olika betydelser) – grensida
- Black Friday – urspringligen amerikansk shopping- och readag i november

Black Hawk eller Blackhawk – grensida
Black Hills – bergskedja i Sout Dakota och Wyoming
Black Hole – japanskt datorspel
Black Holes and Revelations – studioalbum av Muse 2006

Black Ingvars – svenskt humoristiskt hårdrockband

Black Jack (olika betydelser) – grensida
- Black Jack – amerikanskt hasardkortspel

Black Knight – grensida

Black Lives Matter – amerikansk människorättsrörelse

Black Mass – amerikansk film 2015
Black metal – musikgenre
Black Mirror – brittisk dramaserie för TV
Black Molly – svensk tecknad serie 1989–1991
Black Molly (fisk) – akvariefisk
Black Mountain – geografisk grensida
Black Mountains – geografisk grensida

Black panthers, Svarta pantrarna – amerikansk politisk organisation 1966–1982
Black Panther (seriefigur) – amerikansk superhjälte
Black Peak – berg på Sydgeorgien
Blackpink – sydkoreansk kvinnlig sånggrupp

Black russian – alkoholbaserad drink (felstavad)

Black Sabbath – brittiskt heavy metal.band
- Black Sabbath (musikalbum) – debutalbum från 1969
Black Sails – amerikansk-sydafrikansk dramaserie för TV 2014–2017
Black Scorpions – dansk kriminell organisation
Black smoker – typ av termalkälla i djuphavet
Black Swan – amerikansk skrävkfilm 2010

Black and Tans – brittisk paramilitär styrka 1920–1921

Black Uniforms – svenskt punkband 1981–1990

Black Watch – skotskt infanteriregemente
Black Water – vattendrag i Skottland
Blackwater – grensida, huvudsaklignen geografisk
Black or White – hitlåt med Micael Jackson 1991
Black Widow – amerikansk seriefigur, superhjälte
Black Widow (film, 2021) – amerikansk film baserad på seriefiguren

Addis Black Widow – svensk musikgrupp
Beast In Black – finländskt heavy/poswer metal.band
Carbon black – fint kolpulver, kimrök
Men in Black – amerikansk science fiction-film 1997
Möt Joe Black– amerikansk romantisk fantasyfikm 1998
Operation Black Buck – brittisk bombflyningsoperation under Falklandskriget
Orphan Black – kanadensisk TV-serie
Paint It, Black – låt av rckgruppen The Rolling Stones 1966
Pitch Black – brittisk science fiction-fil 2000
Sensation Black – nederländskt dansevenemang (?)

Oubangui[redigera | redigera wikitext]

Alfabetiskt sorterade bifloder med mera[redigera | redigera wikitext]

Aka (vattendrag) till Dungu (vattendrag) K
Baïdou till Ouaka (flod) C
Bima (vattendrag) till Uele K
Bomokandi till Uele
Chinko till Mbomou C
Chutes de Boali vattenfall i Mbali C
Duma, Kongo-Kinshasa till Uele K
Dume (vattendrag i Kongo-Kinshasa) till Mbomou K
Dungu (vattendrag)bildar Uele K
Garamba (vattendrag) till Aka (vattendrag) K
Ibenga till Oubangui B
Kémo (vattendrag) till Oubangui C
Kibali bildar Uele K
Kotto till Oubangui C
Lac de Boali vattenmagasin i Mbali C
Lobaye (vattendrag i Centralafrikanska republiken) till Oubangui C
Lua (vattendrag)t ill Oubangui K
Mbali till Pama (vattendrag) C
Mbomou bildar Oubangui gränsflod C K
Mpoko till Oubangui C
Ngiri till Oubangui K
Ouaka (flod) tilll Oubangui C
Pama (vattendrag) till Mpoko C
Tomi (vattendrag i Centralafrikanska republiken) till Kémo C
Uele till Oubangui K
Uere till Uele K

Geografiskt sorterade biifloder med mera[redigera | redigera wikitext]

Oubangui: 0°30′S 17°42′Ö / 0.500°S 17.700°Ö / -0.500; 17.700

Uele bildar Oubangui K 4°9′N 22°26′Ö / 4.150°N 22.433°Ö / 4.150; 22.433
- Kibali bildar Uele K 3.61694°N 28.56194°Ö
- Dungu (vattendrag)bildar Uele K 3.61781°N 28.56239°Ö
  - Aka (vattendrag) till Dungu (vattendrag) K 3.82832°N 28.94685°Ö
    - Garamba (vattendrag) till Aka (vattendrag) K 3.8851°N 29.20845° Ö
- Duma, Kongo-Kinshasa till Uele K 4.50397°N 26.55181°Ö
- Bomokandi till Uele K 3.6586°N 26.11976°Ö
- Uere till Uele K 3.55358°N 25.25277°Ö
- Bima (vattendrag) till Uele K 3.41883°N 25.08995°Ö

Mbomou bildar Oubangui gränsflod C K 4°07′44″N 22°26′10″Ö / 4.129°N 22.436°Ö / 4.129; 22.436
- Dume (vattendrag i Kongo-Kinshasa) till Mbomou K 4.91111°N 24.68765°Ö
- Chinko till Mbomou C 4.83041°N 23.88366°Ö
Kotto till Oubangui C 4.23333°N 22.03333°Ö
Ouaka (flod) tilll Oubangui C 4.9935°N 19.93127°Ö
Kémo (vattendrag) till Oubangui C 5.02524°N 19.25883°Ö
- Tomi (vattendrag i Centralafrikanska republiken) till Kémo (vattendrag) C
Lobaye (vattendrag i Centralafrikanska republiken) till Oubangui C 3.68333°N 18.58333°Ö
Mpoko till Oubangui C 4.32414°N 18.54091°Ö
- Pama (vattendrag) till Mpoko C
  - Mbali till Pama (vattendrag) C
    - Lac de Boali vattenmagasin i Mbali C
    - Chutes de Boali vattenfall i Mbali C
- Baïdou till Ouaka (flod) C
Lua (vattendrag)t ill Oubangui K 2.75068°N 18.42222°
Ibenga till Oubangui B 2.33167°N 18.15139°Ö
Ngiri till Oubangui K 0.31702°N 17.93604°Ö

Hansjoachim von der Esch[redigera | redigera wikitext]

en:Hansjoachim von der Esch
de:Hansjoachim von der Esch
Hans Sandstedt, på SvenskaGravar.se. Hans Sandstedt, hovrättsnotarie 1868–1920, husrun Syster Hilma, född Henckel (1873–1958). Gravsatta på Donationskyrkogården, Helsingborg

Esch Hansjoachim von der (1899–1976) . Protestant, Dipl.Ing. (engineering degree),. Military in WWI and WW II. REpresents German firm in Egypt, conducts archaeological expeditions, autor 1929–1939. Engineer for Swedish firm in Hamburg 1945–47. In Sweden, writer 1947–51.

MUNZINGER Personen Hansjoachim von der Esch Diplomat; Dipl.-Ing. Geburtstag: 6. Oktober 1899 Mühlheim/Ruhr Todestag: 10. Mai 1976 Nation: Deutschland - Bundesrepublik

Internationales Biographisches Archiv 16/1957 vom 8. April 1957

Wirken

Hansjoachim von der Esch wurde am 6. Okt. 1899 in Mühlheim an der Ruhr als Sohn des Kgl. preussischen Generalleutnants v.d.E. geboren. Er entstammt einer rheinischen Familie, die seit mehreren Generationen dem preussischen Staat zahlreiche Offiziere, darunter vier Generale, gestellt hat.

v.d.E. besuchte das Gymnasium und wurde dann selbst auch aktiver Offizier. Nach dem 1. Weltkrieg nahm er den Abschied und besuchte eine TH. Als Diplom-Ingenieur war er dann, nachdem er auch noch arabisch studiert hatte, seit dem Jahre 1929 bis zum Ausbruch des 2. Weltkrieges als Vertreter einer grossen deutschen Industriefirma in Ägypten tätig.

Im Sept. 1952 wurde v.d.E. zum Gesandten der Deutschen Bundesrepublik in Syrien mit dem Sitz in Damaskus ernannt.

Im Okt. 1956 kam es zu diplomatischen Mißhelligkeiten zwischen der Bundesrepublik und Syrien. Anlaß war die bevorstehende Errichtung einer konsularischen Vertretung der Sowjetzonen-Regierung. Entsprechend der bisher beobachteten Linie wurde die Aufnahme konsularischer Beziehungen zur DDR als unfreundlicher Akt kritisiert; Syrien lehnte diese Kritik als Einmischung in die Souveränität des Landes ab. Im ...

Die Biographie von Hansjoachim von der Esch ist nur eine von über 40.000, die in unseren biographischen Datenbanken Personen, Sport und Pop verfügbar sind. Wöchentlich bringen wir neue Porträts, publizieren redaktionell überarbeitete Texte und aktualisieren darüberhinaus Hunderte von Biographien. Unsere Datenbanken sind unverzichtbare Recherchequelle für Journalisten und Publizisten, wertvolle Informationsquelle für Entscheidungsträger in Politik und Wirtschaft, Grundausstattung für jede Bibliothek und unerschöpfliche Fundgrube für jeden, der mit den Zeitläuften und ihren Protagonisten Schritt halten will.

Lesen Sie weiter...

Quellenangabe: Eintrag "Esch, Hansjoachim von der" in Munzinger Online/Personen - Internationales Biographisches Archiv, URL: http://www.munzinger.de/document/00000004964 (abgerufen von nicht angemeldet am 4.3.2022) Alle Rechte vorbehalten. © Munzinger-Archiv GmbH, Ravensburg

https://www.munzinger.de/search/portrait/Hansjoachim+von+der+Esch/0/4964.html

Thomas Maulucci: Adenauer's Foreign Office: West German Diplomacy in the Shadow of the Third Reich, Appendix, sida 260.

EnglishHerr von der Esch is rather a mystery man. He is a German from Wurtemberg about thirty six years old. He served in the German army during the War and was one of the first Germans to go to Oxford again after the war. He was at the House and while there met his future wife, an attractive Swede, who was learning English in north Oxford. His father is still alive and lives in Wurtenberg, but Herr von der Esch does not often go back to Germanynothing definitely sinister has been discovered about von der Esch. He spends a good deal of his spare time, of which he seems to have a lot, in making motor expeditions to the desert and this fact may explain his participation in the Almasy expedition.

Weenak – The caravan calls, Vulcan Books on Demand, bokbeskrvining.

SvD del av nekrolog 19976-05-21.: Hans Joachim von der Eschdiplomingenjör Hans Joachim von - der Esch La Tour de Peilz Schweiz har avlidit i en ålder av 76 år Han var född i Mulheim /Ruhr Efter att ha vistats i Egypten som representant för tyska företag har han varit Tyska Förbundsrepublikens ambassadör i Sverige Syrien och Marocko Han har utgivit Weenak — Die Karawane ruft Reiseberichte aus der libyschen Wiiste Hans närmaste är makan Marianne född Sandstedt sönerna Hans-Ulrich jur kand civilekonom med makan

Uppgiften att han var ambassadör i Sverige är troligen fel.

Artikel[redigera | redigera wikitext]

Hansjoachim von der Esch född 6 oktober 1899 i Mülheim an der Ruhr], Tyskland, död 10 maj 1976 i La Tour-de-Peilz, Schweiz, var en tysk ingenjör, upptäcktsresande och diplomat. Genom sina söners bosättning i Sverige blev han stamfar för den svenska grenen av släkten von der Esch.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fmilj[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Ryska folkgruppen i Kina[redigera | redigera wikitext]

Den ryska folkgruppen i Kina är en av Kinas 56 erkända nationaliteter. Den omfattar personer med rysk härstamning, vars invandrade förfäder eller de själva naturaliserats som kinesiska medborgare. De är främst bosatta i trakter som gränsar till områden som är eller tidigare varit ryska, det vill säga i provinserna Xinjiang, Inre Mongoliet och Heilongjiang.

Gruppen är efter alla mått liten, och de statstiska uppgifterna är osäkra. Vid folkräkningen 2002 uppgavs totalt 15631 kineser ha rysk nationalitet. Av dessa bodde 8935 i Xinjiang, 5020 i Inre Mongoliet, 265 i Heilongjiang och 1471 i övriga Kina inkluderat Hongkong och Macao.^[1]

Uppgifter från andra källor varierar vilt.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ryak bosättning på nuvarande kinesisk område är känd sedan 1600-talet. En tidig grupp utgjordes av ryska krigsfångar...

En annan grupp var ryska gammaltroende, som flydde från förföljelser för sin tros skull och som bosatte sig på den gången kazakiskt område i nuvarande Xinjiang. Efter etableringen av Folkrepubliken Kina försämrades betingelsrna för de gammaltroende, och på 1950-talet tilläts de att utvandra. De finns idag i Argentina, Brasilien och Australien.^[2]

Rysk järnvägsbyggning.

Ryska jordbrukare längst i norr.

Harbin[redigera | redigera wikitext]

Östra kinesiska järnvägen var ett ursprungligen ryskt järnvägsföretag i nordöstra Kina. Dess huvudlinje Trans-Machuriska järnvägen ger en kortare kortare resväg från Ryssland till Transsibeiriska järnvägens ändpunkt Vladivostok. Järanvägsbolaget hade sitt huvudkontor i Harbin, som skapades på 1880-talet i samband med järnvägsbygget, och som fick en delvis europeisk befolkning, som till stora delar var rysk. Den ryska befolkningsgruppen lämnade Harbin vid mitten av 19960-talet. Utom i kyrkor och andra byggnadsminnen kan den ryska bosättningen spåras i Harbin-ölet, ett av Kinas och värlens mest sålda ölmärken.^[3]

Källlor[redigera | redigera wikitext]

^ 国家统计局：《2000年第五次人口普查数据》表1—6 省、自治区、直辖市分性别、民族的人口 Hämtad till engelsk version 13 juni 2017.
^ Kortfattad historia om den ryska nationaliteten i Kina (på kinesiska)
^ 10 most popular beers in the world, Beer 100, 29 juli 2020. Läst 27 februari 2022.

Spårbunden lokaltrafik i Kina[redigera | redigera wikitext]

en:Beijing Subway

en:Binhai Mass Transit

en:Dalian Rail Transit, Liaoning, omfattar spårväg, , light rail och metro
en:Dongguan Rail Transit OK tunnelbana men med luftlednig, delvis svensktillverkade tåg

en:Kunming Metro

en:Ürümqi Metro

en:Wuxi Metro

en:Yichang Metro

Maglev[redigera | redigera wikitext]

Monorail[redigera | redigera wikitext]

en:Bengbu Rail Transit, monorail, Anhui, öppnas 2023
en:Wuhu Rail Transit, monorail, Anhui, öppnad 2021

Intercity-tåg[redigera | redigera wikitext]

Salar[redigera | redigera wikitext]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Salar i geografiska namn från Argentina, Bolivia och Chile betyder saltslätt eller saltöken. Dessa platser ligger alla i eller vid Atacamaöknen, ett av jordens nederbördsfattigaste områden.

Argentina[redigera | redigera wikitext]

Bolivia[redigera | redigera wikitext]

Salar de Uyuni – saltöken
Salar de Coipasa – saltöken

Chile[redigera | redigera wikitext]

Salar Carcote
Salar de Atacama]
Salar de Atacama Airport
Salar de Ascotán
Salar de Agua Amarga
Salar de Aguas Calientes – flera områden
Salar de Infieles
Salar de Pujsa
Salar de Púlar
Salar de Talar
Salar del Guasco
Salar El Laco
Salar Grande – flera saltområden
Salar Mar Muerto
Salar Ignorado

Iran[redigera | redigera wikitext]

Spanien[redigera | redigera wikitext]

Salar (kommun)
- Salar (kommunhuvudort)

Kazakisk skrift[redigera | redigera wikitext]

De turkiska språken har traditionellt skrivits med ett det arabiska alfabetet. Liksom i Turkiet övergick man i Sovjetunionen på 1920-talet till att skriva dem med latinsk skrift, som emellertidi 1940 där ersattes med kyrillisk skrift. I båda fallen kompletterades alfabeten med ett antal bokstäver, som var säregna för de turkiska språken. Det kazakiska kyrilliska alfabetet har således fått 9 speciella bokstäver i tillägg till de 33 i det ryska alfabetet. Totalt blir detta 42 bokstäver.

Efter Sovjetunionens upplösning har de mybildade centralasoatiska republikerna i varierande grad lämnat det kyrillsika skriftsystemet för sina inhemska nationella språk.För kazakska startade övergången senare än för grannspråken turkmeniska och uzbekiska, medan den 2022 inte påbörjats för kirgiziska. Även tadzjikiska, som är indoeuropeiskt, skrivs fortfarande med ett kyrilliskt alfabet.

I ett dekret i april 2017 annonserade Kazakstans president Nursultan Nazarbajev en långsam och genomtänkt övergång till latinsk skrift för det kazakiska språket. Först år 2025 skulle den vara helt genomförd. Ett utredningsarbete inleddes, som inte bara gällde alfabetet utan även språket och rättskrivningen i allmänhet. Vissa bokstäver som saknades i vanlig latinsk skrift skulle ersättas med bostavskombinationer, andra skulle förses med en efterföjlande apostrof som diakritiskt tecken (till exempel A' a', O' o', G' g och N' n'). Förebilden hämtades från grannlandet Uzbekistan, där de uzbekiska karakalpakiska språken skrivits på detta sätt sedan 1990-talet. Det senare, med omkring en halv miljon talare,^[1] är mycket likt kasakiskan.

Alla tre språken har emellertid sedan lämnat systemet med apostrofer och ersatt dem med akuta accenttecken . För kazakiskans del skedde detta i april 2018.systemet med accenttecken blev då officiell norm.^[2]

En annan förebild är det modrena turkiska alfabetet, som legat till grund för de latinska alfabeten för azerbadjanska och turkmeniska. I dessa alfabet markeras speciella vokaler med tremaÖ ö, Ü ü), medan speciella konsonanter markeras med cedilj (Ç ç, Ş ş), breve (Ğ ğ) eller i turkmeniska tilde (Ñ ñ).

Flera förslag till ett kat alfabet med med det turkiska som grund. Det som gälleeeeer sedan april 2021 har 31 bokstäver. Av det engelska latinska alfabets 26 bokstäver saknas C, W och X. Lisom det turkiska alfabetet har I med och utan prick (İ i) respektive (Iı). De andra speciella bokstäverna är vokalerna (Ä ä), (Ö ö), (Ü ü) och (Ū ū) samt konsonanterna (Ğ ğ), (Ñ ñ) och (Ş ş). Totalt blir detta 31 bokstäver. Utom (Ū ū), som är unik för kazakiskan, ingår alla dessa bokstäver i det så kallade gemensamma turkspråksalfabetet (Common Turkic Alphabet), en av lingvister föreslagen standard utan officiell ställning.

Translitterering av det kkyrilliska alfabetet

А а Б б В в Г г Д д Е е ryska varierar, kazakiska e Ё ё Ж ж ryska zj, kazakiska j З з И и Й й ryska j, kazakiska i К к Л л М м Н н О о П п Р р С с Т т У у Ф ф Х х ryska ch, kazakiska h Ц ц Ч ч Ш ш Щ щ Ъ ъ Ы ы Ь ь Э э Ю ю Я я

ѓ є і ї ј љ њ Ґ ґ

Dessa alfabet har ippfattats som svårare att skriva än det uzbekiska men har fördelen att de används av mer än hälften av världens talare av turkspråk.

På 1920-talet övegick man till att använda det latinska alfabetet, som 1940 ersattes av det kyrilliska. Som ett ed i frigörelsen efter Soovjetunionens upplösning har de nya asiatiska republikerna i varierande grad lämnat det kyrilliska alfabetet för sina nationella språk.

övervägande turkspråkiga reåublikerna i varierande grad gått över till det latinska alfabetet.

Efter Sovjetunionens fall och har de självständiga turkspråkiga republikerna Kazakstan, Turkmenistan, Uzbeksitan, Krigizistan i varierande grad återinfört det latinska alfabetet för sina nationella språk. Detta kan ses som en reaktion mot ryskt politiskt inflytande, dels från Ryssland, dels frn inhemska ryska minoriteter.

Kazakstan förbereder dock att gå över till att använda det latinska alfabetet. I april 2017 gav president Nursultan Nazarbajev order att skapa ett latinskt alfabet för kazakiska. Planen var att skolböcker med latinska alfabetet skulle finnas tillgängliga från 2018 och att Kazakstan officiellt skulle ha gått över helt till det latinska alfabetet 2025.^[3]^[4]

Transkriberingen avviker från svensk standard men ger en skriftbild som ligger nära den för det tyrksika språket.

Alfabetet har 31 bokstäver. Av de 26 bokstäverna i det engelska alfabetet saknas C, W och X, De bokstäver om tillkommer är Ä, Ö, Ü, Y ned stecjm G S ic I utan prick.

iska kyrilliska alfabetet har flera bokstäver som inte finns i ryska språket.

A a (А а)	Ä ä (Ә ә)	B b (Б б)	D d (Д д)	E e (Е е)	F f (Ф ф)	G g (Г г)	Ğ ğ (Ғ ғ)
H h (Х х, Һ һ)	I ı (І і)	İ i (Й й, И и)	J j (Ж ж)	K k (К к)	L l (Л л)	M m (М м)	N n (Н н)
Ñ ñ (Ң ң)	O o (О о)	Ö ö (Ө ө)	P p (П п)	Q q (Қ қ)	R r (Р р)	S s (С с)	Ş ş (Ш ш)
T t (Т т)	U u (У у)	Ū ū (Ұ ұ)	Ü ü (Ү ү)	V v (В в)	Y y (Ы ы)	Z z (З з)

^ uppgifterna varierar
^ accenter
^ ”Kazakh President Orders Shift Away From Cyrillic Alphabet”. RadioFreeEurope/RadioLiberty. http://www.rferl.org/a/kazakh-president-orders-shift-from-cyrillic/28425590.html.
^ The cost of changing an entire country's alphabet, BBC, 25 april 2018.

Spanska kommuner och orter[redigera | redigera wikitext]

Spanien indelas administrativt i 17 regioner, ett okänt antal provinser och cirka 8500 kommuner. Svenska wikipeidia har i princip artiklar om alla dessa, till störta delen skapade av Lsjbot. Till dessa kommer botartiklar om kommunhuvudorter med samma namn samt grensidor som skiljer mellan kommun och kommunhuvudort.

Detta är en förvirrande mångfald, som hänger samman med strukturen i Geonames, som Lsjbot har utgått från. En förenkling är önskvärd. Med robothjälp från Larske] har jag gjort sådana förenklingar för Kinas orter på prefektur- och häradsnivå samt för Belgiens kommuner. Spaneines kommuner är emellertid för många, och där behövs mer avancerad robothjälp i flera etapper.

Huvudortsartiklarna innehåller sedvanliga trivialiteter och skiljer sig från kommunartiklarana på några punkter:

(1) Olika Geonames-nummer och Wikidataobjekt,

(2) Något olika koordinater,

(3) befolkningssiffror från olika år, men uppenbart avseende kommunen också i hovudortartiklarna,

(4) illustreras av kommunvapnet, som någon gång saknas i hkommunartikeln.

Nedan följer en uppställning av de ca 10 första posterna i Kategori:Indelningar i Andalusien respektive Kategori:Orter i Andalusien tillsammans med det tillhörande huvudordet eller grensidan.

Kommuner med huvudort och grensida:

Abrucena (kommun) – Abrucena (kommunhuvudort) – Abrucena
Adamuz (kommun) – Adamuz (kommunhuvudort) – Adamuz
Adra (kommun) – Adra (kommunhuvudort)– Adra
Agrón (kommun) – Agrón (kommunhuvudort) – Agrón
Aguadulce (kommun) – Aguadulce (ort) – Aguadulce
Aguilar de la Frontera (kommun i Spanien) – Aguilar (kommunhuvudort i Spanien)] – Aguilar

Alameda (kommun) – Alameda (kommunhuvudort)] – Alameda

Både kommun och huvudort

Alamedilla – flyttad från Alamedilla (kommunhuvudort) av Kitayama.

Omdirigering frå

Kommuner utan huvudort:

Abla – flyttad från Abla (kommun), Abla (kommunhuvudort) raderad av Bruno Rosta
Alájar – verkar ha botgenererats med detta namn

Orter utan kommun:

Acalá del Río – felstavat, skall vara Alcalá del Río, som är en kommunartikel

Jag skulle vilja ha en sådan sammanställning för alla Spaneins regioner, men först för Andalusien.

Tanken är att kommun- och huvudortartiklarna skall ersättas med en av dessa. Vilken som skall sparas kan diskuteras. Kitaama och Bruno Rosta har gjort olika val, när de gjort manuella bearbetningar ovan. Vad den sparade sidan skall heta, måste avgöras manuellt. Alternativen är huvudordet elleer huvudordet med en geografisk särskiljare. När detta är avgjort kommer som ett andra stegflyttning av den valda sidan till det nya namnet, omdirigering av den icke-valda sidan till det nya namnet samt ordnande av interwiki/wikidata.

Jag har inga ambitioner om att rätta i wikidata, något Användare:Maundwiki menar att man bör göra för de siidor som efter städningen bara finns på cebuano.

Jag tar Caniles som ett slumpvis valt exempel och finner för kommunen från enwp en befolkningsminskning från 4849 år 2005 till 4060 år 20l8. Mellan dessa kommer de svenska uppgifterna 4851 för orten2012 och 4755 för kommunen 2015. Detta hänger ihop, om man räknar med att siffran från 2012 också är för kommunen, inmte från kommunhuvudorten.

Friherrl. ätten von Sittman[redigera | redigera wikitext]

Följande är avskrift från Schlegel och Klingspor. se https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SchlegelB/titlar/%C3%84ttartaflor/sida/278/faksimil och sidor däromkring. Roufu (diskussion) 13 december 2023 kl. 13.30 (CET)

Vapenbild: a)adliga...b)friherrliga okändt.

Ätten skall härstamma från Spanska Nederländerna, der Sittman skall blivit adlad 1658.

Tab 1.[redigera | redigera wikitext]

Allert Sittmanm borgmästare i Nylödöse, Gift 1602 med Brita Andersdotter i hennes 1:a gifte, f. på Partille, f. 1586 25(1 på Partille, död 1671 30/1 , begrafven i Gustavi kyrka i Göteborg; dotter af befallningsmannen Anders Andersson Hök till Partille, af en adlad men ointroducerad ätt , samt omgift med handlanden i Göteborg Hans Schriewert.

Barn:

Allert, Se Tab.2.

Annika, död 1646 16/6. Gift med burggrefven i Göteborg Israel Johannis Noræus, adlad NorfeldtVi, n:o 594, i hans 1:a gifte, död 1677.

Vibeka. Gift 1643 30/7 med öfversten Vilhelm Keldunk, adlad Jernsköld, n:o 431, f. 1617, död 490.

Ester.

Kristina. Gift 1:o med artillerimajoren Anders Joensson Rieff, död 1638; 2:o 1641 16/5 med krigsrådet Johan Nilsson, adlad Sparrfelt, n:o 435, född 1611, död 1672.

Anna. Gift med domprosten i Göteborg Jonas Petri Thorinius född 1610, död 1671.

Elisabet. Gift med majoren och kommendanten Wibers.

Tab.2[redigera | redigera wikitext]

Allert. proviant- och räntmästare i Wismar, 1648, generalkommisarie 1667, krigsråd och intendent 1682.Död i Hannover der han satte sig ned. Gift med en von der Lieth'.

Son:

David Natanael von Sittman, fiherre von Sittman, officer i preussisk tjänst 1708, öfverste och generaladjutant i svensk tjenst; friherre 1714; hertiglig würtembergskt geheimeråd 1742 följde som preussisk tills flykten öfver Dniepern.

Källor: Palmsköldska geneal. saml. i Riddarhuset, ...

Vidare[redigera | redigera wikitext]

Jonas Tisensten, adlad Tisensten, gift 1693-12-03 med Vibeke Eleonora Hård af Segerstad i hennes 1:a gifte (gift 2:o före 1713 med sin frände majoren Gustaf Albert von Sittman, född 1680 i Göteborg, död 1756-10-28 i Fågelås socken, Skarab.), död 1757, dotter av löjtnanten Per Hård af Segerstad, och Brita Jernsköld. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tisensten_nr_1423

Hård af Segerstad, tabell 122,
Vibeke Eleonora, död 1757. Gift 1:o 1693-12-03 med kaptenen Jonas Tisensten, adlad Tisensten, född 1670, död 1709. Gift 2:o före 1713 med sin frände, majoren Gustaf Albert von Sittman, född 1680 i Göteborg, död 1756-10-28 i Fågelås socken Skaraborgs län.

Boltenstern https://www.adelsvapen.com/genealogi/Boltenstern_nr_2295
tab 3: Gift 1:o 1719 på Altenhagen med Charlotte Catharina von Sittman, född på Grosse Voigtshagen i Mecklenburg, död 1727-05-06 på Altenhagen, dotter av Woldemar von Sittman.

De Frese nr 1856 https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Frese_nr_1856
Tab 18: Gift 1:o 1837-10-29 Almnäs med Jeanette Sofia Charlotta Brandt, född 1816-01-12 Räfshult, död 1842-03-25 på Ribbingstorp, dotter av kaptenen Ture Gustaf Brandt och Beata Sofia von Sittman.

Munkeberg[redigera | redigera wikitext]

Den förste till namnet kände personligen ägaren är adelsmannen Peder Hård (af Segerstad, 1588–1649), känd som "Rika Tivedsgubben".^[1] En son, majoren Lennart Hård af Segerstad (1620–1672)^[2] och en sonson, löjtnanten Per Hård af Segerstadhara därefter angivits som knutna till gården. Den senare var gift med Brita Jernsköld (död efter 1700), vars far, översten Wilhelm Jernsköld (1617–1690), förvärvade Munkeberg 167. Dottern Brita och hennes familj bodde uppenbarligen där samtidigt, och svärsonen är angiven som avliden på Munkeberg 1677.^[3]

Efter Wilhelm Jernsköld har Munkeberg knutits till två andra av hans döttrar och deras män. Det är

Anna Jernsköld (1652–1725)) gift med Jean de Laval (1643–1709)

Chistina Jernsköld (död 1719) gift med Petrus Cerschiöld (1695–1697).

gått i arv bland hans döttrar och deras män. Således är både x, gift med och y, gift med, knutna till gåren i respektive adelsgenealogier.

Jean de Laval tab 2
Vilhelm Claude tab 24, ende sonen i Jeans 2:a äktenskap 1692–1764, bara döttrar

Gustaf Lindberg: På Vettern med ångaren Svedudden 1903, sida 15.

Munkeberg byttes 1590 från kronan af en dotter till Göran Posse. Det har sedan tillhört Vilhelm Jernsköld, P. Cedersköld, Anna Jernsköld, Vilhelm De Laval, Claude De Laval, Anna Gyllenbåt, C. V. Apelgren och Harald Röhss, hvars enkefru nu besitter godset.

Munkeberg bild i Digitalt museum
Munkeberg i istoriskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Femte Bandet. M-R / tryckår 1863.

Översiktsplan 2010, Hjo kommun. sida 14:

Munkeberg är ett f d säteri från 1685 med väl samlad bebyggelse. Det ursprungliga Corps-de-logiet (hu- vudbyggnad, bostadshus), från 1865 i italiensk villastil, revs 1982. Den omgivande fägården har en enhetlig bebyggelse av trä, prydda med rika lövsågerier och små torn. Strax bakom fägården ligger två hus med arbetarbo- städer

Tueneld_ Tillhörde 1814 fröken A. Gyllenbååt.

Försö til en kort Beskrfning om Skara stift, volym3, 1844: Munkeberg 1 tillhörigt Fröken Annette Gyllenbååt har en utmärkt vacker beliggenhet vid Vettern med stor och vacker trägård från hvilken myckenhet träd samt frukt av utvald

Gyllenbååt nr 1602 i Adelsvapen-Wiki.

Anna Lucia Gylenbååt (1757–1838), med mor född de Laval, bör vara sista adliga ägaren.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Peder Hård i Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936) TAB 119..
^ Lennart Hård af Segerstad, som föregående, TAB 121.
^ Per Hård af Segerstad, som föregående, TAB 122.

Per Patrik 3
- Claude 22 son till Per Patrik 3

Hising[redigera | redigera wikitext]

Carl Olofsson Hising (1542–1642), född i Gävle, kyrkoherde i Fellingsbro, enligt Geni

Olof Hising (1540–1597), född i Björlanda, befallningsman och fogde på flera olika platser i Väsmanland och Gästrikland

121 Hising, 2 Hisinger, ingen Hisingsköld
Sök på namn. Hur mångaheter...? Statistiska centralbyrn

Budweiser[redigera | redigera wikitext]

Budweiser är ett ölnamn, som har sitt ursprung i staden med det tyska namnet Budweis, idag känd under tjeckiska namnet České Budějovice. Företag i Tjeckien och i USA har gjort anspråk på namnet, dels som skyddad ursprungsbeteckning, dels som varumärke. Detta har fört tii juridiska processer, som fått olika utfall i olika länder.

Det tjeckiska ursprunget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Budweiser Budvar.

Ölbryggning är dokumenterad i Budweis/Budějovice sedan 1200-talet. Ett bryggeri med det tyska namnet Bürgerliches Brauhaus Budweis räknar 1795 som sitt ursprungsår.

Det amerikanska varumärket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Budweiser (Anheuser-Busch).

Det amerikanska bryggeriföretaget Anheuser-Busch, ned tyskfåidda grundare, har sedan 1876 producerat öl i St. Louis, Missouri med namnet Budweiser. Ljusa lageröl var en nyhet på 1870-talet, och namnet anspelade på öl företagsledaren Adolphus Busch hade mött under en europeisk studieresa något år tidigare. Det av AneuserBusch producerade ölet med detta namn är idag av internationell typ och för den svenska marknaden producerat i Storbritannien. Räknat efter volym är det ett av världens fyra mest tillverkade ölmärken. Svenska Systembolaget säljer 2021 detta öl under namnet Buudweiser.

I Sverige heter den tjeckiska varianten Budvar Budejovicky (se Budweiser Budvar).^[1]

Budweiser Budvar är tjeckiskt.
Budweiser Bürgerbräu (Samson)^[2] är tjeckiskt.
Budweiser (Anheuser-Busch) är ett amerikanskt ölmärke, först producerat 1876 i Saint Louuis, Missouri. Sedan juli 2008 är företaget belgiskägt. ^[3]
På tyska är en invånare i den tjeckiska staden Budweis en "Budweiser". På tjeckiska heter staden České Budějovice.

Möjøigen äldre version[redigera | redigera wikitext]

Budweiser är ett ölnamn, som skilda företag gjort anspråk på, dels som varumärke, dels som skyddad ursprungsbeteckning. Detta har fört tii juridiska processer, som fått olika utfall i olika länder. Namnet har sitt ursprung i staden med det tyska namnet Budweis, idag känd under tjeckiska namnet České Budějovice.

Det tjeckiska ursprunget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel:Budweiser Budvar.

Det amerikanska varumärket[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Budweiser (Anheuser-Busch).

Det amerikanska bryggeriföretaget Anheuser-Busch, ned tyskfåidda grundare, har sedan 1876 producerat öl i St. Louis, Missouri med namnet Budweiser. Ljusa lageröl var en nyhet på 1870-talet, och namnet anspelade på öl företagsledaren Adolphus Busch hade mött under en europeisk studieresa något år tidigare. Det av AneuserBusch producerade ölet med detta namn är idag av internationell typ och för den svenska marknaden producerat i Storbritannien. Räknat efter volym är det ett av världens fyra mest tillverkade ölmärken. Svenska Systembolaget säljer 2021 detta öl under namnet Buudweiser.

I Sverige heter den tjeckiska varianten Budvar Budejovicky (se Budweiser Budvar).^[4]

Budweiser Budvar är tjeckiskt.
Budweiser Bürgerbräu (Samson)^[5] är tjeckiskt.
Budweiser (Anheuser-Busch) är ett amerikanskt ölmärke, först producerat 1876 i Saint Louuis, Missouri. Sedan juli 2008 är företaget belgiskägt. ^[3]
På tyska är en invånare i den tjeckiska staden Budweis en "Budweiser". På tjeckiska heter staden České Budějovice.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Budvar Budejovicky (nr 1353) Arkiverad 26 maj 2005 hämtat från the Wayback Machine., Systembolaget, läst 11 januari 2009
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2009. https://web.archive.org/web/20091210011009/http://www.budweiser1795.com/. Läst 5 december 2009. Budweiser Bürgerbräu
^ [a b] Budweiser blir belgiskt, DN, läst 11 januari 2009
^ Budvar Budejovicky (nr 1353) Arkiverad 26 maj 2005 hämtat från the Wayback Machine., Systembolaget, läst 11 januari 2009
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2009. https://web.archive.org/web/20091210011009/http://www.budweiser1795.com/. Läst 5 december 2009. Budweiser Bürgerbräu

J.R. Brooks: Historic Beer Birthday: Carl W. Conrad, Brooks on Beer Bulletin, 1 april 2021. Läst 18 november 2021.

Adolphus[redigera | redigera wikitext]

Adolphus Busch, född 10 juli 1839 i Wiesbaden, Hessen, Tyskland, död 10 oktober 1913 i Bad Schwalbach, Hessen, Tyskland,, var en tyskamerikansk företagsledare i bryggeribranschen. Han byggde upp Anheuser-Busch-koncernen och blev mycket förmögen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Busch som var son till en vinhandlare, lämnade Tyskland 1857 vid 18 års ålder och bosatte sig i St. Louis, Missouri, som då var ett centrum för den tyska emigrationen till USA. Han startade där ett företag, som sålde förnödenheter till stadens många bryggerier. Bland kunderna fanns ett mindre bryggeri, där den tyskfödde tvålfabrikanten Eberhard Anheuiuser (1806–1880) var delägare. Busch gifte sig 1861 med Anheusers dotter Lilly. Efter inbördeskriget, där han deltog några månader som soldat, kom han att arbeta som försäljare i svärfaderns bruggeri. Hans roll där ökade gradvis. År 1869 köpte han ut svärfaderns partner och blev själv delägare. Från 1879 baar företaget namnet Anheueser-Busch, og efter svärfaderns död 1880 blev han verkställande direktör.

Det var på 1870-talet som Adolpus Busch infoörde de innovationer i bryggeriverksamheten, som skulle göra Anheuser-Busch till USAs ledande företag i branschen. Flera av dem avsåg att öka ölets hållbarhet, så att det kunde transporteras och säljas över större områden. Öl var vid denna tid en färskvara, som kunde surna redan efter några dagar. Busch anskaffade iskylda järnvägsvagnar för transportenra och var 1878 först i USA at sälja pastöriserat öl. Detta hadde utsatts för rtvarig uuppvärmning som tog död på oönskade mikroorganismer. Metoden hade 1964 utvecklats för vin av Louis Pasteur och har namn efter honom.

Det andra området, där Adolphus Buisch blev nydanande var det ljusa lageröl, som lanserades 1876under namnet Budweiser. Initiativet till detta kom från en vän av Busch, Carl W. Conrad (1843–1922), som ville skapa ett amerikanskt öl av samma klass som de europeiska vinerna han importerade. Varken Conrad eller Busch var själva bryggare, men de kände till ölet från böhmiska Budweis, idag České Budějovice i Tjeckien, och Buschs tekniker skapade en efterbildning av detta. Jämfört med ordinärt pilsneröl var det ljusare i färgen, hade högre kolsyrehalt och Busch och Conrad sålde det i samma slags glasflaskor som champagne. Det amerikanska Budweiser-olet blev en omdelbar framgång. Trots detta fick Conrad ekonomiska problem och tvingades gå i konkurs i januari 1883. Resultatet blev att Anheuiser-Busch, som hade stått för tillverkningen, fick full kontroll över varumärket. Genom effektiv marknadsföring och distribution blev Budweiser det första ölmärket som såldes över hela USA. Budwiser jämte lättvarianten Bud Light är västvärldens mest sålda ölmärken. Endst i Kina finns det ölmärken med större försäljning än dessa.^[1]^[2]

Under senare delen av sitt liv hade Adolphus Busch en ställning och en livsstil, som jämförts med medlemmar av europeiska kungafamiljer. Hade flera hem i USA och reste mellan dem i egen järnvägsvagn. I Tyskland, där han från 1891 hade ett sommarresidens,^[3] hörde han till kjesarens umgänge, och till deras guldbröllop 1911 mottog han och nas hustru gratiulationer från USAs president.

Apolphus Busch ledde sina företag till sin död men var sjuklig de sista åren av sitt liv. Uppgiften som företagsledare gick sedan i arv från tar till son inom familjen i fyra generationer. År 2008 bröts denna kedja, då aktiemajoriteten i Anheuser-Busch övertogs av det d det belgiska bryggeriföretaget InBev, som därmed skapade en ännu större koncern, Anheuser-Busch-InBev.

Pasteurisering från 1878. Pasteurs arbete med vin från 1864. mechanical refrigeration och kylvagnar 1876. Och ljust lageröl

13 barn av vilka 7 överlevde fadern.

Underordnad roll som mecenat. Tysk konstsamling med byggnad till Harvard. Första världskriget gjorde ämnet mindre opportunt, och det dröjde till 192* innan byggnaden kunde invigas. Katastrofhjälp efter jordbävningen i San Francisco och översvämningar i Tyskland. (enwp)

Adolphus Busch, at Historic Missourians.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[4] ^[5] ^[6] ^[7] ^[3]

^ China's Snow jumps Bud Light to be world No 1, Reuters 31 mars 2009. Läst 29 juli 2021.
^ The 10 best-selling beer brands in the world, Business Insider, 26 juli 2021. Läst 29 juli 2021.
^ [a b] Der Bierkönig und seine Sommerfrische, Frankfurter Allgemeine Zeitung, 10 oktober 2013, sida 44. Citerat från tyska Wikipedia.
^ Sanford Wexler: From soap suds to beer suds: How Anheuser-Busch became the largest brewer in the world, Financial History, Winter 2002, sidor 31–33,37.
^ Adolphus Busch dies in Prussia. The New York Times 11 oktober 1913.
^ Historic Birthday: Carl W. Conrad, 'Brookston Beer Bulletin, 1 april 2021. Läst 2 januari 2022.
^ Busch-Reisinger marks a century, The Harvard Gazette 6 november 2003. Läst 16 november 2011.

{{STANDARDSORTERING:Busch, Adolphus}} [[Kategori:Födda 1839]] [[Kategori:Avlidna 1913]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Personer från Wiesbaden]] [[Kategori:Personer inom USA:s näringsliv under 1800-talet]] [[Kategori:Personer inom USA:s näringsliv under 1900-talet]]

Hök (adelsätt)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[1] ^[2] ^[3] ^[4]

^ Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor: Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor. Stockholm, Norstedts, 1875, sidan 136.
^ "Slott" med brokig historia, Göteborgs-Posten 18 juli 1999, sidan 7. Citerat i wikipediaartilen Partille herrgård.
^ Lind i Västergötland nr 262 i Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936).
^ Appelbom nr 325 i Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936).

Anteckningar[redigera | redigera wikitext]

Lind i Västergötland nr 262 i Adelsvapen-Wiki. Skriver släktnamnet (Hök). Skriver Brita Håkansdotter, dotter till Håkan Andersson (Hök).

Adel. ätten Lind i Westergöthland, N:o 262,†. hos Anrep. Skiver om Brita Andersdotter Hök af Partela, dotter till Anders Hkanssontill Partela.

Apelbom nr 325 i Adelsvapen-Wiiki. Carin Andersdotter Hök af Partille, dotter till Anders Håkansson till Partille och Kerstin Arvidsdotter Kärling till Ravenäs. Gift 1606 med Anders Haraldsson, adlad Apelbom (1576–1649). Adlad 1645. Häradshövding i Hölebo ärad (mellan Södertälje och Trosa). Födde 13 barn, nummer 2 och 3 födda 1609 respektive 1613 på Partille.

Adel. ätten Appelbom, N:o 325. hos Anrep. Carin Andersdotter Hök af Partela till Holmbonäs, begravd i Fellingsbro.

Tubbelstorp i Historiskt-geografiskt lexikon. Behöver kontrolleras.

OCR Hök-Sittman[redigera | redigera wikitext]

Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor [Elektronisk resurs] / samlade och utarbetade af Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor. Stockholm: Norstedt, 1875.

https://digital.ub.umu.se/relation/483053

136 VON HÖWELN. n:o 32), samt 1602 enka efter ståthållaren Lars Hermansson Fleming (n:o 4). Brita Margareta Göransdotter, adlad med sina samsyskon 1592 d. 8 juli. Gift med ståthållaren Svante Eriksson (Stålarm, n:o 32) till Högsjögård, som lefde 1573, 1583. Anna Göransdotter, adlad med sina samsyskon 1592 d. 8 juli. Gift med riksrådet och lagmannen i Finland Göran Nilsson (Boije, n:o 16) till Gennäs och Kulla, i hans 1:a gifte, + 1617 7/,, enligt vapnet i Pojo kyrka (Riddarhusstamtaflan har orätt 1615). ? Karin Göransdotter. Gift med biskopen i Linköping m:r Petrus Michaélis, f. 1500, + 1589. Källor: Stiernmans Höfd. Minne 2: 380; dito, Saml. i Uppsala Bibliotek; Håhl, Linköpings Herda Minne 1: 21; Tilas Saml.; Riddarhusstamtaflorna; Herr kamret Sandbergs Samlingar i Kammararkivet.

Adel. ätten Hök.[redigera | redigera wikitext]

Vapen: En grå hök på en sexbladig qvist i hvitt och blått fält; på den öppna tornerhjelmen en likadan hök emellan två uppskjutande liljor på sina stjelkar, hvardera med sju blad.

Tab. 1.[redigera | redigera wikitext]

Anders, en ofriilse man, som lefde i Vestergötland. Son: Håkan Andersson till Ryd, sedan till Tubbe torp, fick sköldebref 1545; säges varit fogde i Skånings härad. Gift 1:o med en ofrälse; 2:0 med en adlig qvinna.

Barn:

1. Anders Håkansson. Se Tab. 2.

2. Brita Håkansdotter, + redan 1586, då hennes man var svåger med Per Eriksson (Liljehök) till Hagenäs (Slätthult). Enligt Vesgöta Raksaknings Register f. 1575 nämnas Brita och en hennes syster som barn af Håkan Anderssons adliga gifte, men ej Anders Håkansson, som således troligen var deras halfbroder. Gift omkring 1564 med Anders Persson (Lind i Vestergötland, n:o 262) till Gerum, i hans 1:a gifte, som lefde 1600, 1609. 2. En dotter, som lefde 1575.

Tab. 2.[redigera | redigera wikitext]

Anders Hakansson (se Tab. 1) till Partilla (Partille) i Partilles socken af Vestergétland (skrifver sig sjelf samt kallas af andra gemenligen Anders Akesson till Partilla); höfvidsman för Vestgötafolket 1561; ståthållare på Gullberg 1569. Gift med Kerstin Kärling; dotter af Arvid Torbjörnsson Kärling, af en gammal adlig ätt, till Ravanas. Barn: :

Karin Andersdotter Hök till Holmbonäs, + 1631 och begrafven med sin man i Fellingsbro kyrka. Gift 1606 med häradshöfdingen Anders Haraldsson, adlad Appelbom, n:o 325, f. 1576, + 1649.
Anders Andersson. Se Tab. 3.

Tab. 3.[redigera | redigera wikitext]

Anders Andersson (se Tab. 2) till Partilla, ståthållare på Gullberg 1603.

Dotter: Brita Andersdotter. Gift 1:0 med borgmästaren i Ny-Lödöse Albert Sittman (ej Siltman eller Stillman); stamföräldrar på mödernet för adl. ätterna Jernsköld, n:o 431 och Norfelt, n:o 594; 2:0 med handlanden derstädes Hans Schriewert.

Källor: Tilasska Samlingen; Forsell, Sveriges inre Historia 1: 99; Stiernmans Hötd. Minne 2:35; Riddarhusstamtaflorna; benägna meddelanden af kammarherren friherre G. Djurklou; Förteckning på adl. grafvar 1753 och 1754, Grefbiäcks kyrka, forv. i Antiqvitets-Akademien; Herr Kamrer Sandbergs Samlingar i Kammararkivet.

Sykler[redigera | redigera wikitext]

Bergen kommune setter en ære i å legge til rette for syklistene. Utvalgte gater har fått markeringer som skal gjøre det tryggere å sykle der. Til tross for ette er fortsatt fortau og ganveier det tryggeste valget for dem, også der det finnes egne sykkelfelt. Gangveien er gjerne kortere og bredere enn sykkelfeltet, og gårlengre vekk fra de farlige bilene. Fra mitt stuevindu kan jeg se at fortaussyklister ofte kjører fortere enn bilene ettersom de ikke hindres av kryssende fotgjengerfelt.

På fortauet gir farten en naturlig prioritet til den hjulbårne trafikken, med eller uten elmotor. Holder n fart, flytter folk på seg, så enkelt er det. For dem som kjører to på samme sparkesykkel eller på elsykke med barn i slepekjerre kan det være direkte farlig å sakte inn eller vike unna for hindringer på fortauet. Det vet de fleste og retter seg deretter.

Visstnok sier trafikkreglene noe om hensyn og lav fart ved passering av gående, men dette er tomme ord fra myndighetene i Oslo. I Bergen har slike rgler aldri blitt praktisert. Her har vi egne trafikkmønstre som passer bedre for oss.

Problemet er imidlertid att det fortsatt finnes uvarsomme eldre, som ikke har forstått dagens trafikksituasjon. Den tiden er forbi når de kunne gå som ville på gangveier og fortau i sykkelbyen Bergen. Nå kan de gå krokveier rundt vannsamlinger eller huller i asfalten uten først å se etter trafikken bak dem. Uten å signalisere sin avsikt kan de gå på skrå over fortauet for å nå porten der de bor. Siklister og spakresyuklister kan da ikke vite på hvilken side de skal passere og kommer da lett i farlige sitasjoner. Skal disse kunne ferdes raskt og trygt, må Bergen få en lokal forskrift som forplikter gående til en annen og mer tidsrettet adferd enn i dag.

Jernsköld[redigera | redigera wikitext]

Anteckningar[redigera | redigera wikitext]

Britta Andersdotter Höök i Olga Dahls databas: Göteborgs tomtägare 1637

Mats Hallenberg: Statsmakt till salu : arrendesystemet och privatiseringen av skatteuppbörden i det svenska riket 1618-1635

Birgitta Andersdotter Höök af Partille i Geni

Wilhlms barn:

Lennart fänrik, landsflyktig efter dråp, död 1670
Johan 1648 1719), major
Brita, gift med Per Hård af Segerstad (död 1677), levde som änka 1700
Anna 1652–1725, gift med Jean de Laval (död 1709)
Christina död 1719, gift Cedersciöld(1625–1697)
Catharina, död före 1671, gift Lindeström 1634 1693)

2 M S I 3 S I 4 5 son till 3 6 död på Smedstorp 6f sista generation

Ätten levde i 5 generationer

Wilhelm Jernsköld bytte till sig Munkeberg mot Ingsedred, Munkeberg ärvdes sedan av dottern Christina, död 1719, gift med Petrus Cederschiöld 1625-1697.

Jean de Laval var gift med Anna Jernsköld (1652-1725) 1709 dog en de Laval på Munkeberg

Munkeberg i Historisk-geografiskt lexikon ... (1859–1870)) Tryckår 1864.

Öcweaikraplan 2010, Hjo kommun. Huvudbyggnad från 1865 revs 1982. Ladugård med snickarglädje.

Trolle-text[redigera | redigera wikitext]

---

som var gift Wachmeister, gick egendomen Trolleberg, tidigare kallad Y. Fideikommisset blev senare överfört till Trolle Ljungby, tidagere Ljungby. Fideikommissets innehavare har hjaft namnet Trolle Wachmeister.

Fredrik Trolle skapade även ett fideimommiss för sin egen släkt med namnet NTrollenäs, tidigare Näs.

Fredrik Trolle (1693-1770) Tab 15

upprättade fideikommiss för sina döttrar och deras män.

Fredrika Vivika Trolle (1721–1806) gift Bonde. Deras ättlingarinnehar Trolleholms slott (tidigare och kallar sig Trolle-Bonde.
Sofia Elisabet Autusta Trolle 1722 1757 gift Löwen, deras ättlingar har innehaft Trollesunds fideikommiss med egendomen Lövsund, ursprungligen Ludgosund, Nyköpings kommun.Detta fideikommiss är upplöst sedan xxx-
Hilda Birgitta Trolle (1727 1808) var gift Wachmeister och deras ättlingar kallar sig Trolle-Wachtmeister. Hon erhöll Trooeberg tidigare kallat , men fideikommissrättigheterna blev senare överfört till Trolle Ljungby, tidigare kallat Ljungby.

Fredrik Trolle, sonson, till Trollenäs slott

tidigare kallat Näs

Trolle-Löwen pengar till köp av Lövsund, Nyköping, Trollesunds fideikommiss
Trolle-Wachtmeister Trolleberg, senare Trolle Ljungby slott
Trolle-Bonde Trolleholms slott

Släkte af Trolle

189 har efternamnet Trolle

Trolle-Lindgren kan härstamma från stadsveterinären Emil Otto Lindgren (1868-1932) gift med Christina Alice Charlotta af Trolle (1865 ?), dotter till romanförfattaren Henrik af Trolle.

Georg Henrik Israel Trolle-Lindgren född 1998, ingenjör i Väg- och vattenbyggnadsverket, enligt Statskalendern 1950.

Leffler 2[redigera | redigera wikitext]

Georg Lefflers släkt (äldre del)[redigera | redigera wikitext]

Georg Leffler i Breslau
- Tobias Leffler (1641–1702) kopparslagarei Västerås
  - Tobias Leffler (2) (1669–1749)^[1]
    - Anders Leffler (den äldre) (1716–1769), tullöverinspektör i Göteborg
      - Johan Håkan Leffler (1745–1813) handlande i Göteborg, stamfar till alla senare
    - Christian Leffler (1718–1790) handlandei Västerås
      - Eric Daniel Leffler (1761–1807) magister och präst

Johan Håkan Lefflers efterkommande[redigera | redigera wikitext]

Anders Leffler (den yngre) (1773–1855), skeppsmäklare med fadern, "Leffler & Son"
- Johan (Janny) Albrecht Leffler (1801–1870), privatbankir
  - Johan Leffler (1845–1912), nationalekonom
  - Ernst Christian Leffler (1852–1909), bpkhållare^[2]
    - Janne Leffler (läkare) (1882–1955), överläkare
- August Leffler (1816–1887), sjöfartsman med firman August Leffler & Son

Olof Leffler (1813–1884), skolman och politiker
- Gösta Mittag-Leffler (1846–1927)) matematiker
- Frits Läffler (1847–1921), språkvetare, professor
- Anne Charlotte Leffler (1849–1892), författare
- Artur Leffler (1854–1938), ingenjör och företagsledare
  - Håkon Mittag-Leffler (1887–1946), från Geni^[3]
    - Gösta Mittag-Leffler (militär) (1921–2004)

Niclas Leffler (1775–1828) målare och tecknare i Göteborg
- Robert Leffler (konstnär) (1811–1853), gengre- och porträttmålare i Göteborg

Sven Peter Leffler (1776–1850), boktryckare och skriftställare
- John Alfred Leffler (1828–1901) läkare i Uppsala
  - Karl Peter Leffler (1863–1922), tidningsman och folkmusiksamlare

Eric Magnus Leffler (1779–1854) segelsömmare i Göteborg
- Magnus Fredrik Leffler (1815–91), segelsömmare och lokalpolitiker
  - Amanda Leffler (1851–1927), författare

Carl Leffler (1781–1828) stadsmäklare i Göteborg
- Johan Edvin Leffler (1810–1880)
  - Cnarles Albert Leffler (1837–1914)
    - Janne Leffler (metallurg) (1870–1929)l , professor i järnets metallurgi
      - Enar Leffler (1901–1996), arkitekt
    - Edvin Leffler (1875–1950), VD för Kinnaströms vafveri AB och politiker
    - Håkan Anders Leffler (1879–1948) gift med Svea Leffler (1878–1961), tandläkare
- Gustaf Leopold Leffler (1824–1895), etablerade Ekström & Leffler AB
  - Carl Leopold Leffler (1854–1926), drev oljeslageri i Mölndal
    - Hakon Leffler (1887—1972), VD i Gamlestaden
  - Claes Edvard Leffler (1865–1927) aktiv i Eol
  - Gustaf Leonard Leffler (1886–1928) aktiv i Eol

Gustaf Leffler (1786–1858) agent i Göteborg
- John Leffler(1825–1908), metallurg

John Leffler (1789–1853), grosshandlare i Malacka och Singapore

Leffler 3[redigera | redigera wikitext]

Band 22 (1977-1979), sida 422. Mattias Lomans biografiska anteckningar: http://www.mattiasloman.se/forskning/index.php?title=Leffler

Leffler är ett tyskt rkesnamn med betydelsen skedmakarare. Sådana namn har tagits och burits av helt orelaterade släkter. Två personer med namnet invandrade till Sverige på slutet av 1500-talet- respektive 16mm-taket och etbleraee släkter som fortlever idag.

Hans Lefflers släkt[redigera | redigera wikitext]

Hans Leffler (död 1621)var enligt en osäker uppgift född i Antwerpen. Han var till yrket vantmakare, det vill säga klädesfabrikant, Han är känd från Örebro 1595–15999 och upprättade en valkkvarn för tyberedning vid Hyndevad, idag Eskilstuna kommun. Hanson Hans Hansson Leffler (död 1669?) upprättade ett antal valkkvarnar vid andra forsar i Eskilstuna och Kungsörsomrdet samt arrenderade Dylta svavelbruk av kronan. Dennes svärson löste ut bruket och gjorde det till privat egendom. Egendomen har sedan gått i arv inom familjen fram till idag. Denlängsta tiden, från X till Y, har Dylta bruk ägts av medlemmar av familjen Åkerhielm.

Hans Hansson Leffler hade inga söner, som kunde föra namnet vidare. Den som gjorde detta var en yngre person med samma namn, Hans Leffler (X till Y), som var skutskeppare och borgare i Stockholm. Denne hade flyttat från Hundevad tjll Stockholm – hans söner var födda på den förra platsen, men släktskapen är emellertid okr. Det har antagits att han var son till en i övrigt okänd bror till den äldre Hans Hansson Leffler,^[4] alternativt att han hade Leffler-namnet från mödernet.^[5]

Stockholmssläkten omfattar sedan sedan av ättlingar fram till modern tid. SPå 1750-talet lom är lämd i Sverige från 1695, då han var bosatt i Örebro. Han betecknas som vantmakare, det vill säga klädesfabrikant

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet tl2
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ecl
^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet hml
^ Mattias Lomanss anteckningar
^ Leffler (släkt) i SBL

Hans Leffeler vantmakare, (d 1621 eller 1622), möjligen från Antwerpen, i Örebro 1595, sedan Ekilstunatrakten (1)
- Hans Hansson Leffeler (d 1639) i samma bransch (2)
  - Christina Leffler (död 1645), gift med Henrik Barckhusen, på Dylta bruk, 1654, vidare till släkten Åkerhielm.
  - Margareta Leffler gift
  - + Mathias Pahl
    - Anders Prahl, adlad Pahl
  - + Anders Backman, adlad Leijonklo (inga barn)
- Daniel Leffler (d mellan 1635 o 1639) bror till HHL (1f)
  - Simon Danielsson? Lefler (d tidigast 1685, sannolikt son (3?)
- Jöns Hansson Leffler (5)
  - Hans Jönsson Leffler borgare i Stockholm, slkutskeppare (5f)
    - Sven Hansson Leffler (d 1721), sockerbagare och hovkonditor i Stcckholm, född i Hyndevad (6)
      - Hans Leffler (f 1683, d mellan 1715 o 1718), bror till Daniel, efterträdde fadern som hovkonditor, (7)
        Sven Leffler (1712–1771) eolantmätare (8)
        Johan Gustaf Leffler (1747–1796), kommissionslantmätare (9)
        Abraham Leonhard Leffler (1789–1864), kapten, godsägare (10)
        Sven Leonhard Leffler (1824–1892), kapten (11)
        Carl Leonhard Lefler (1859–?), ingenjör
        
        Sköld Gustaf Leffler (1860–?), kronolänsman
        
        Anders Fredrik Leffler (1794–1831). bokhållare (14)
        
        Carl Leffler (1752–1833) kommissionslantmätare(15)
        Carl Anders Leffler (1803–1840)stadsläkare i Lindesberg
      - Daniel Leffler (1685–1749), adlad Lagersparre, miste asenare adelskapet (6f)
        Barnen fick namnet Reuterskiöld (6f)

Hans Hansson Leffler (d 1690) i Sthlm son till borgare Hans Joensson, SBL tror att han hade Lefflernamnet på mödernet.

Leffler[redigera | redigera wikitext]

Band 22 (1977-1979), sida 423.

1[redigera | redigera wikitext]

Georg Leffler i Breslau
- Tobias Leffler (1641—1702) kopparslagarei Västerås
  - Tobias Leffler (2) (1669—1749)^[1]
    - Anders Leffler (den äldre) (1716—1769), tullöverinspektör i Göteborg 2
    - Christian L (1718—90) handlandei Västerås
      - Olof Christian L (1754—1825) lektor och präst
      - Eric Daniel Leffler (1761—1807) magister och präst
    - Melchior L (1720—91) tenngjutare i Visby
    - Johan L (1723—1800) guldsmedsåldermannen i Falun

2[redigera | redigera wikitext]

Anders L (1716—1769) tullöverinspektör i Göteborg
- Johan Håkan L (1745—1813) handlande i Göteborg, stamfar till alla senare
  - Anders L (1773—1855), skeppsmäklare tillsammans med fadern 6
  - John Olof (Olle) L (1813—84), skolman och politiker 5
  - Niclas Leffler (1775—1828) målare och tecknare i Gbg 3
  - Sven Peter Leffler (1776—1850), boktryckare och skriftställare 3
  - Eric Magnus L (1779—1854) segelsömmare i Gbg 4
  - Carl L (1781—1828) stadsmöklare i Gbg 7
  - Gustaf L (1786—1858) agent i Göteborg
    - Carl Johan (John) Laurentz L (1825—1908), metallurg, ättlingar i England
  - John L (1789—1853), grosshandlare i Malacka och Singapore, ybgste son

3[redigera | redigera wikitext]

Niclas L (1775—1828) målare och tecknare i Gbg
- Niclas Robert L (1811—53), gengre- och porträttmålare i Göteborg
- broder stamfar för en amerikansk släktgren

Sven Peter Leffler (1776—1850), boktryckare och skriftställare
- John Alfred Leffler (1828—1901) läkare i Uppsala
  - Karl Peter Martin L (1863—1922), tidningsman och folkmusiksamlare

4[redigera | redigera wikitext]

Eric Magnus L (1779—1854) segelsömmare i Gbg
- Sven Abraham L (1821—86), magister och skolman
- Magnus Fredrik L (1815—91), segelsömmare och lokalpolitiker
  - Amanda Magdalena Benedikta L (1851— 1927), författare

5[redigera | redigera wikitext]

John Olof (Olle) L (1813—84), skolman och politiker
- Magnus Gustaf (Gösta) Mittag-L (L 3) professor
- Fredrik (Frits) Alexander Läffler (L 4), professor
- Anne Charlotte Gustava L (L 5) , författare
- Artur Lorenz Olof Abraham L (1854—1938), ingenjör och företagsledare
  - Håkon Mittag-Leffler (1887–1946), från Geni^[2]
    - Gösta Mittag-Leffler (militär) (1921––2004)

6[redigera | redigera wikitext]

Anders L (1773—1855), skeppsmäklare med fadern, "Leffler & Son"
- Johan (Janny) Albrecht L (1801—70), privatbankir
  - - Johan Anders L (L 2), nationalekonom
      - Olof L (f 1904), VD i Stockholms handelskammare
    - broder till L2
      - Johan (Janne) Karl Fridolf L (1882—1955), överläkare
- Anders L (1808—80), handlande och industriman
- Lars August L (1816—87), sjöfartsman August L & Co.

7[redigera | redigera wikitext]

Från Geni:

Carl L (1781—1828) stadsmäklare i Gbg
- Johan Edvin 1810–1880
  - Charles Albert 1837–1914
    - Håkan Anders 1879–1948
    - + Svea Leffler
    - Janne Leffler
- Gustaf Leopold Leffler 1824–1895
- David Leonard 1826–1989

Gustaf Leopold L (1824—1895), startade Ekström &L
- Carl Leopold Leffler (1854—1926), drev oljeslageri i Mölndal
  - Hakon Leffler (1887—1972), VD i Gamlestaden
    - Jan L (f 1914, d 2004) VD i Asken
- Claes Edvard L (1865—1927) aktiv i Eol
- Gustaf Leonard L (1886—1928) aktiv i Eol

8[redigera | redigera wikitext]

Cnarles Albert Leffler
- Johan (Janne) Albert L (1870–1929)l (L 6), professor i järnets metallurgi
- Justus Edvin L (1875—1950), VD för Kinnaströms vafveri AB och politiker
- en bror
  - Sven-Håkan L (f 1905, d 1982)revisor
- en annan bror
  - Lisa L-Högberg (f 1911, d 2008). Redaktör i ICA-förlaget

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Tobias Leffler, d.ä. i Geni, släktforskningsdatabas med obekräftade uppgifter.
^ Håkan Mittag-Leffler i Geni, släktforskningsdatabas med obekräftade uppgifter.

Referensfel: <ref>-tagg med namn "ecl", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Särskiljning i geografiska artiklar[redigera | redigera wikitext]

Det finns två orsaker till att ta upp detta ämne: (1) De flesta svenska geografiska artiklarna är genererade av Lsjbot, som satte namn efter eget huvud och (2) exemplen i artikeln har ändrats och stämmer inte med texten.

Huvudprincipen för artikelnamn i svenska Wikipedia är POMMF, principen om minsta möjliga förvåning. Det betyder enligt min mening (1) att namnen i görligaste mån bör vara begripliga för en "normalbildad" person i den svenska kulturkretsen, (2) de bör vara lätta att komma ihåg och (3) de bör kräva minsta grad av specialkunskaper.

För särskiljningar kan man lägga till ett ett krav på kontrast. Särskiljningsdelen av ett namn skallange det som verkligen skiljer företeelsen från liknande företeelser, inte en godtycklig men unik egenskap hos företeelsen. – Födelseår och dödsår för personer och koordinater för geografiska platser är exempel på särskiljare med dålig kontrast.

I valet mellan olika typer av särskiljningsuttryck, menar jag attom geografiska uttryck kan användas, är de bäst. Jag föreslår en hierarki (1) geografiska uttrck (2) administrativa uttryck (3) andra uttryck. men jag har inte någraexempel, där (2) bör väljas i stället för (3). Här är några exempel:

Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville har större kontrast än de officiella namnen "Demokratiska republiken Kongo" respektive "Republiken Kongo". Detta är ett utmärkt val enligt min mening.

[[Wesley, Dominica] är bättre än Wesley (parishhuvudort), som Lsjjbot har genererat.

Misiones, Paraguay är bättre än Misiones (departement). Det skall skiljas från den mera kända provinsen Misiones, som ligger i Argentina och som eventuellt kunde heta Misiones, Argentina

I Nicaragua ligger sstaden Leoón, Nicaragua

och området León (departement). De skall skiljas från varandra men också från León i andra länder. Man kan diskutera om den senare borde heta León (departement i Nicaragua) eller om detta är för klumpigt.

===Val av geografiska särskiljningsuttryck===

Det går inte att formulera enklar allmängiltiga reglerer, som följer POMMF, som är den överordnade principen.

Geografiska särskiljninggsuttryck skingsuttryck separeras från huvudordet med ett kommatecken, typ Cambridge, Massachusetts. Detta är inte konsekvent genomfört men följs idag av de flesta som skriver i svenskspråkiga Wikipedia. Andra språkversioner har andra regler, och det gäller att se upp, när man översätter. – Beskrivande särskiljningsuttryck skrivs inom parentestecken, typ Jilin (stad).
Byggnader, stadsdelar och liknande särskiljs med stadens eller ortens namn. Exempel: Florida, Bergen, Hyde Park Barracks, Sydney.
I tre länder är det etablerat att särskiljningar av orter görs med delstats- respektive provinsnamn. Det gäller USA, Kanada och Australien. Det heter således London, Ontario men East London, Sydafrika.
I övriga fall bör särskiljningar väljas efter problemets natur: Är det orter som ligger i olika länder bör landsnamnen användas som särskiljare, ligger de i samma land bör provinsnamn eller motsvarande användas. När inte det går, går man vidare mot mindre administrativa enheter.
Dubbla särskiljningar skrivs bäst enligt mönstret Zehlendorf (stadsdel i Berlin). Detta är redan nämnt ovan.

Det jag skrivit här har i första hand om företeelser knutna till mänsklig aktivitet. För dessa knyter det jag skrivit an till praxis. För landformer dominerar Lsjbots artiklar med långa och komplicerade särskiljningsuttryck. Många artiklar, kanske flertalet, är raderingskandidater.

. I sådana fall ser jag förslagen mer som ideal, som är för arbetskrävande att genomföra fullt ut. Min tanke är dock att bättre forulerade riktlinjer för geografiska särskiljningar kan leda till en gradvis förbättring av geografiska namn i svenskspråkiga Wikipedia.

Kategorier för länder[redigera | redigera wikitext]

Det finns en kategori med landets namn
Det finns en artikel som listar landets delstater/provinser eller motsvarannde
Det finns ett kategoriträd med landets delstater
Det finnes en artikel för varje delstat

Mexiko[redigera | redigera wikitext]

Distrito Federal (delstat) rödlänkad

Leon[redigera | redigera wikitext]

Leon

León, Léon och Leon kan avse:

León – stad, provins och region i Spanein[redigera | redigera wikitext]

León, provinshuvudstad
León (provins)
Kastilien och León, autonom region

Kungariket León, historiskt kungarike 910–1230
- Lista över Leóns monarker
Seat León, spansk personbilsmodell

Personer[redigera | redigera wikitext]

León med olika skrivformer används både som förnamn (mansmnamn) och som efternamn.

León (efternamn), spanskt efternamn
Leon (förnamn), förnamn i flera språkområden

Club León, fotbollsklubb i Leónm, Mexiko
Nuevo León, delstat i Mexiko

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Léon (film) – fransk actionfilm (19994)
Kings of Leon – amerikansk rock-grupp
Leon Somov & Jazzu – litauisk electro-musikgrupp

Annan geografii[redigera | redigera wikitext]

Personer med mera[redigera | redigera wikitext]

Leon Chua

Leon Edwards

Leon Scott Kennedy

Leon Vitali

Regent[redigera | redigera wikitext]

Regent är en beteckning för statschefen i ett monarkiskt styrt land. Den kan användas om monarken (kungen, drottningen, fursten, etc.) själv, men används vanligare om monarkens ersättare, när monarkens ställning är vakant, eller när denne är frånvarande eller av andra orsaker är förindrad att utöva stt ämbete. Sådana orsaker kan vara monarkens omyndighet eller sjukdom.

En annan beteckning för en temporär staatschef i en monarki är riksföreståndare.

Regent bör inte förväxlas med regeringschef eller med makthavare

Hyde[redigera | redigera wikitext]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Hyde Brook, Kanada och USA
Hyde Channel, Australien
Hyde Creek, Kanada och USA
Hyde Glacier, Antarktis
Hyde Hall Mountain, Jamaica
Hyde Hill, Storbirtannien, USA
Hyde Mountain, Jamamica, USA
Hyde Park Creek, Australien
Hyde Parker Island, Kanada
Hyde Reef, Australien
Hyde Soak, Kanada

Frederick E. Hyde Fjord, Grönland
Lower Hyde Moat, Storbritannien
Mount Hyde Lake, Kanada

Mhallami[redigera | redigera wikitext]

Mhallami eller Mhallami-araber, är en arabisktalande befolkningsgrupp, somtraditionellt har levt i provinsen Mardin i sydöstra Turkiet och som i stort antal har utvandrat därifrån, först till Libanon och sedan vidare till länder i Västeuropa som Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige.

Mhalami går under flera alternativa namn. I Mellanöstern men utanför sitt ursprungsområde kallas de mardinli efter detta. I Tyskland betecknas de, också av sig själva, som kurder, gärna preciserat som libanesiska kurder.^[1] Denna beteckning är förvirrande, eftersom mhalami ochkurder har helt olika språk och är distinkta grupper inom sitt traditionella bosättningsområde i sydöstra Turkiet.

Som minoritet i ett område med tidigare svagt utvecklad stsmakt har mhallami utvecklat en klanstruktur som vidmakthålls också bland utvarndrarna. I Tyskland och i Sverige har vissa av dessa klaner beskrivits som organiserat kriminella. ^[2]^[3]

Utanför sitt ursprungsområde går mhallami också under beteckningen mardinli. I Tyskland betecknas de med olika beestämningar som kurder.^[1] Ursprungsområdet i sydöstra Turkiet har övervägande kurdisktalande befolkning, mnen detta gäller inte mhallami. Dera modersmål betecknas som nordmesopotamisk arabiska, och de betecknas varken av sig själva eller av kurderna som kurder. Deras kultur är emellertid kurdiskt influerad och deras språk har många kurdiska lånord.. I religiöst avseende är de sunnimuslimer och följer den traditionella rätsskolan Shafi.

Historiskt ursprung[redigera | redigera wikitext]

mhallamis historiska ursprung är omtvistat. Det finns tre konkurrerande huvudhypoteser:

Mhallami är ättlingar till muslimskasoldater, som på 800-talet blev sända från Kirkuk-området i norra Irak till Mardin-området för att kontrollera den kristna befolkningen där. Denna hypotes omfattas av mhallami själva och även av vissa forskare.^[4]
Mhallami är efterkommare av tidigare arameisktalande kristna, som övergått till islam, antingen på 1300-talet i protest mot fastepåbud under en hungersnöd eller på 1500-talet vid den ottomanska ervöringen av deras område.
Mhallami är efterkommare av kurder som vid en tidig tidpunkt accepterade islam och även bytte språk.

Som tecken på ett religionsskifte har anförts att mhallamis kvinnor inte var beslöjade och klååadde sig i rött

Mhallami har traditionellt varit bosatta Mardin-provinsen i sydöstra Turkiet inte långt från gränsen till Syrien. Bosättningsomrt utgörs av 40–50 byar inom en triangel mellan orterna Savur och Ömerli i väster och staden Midyat i öster. Avstånden är små. Mellan ytterpunkterna är det mindre än 4 mil.

Från kärnområdet har det varit en stor utvandring, dels till storstäder inom Turkiet, dels till andra länder. Under tiden mellan världskrigen utvandrade mhallami i stort antal till Lianon, där de bosatte sig i städerna Beirut och Tripoli samt i Bekaadalen. Den libaneisska mhallamibefolkningens storlek har uppskattats till mellan 70-000och 100.000 personer innan inbördeskriget började 1975.

Det är gruppen i Beirut som påförts den felaktiga kurdiska beteckningen, som sedan vidareförts i Tyskland. Libanon är ett religiöst splittrat land, där rubbningar i balansen mellan de olika grupperna har fått stora konsekvenser. Mhallami har varit ett tillskott till den sunnimuslimska gruppen men blev i andra avseenden inte integrerade i den libanesiska samh¨llsstrukturen. Detta visar sig bland annat i att de till stor del inte fick libanesiskt medborgarskap. När dessas efterkommare sedan invandrat till Tyskland har de bokförts som stslösa.

Klanstrukturen bland utvandrade mhallami markeras med arabiska efternakn, som tillkommit i diasporan. I gruppens kärnområde användes traditionella arabiska namn, som inte hade efternamn med släktnamnskaraktör. Genom Kemal Atatürks modernisering (från 1925) tilldelades mhallami turkiska efternamn, som vid denna tid endast användes vid kontakter med de turkiska myndigheterna. I Libanon är efternamnen släktnamn och mhallamiinvandrarna antog sådana efter den klan de tillhörde eller anslöt sig till. Klannamnen som alltså formaliserades som efternamn kan ha uppstått i samband med migrationen. ???

Inbördeskriget i Libanon, som började 1975 och pågick till 1990förde till att många mhallami lämnade detta land för att i stället bosätta sig i Västeuropa. De är nu etablerade i Tyskland, Nederländerna, Danmark och Sverige. I Tyskland bor de flesta i Berlin med betydande grupper i Essen och Bremen, i Sverige har de låtit tala om sig i Göteborg.

Libaneser i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

Etniska
Mhallami
Palestinier

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Ihre Verachtung für uns ist grenzenlos, Cicero Magazin für politische Kultur 29 april 2016. Läst 12 september 2020.
^ Ralph Ghadban: Arabische Clans : die unterschätzte Gefahr. Berlin:Econ, 2018.
^ Johanna Bäckström Lerneby: Familjen. Stockholm: Mondial, 2020.
^ Fred Donner: Tribe and state in Arabia. Princeton University Press 1981. S. 123–130.

Externa referenser[redigera | redigera wikitext]

Experten:Därför bör vi kalla dem för klaner, DN 11 september 2020. Läst 12 september 2020.
Kerim: ”Verkligheten är att det finns klaner” DN 11.09

Johanna Bäckström Lerneby: Familjen. Stockholm: Mondial, 2020.
Per Brinkemo: Mellan klan och stat : somalier i Sverige. Stockholm:Timbro, 2014.
Ralph Ghadban: Arabische Clans : die unterschätzte Gefahr. Berlin:Econ, 2018.
Ralph Ghadban: Die Libanon-Flüchtlinge in Berlin: Zur Integration ethnischer Minderheiten , Dissertation, Freie Universiteät, Berlin, 2000. ISBN 3-86093-293-4 Avsnitt 2.5.1 Die Mhalamiyya (Die Kurden)

Gadbans avhandling

Anteckningar[redigera | redigera wikitext]

40-50 byar inom ett område i triangeln mellan Savur, Midyat och Ömerli (tyrkiuska namn). Savur och Ömerli i väster och Midyat i öster. Största utsträckning 3-4 mil.

Limbo-artiklar[redigera | redigera wikitext]

http://petscan.wmflabs.org/?psid=16341749

utanför lsjbot[redigera | redigera wikitext]

Stamdardortering av irländska namn[redigera | redigera wikitext]

Jag har obetänkt ändrat i stamdardsorteringen av irrländska namn av typ O'Neill. Dekan antingen standardsorteras som ONeill eller som O'Neill. Som bekant bortser dagens sorteringsalgoritm från diakritiska tecken –Tegner och Tegnér sorteras tillsammans – men i detta fall blir resultaten olika. Med utsatt apostrof hamnar O'-namnen samlat i början av bokstaven O, utan apostrof är det den påföljande bokstaven som avgör placeringen.

Båda alternativen förekommer. Sorterar man efter O'Neill kommer alla namn med O' samlat i början av bokstaven O.

Jag har flyttat fram och tillbaka mellan alternativen och tar på mig att få en enhetlig sortering för Män och Kvinnor.

ONeill: Följer svensk norm som i Ugglan

Hector[redigera | redigera wikitext]

Hector, på svenska även skrivet Hektor är ettursprungligen grekiskt mansmnamn. Det förekommer även som efternamn och ingår i andra namn av skilda slag. Det kan avse:

Grekisk hjältegestalt[redigera | redigera wikitext]

Hektor, ledare för de trojanska skyrkorna i Trojanska kriget], beskrivet i Iliaden med Homeros som traditionellt tillskriven författare

Personer med förnamnet Hector (urval)[redigera | redigera wikitext]

Utan efternamn[redigera | redigera wikitext]

Hector (musiker) artistnamn för Heikki Harm (född 1947), finländsk musiker

Alfabetiserade efter efternamnet[redigera | redigera wikitext]

Hector Avalos (född 1958), amerikansk religionsvetare
Héctor Bellerín (född 1995), spansk fotbollsspelare
Hector Berlioz (1803–1869), fransk tonsättare
Hector Chotteau (1897–?), belgisk ishockeymålvakt
Hector Dyer (1910–1990), amerikansk löpare
Héctor Elizondo (född 1936)), amerikansk skådespelare och regissör
Hector Guimard (1867–1942), fransk arkitekt, skulptör och formgivare
Hector Hanoteau (1823–1890), fransk landskapsmålare
Héctor Miguel Herrera (född 1990), mexikansk fotbollsspelare
Héctor Lavoe (1940–1993), puertoricansk salsasångare
Hector Léveillé (1864–1918), fransk botaniker och präst
Héctor López (1967–2011), mwxiukansk boxare
Héctor Mancilla (född 1980), chilensk fotbollsspelare
Hector Malot (1830–1907), fransk författare
Hector Mercedes, puertoricansk boxare
Héctor Milberg (1904–1972), argentinsk bobåkare
Héctor Rebaque (göff 2956), mexikansk racerförare
Héctor Scarone (1898–1967), uruguguayansk fotbollsspelare
Héctor Tobar(född 1963), amerikansk författare och journalist

Fiktiva gestalter[redigera | redigera wikitext]

Hektor – grekisk hjältegestalt, eventuell historicitet kan inte beläggas
Hector (maskot) – fiktiv person använd som maskot eller varumärmärke av hårdrockbandet Hammerfall
Kapten Hector Barbossa – rollfigur i filmserien Pirates of the Caribbean

Personer med Hector som efternamn[redigera | redigera wikitext]

Cilla Hector (född 1978), svensk kristen sångerska och låtskrivare
David Hector (1862–1930), svensk skolman och kemist
James Hector (1834–1907), skotskfödd geolog och naturforskare, verksam på Nya Zeelad
Jonas Hector (född 1990), tysk fotbollsspelare
Jonny Hector (född 1964), svensk schackspelare
Kevin Hector (född 1944), engelsk fotbollsspelare
Marie Hektor (född 1956), svensk konstnär
Michael Hector (född 1992), jamaicansk-engelsk fotbollsspelare
Ragnhild Hector-Olsson (1902–1991), svensk målare
Sara Hector (född 1992), svensk alpin skidåkare
Simon Hector (född 1997), svensk orienterare
Sven Hector (1906–1985), svensk präst och politiker

Hector (auktor)

Annat[redigera | redigera wikitext]

Djurarter med namn efter James Hector[redigera | redigera wikitext]

Astronomi[redigera | redigera wikitext]

624 Hektor – asteroid, trojansk satellit till Jupiter

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Hector Glacier
Hector Glacier (glaciär i Kanada) också Nua Zeeland
Hector Lake, Alberta
Mount Hector Alberta och Antarktis
Héctor Caballero, ort i Mexico

Hector Rail – svenskt järnvägsföretag

Trovärdiga källor[redigera | redigera wikitext]

För Wikipedia är det centralt att alla uppgifter skall redovisas med källor. Men detta är inte tillräckligt. Man måste också bedöma om källorna är tillförlitliga. detta kallas källkritik och är en del av det en historiker måste lära sig. För släkten Måneskiöld är problemet med bristande källkritik välkänt, seinlägg på Facebooksidan till Tjörns släktforskare. Uppgifter från släktforskningsdatabasen Geni, som saknar vidare källangivelser, väger alltså lätt mot det som har stöd av dokument som var samtida med de skildrade händelserna.

En oregistrerad användare med skiftande IP-adress har gjort ändringar, som jag till största delen måste återställa. Dels handlar det om odokumenterade uppgifter från Geni, dels om ändringar för att ge

Puke[redigera | redigera wikitext]

HMS Puke (19)

Puke (vattendrag i Kina)

Måneskiöld[redigera | redigera wikitext]

1. Tillägg moder Jörgen Måneskiöld samt hans yrke.

2. Anledningen till att Jörgen Måneskiöld ej erhöll adelskap är "okänd". Det är därmed olyckligt och missvisande att spekulera i godtycklig anda innan detta är klarlagt.

3. →‎Efter Roskildefreden: Då källhänvisning existerar så ska den anges korrekt. Ps: Delar av text/avsnitt ser ut att söka missaktning från den som författat. Det finns därmed anledning att återkomma och justera så personer som anges på denna sida inte blir föremål för ringaktning och spekulation.

Frida[redigera | redigera wikitext]

1. Den första gång
2. Lilla Paris
3. Samtal om Universum
4. Hästskofyndet
5. På begäran
6. I Spaniens månsken

7. Sommarutflykt med nyktehetslogen---
8. Om kanalerna på Mars
9. Frida sörjer sommaren
13. Frida i vårstädningen
14. Släpp fågarne loss
15. Vårnattstankar vid Fridas ruta
16. Fjärilen på Haga
17. I Gustav den tejes år
18. Bleka Dödens minut
25. På Richelieus tid
Längtan till Italien

De mest kända visorna ur Fridas bok (1922) och Fridas andra bok (1929):

"Den första gång jag såg dig" (1)
"Längtan till Italien"
"Släpp fångarne loss – det är vår!"
"Bleka dödens minut"
"Finge Frida rätt"
"Frida i vårstädningen"
"Aftontankar vid Fridas ruta"
"Frida sörjer sommaren"
"Samtal om universum"
"I Spaniens månsken"
"På begäran"
"På Richelieus tid"
"Lilla Paris"
Fjärilen på Haga, sångtexten på Wikisource

Lamm1[redigera | redigera wikitext]

Mat[redigera | redigera wikitext]

Guds lamm[redigera | redigera wikitext]

Psalm- och sångtexter[redigera | redigera wikitext]

Litteratur och film[redigera | redigera wikitext]

Bä, bä, vita lamm – svensk barnvisa med engelsk förebild
När lammen tystnar – amerikansk kriminalthriller från 1991
Timmy lamm – brittisk animerad TV-serie för förskolebarn från 2009

Geografi[redigera | redigera wikitext]

‘Urqūb Bū Lamm – kulle i Libyen (botgenererad artikel)

Biograforgel[redigera | redigera wikitext]

Biograforgel, även benämnd teaterorgel, är en typpiporgel avsedd för biografsalonger under stumfilmstiden i början av 1900-talet. Filmförevisningar beledsagades vid denna tid oftast av levande musik, enklast utförd av en ensam pianist, men i de största lokalerna kunde mindre orksetrar förekomma. Biograforgeln avsåg att efterlikna ljudet från en sådan orkester till en lägre kostnad, då endast en musiker erfordrades.

Utom vanliga orgelstämmor har biograforglar bistämmor som fågelkvitter och slagverk av olika slag, som kan återge ljud som förekommer i filmen. Jämfört med kyrkorglar är antalet stämmor begränsat. Även om dessa kan kombineras på sätt som inte är möjligt på konventionella orglar, ger detta biograforglarna en något enahanda klang.

På en biograforgel är spelbordet skilt från själva orgelverket och kunde i en del lokaler höjas och sänkas eller flyttas i sidled. Detta var möjligt, eftersom spelbordet var kopplat till orgelverket med ett elektriskt nätverk byggt på sin samtidis svagströmsteknik.

Engelsmannen Robert Hope-ones (1859–1914) anges som biograforgelns uppfinnare.

av amerikansk konstruktion från slutet av 1800-talet. Ofta pråligt utstyrd för att passa in i äldre tiders påkostade biosalonger. Namnet lär vara använt endast i de nordiska länderna. I USA kom instrumentet att kallas ”The Mighty Wurlitzer” med anspelning på tillverkaren Rudolph Wurlitzer Company. Radio City Music Hall i New York installerade världens största biograforgel 1932, den är ännu i bruk.

Sverige fick sin första biograforgel 1926, då installerad på biografen Skandia i Stockholm. Det var denna orgel Willard Ringstrand trakterade i återkommande radioutsändningar under 1930- och 1940-talen. Den lär ännu vara brukbar, om än med något decimerade stämmor. På biografen Cosmorama i Göteborg fanns ännu ett exemplar. Landets övriga orglar av snarlikt utförande medräknas inte av de entusiaster, som ännu håller vid liv intresset för detta ”mäktiga” instrument.

Folkgrupper[redigera | redigera wikitext]

För de flesta är det den vanliga betydelsen av orden i överskriften som bestämmer ämnet. Detta skall sedan avspeglas i ingresen och i brödtexten. SCB:s ekker folkbokföringens siffror ger vägledning men kan inte definiera en avgränsning. Dels omfattar de bara folkbokförda, dels stämmer inte bokföringens politiska indelningar helt med en indelning efter etniska begrepp.

För att göra det klart vad vi diskuterar, har jag gjort en indelning av utlandsfödda personer i Sverige. Den avser att vara heltäckande men har delvis överlappande grupper:

Utlandsfödda svenska medborgare
Arbetsinvandrare
Flyktingar
Familjeåterförenade
Studerande
Internationellt adopterade
Internationellt familjebildande
Övriga

Utanför folkbokföringen kan man finna

Nyanlända flyktingar
Tillfälliga besökare, säsongarbetande, turister
Gränshandlande (utan övernattning)
Gränspendlande
Personer utan uppehållstillstånd

I de artiklar, där det är naturligt, bör sådana grupper kunna nämnas, såväl i ingress som i brödtext.

I Norge, där jag bor, räknas norskfödda barn med två utlandsfödda föräldrar samman med dessa som utlänningar. Jag menar att man bör göra gör på samma sätt i de artiklar vi diskuterar här. Liksom för utlandsfödda blir detta fel i individuella fall, men inte i en sådan omfattning att det gör uppgifterna oanvändbara.

Rinman[redigera | redigera wikitext]

Rinman, säkt, Svenskt biografiskt lexikon band 30 (1998-2000), sida 209.

Släktträd[redigera | redigera wikitext]

Olaus Erici Arenius (död 1644 eller 1646), komminister
- Seved Rinman (död 1712), kontraktsprost
  - Gustaf Rinman (död 1740), lanträntmästare
    - Sven Rinman (1720–1792), bergsråd, bergsvetenskapsman
      - Carl Rinman (1762–1826), bergsmekaniker, bergmästare
        Eric Rinman (1810–1872), brukspatron
        Sven Engelbert Rinman (1838–1918), sjökapten, försäkringsdirektör
        Erik B. Rinman(1870–1932), publicist och politiker
        Sven Rinman (bibliotekarie) (1905–1997)
        
        Axel Rinman (1875–1947), försäkringsdirektör
        Sven Rinman (konstnär) (1910–1990), målare och tecknare
        
        Thorsten Rinman (den äldre) (1877-1943), sjökapten, redaktör, gift med
        
        + Ulla Rinman(1876–1960), grundare av Sällskapet Livbojen
        Ture Rinman (1906–1987), redaktör och sjöfartsskribent
        Thorsten Rinman (1934–2017), tidningsredaktör och författare
        
        Ludvig Rinman (1815–1890), bergsvetenskapsman

vom Schantz, Schantz[redigera | redigera wikitext]

Länkar: von Schantz, Schantz, Schanz

von Schantz nr 1255 på Adelsvapen-Wiki.
Schantz nr 1002 på Adelsvapen-Wiki.
von Schantz i Riddarhusets databas.

Schantz[redigera | redigera wikitext]

Schantz är ett efternamn av tyskt ursprung som är känt i Sverige sedan 1600-talet. Offentlig statistik uppger att följande antal personer var folkbokförda i Sverige den 31 december 2018 med stavningsvarianterna

Schantz 70
Schanz 2

Tillsammans blir detta 72 personer.

Från den på 1630-talet invandrade Johan Eberhard Schantzhärstammar de svenska adelsätterna Schanz och von Schantz. Adelsätten Schantz är utslocknad och behandlas vidare tillsammans med den fortlevande ätten von Schantz.

Personer med efternamnet Schantz eller med varianter av detta namn[redigera | redigera wikitext]

Arie Schans (född 1952), nederländsk fotbollsspelare och tränare
Birger Schantz (1932–2000), veterinär, professor
Johan Eberhard Schantz (1614–1665), tyskfödd sekreterare till Karl X Gustav
Martin Schanz (1842–1914), tysk klassisk filolog
Peter Schantz (född 1954), gymnastikdirektör, humanbiologisk forskare, professor

Namntjänst, Befolkningsregistercentralen. 120 personer i Finland. Läst 31 oktober 2019.

Personer med efternamnet von Schantz[redigera | redigera wikitext]

August von Schantz (1823–1917), kammarherre, tecknare
Carl Gustaf von Schantz (1683–1758), militär och tecknare
Carl Ludvig von Schantz (1681–1734), arkeolog och ämbetsman
Christian Robert von Schantz (1722–1780), fortifikationsofficer
Eric von Schantz (1909–1993), finländsk författare
Eva Charlotta von Schantz (1762–1819), målare
Eva Maria von Schantz (1703–1798), brukspatron
Filip von Schantz (1835–1865), finländsk musiker
Fredrik von Schantz (1829–1864), svensk kofferdikapten och konstnär
Georg von Schanz(1853–1931), tysk nationalekonom
Gustaf von Schantz (1775–1847), ämbetsman och vitterhetsidkare
Jakob Ludvig von Schantz (1723–1817), ämbetsman, titulär landshövding
Johan Eberhard Schantz (1614–1655), kunglig sekreterare
Johan Eberhard von Schantz (kammarherre) (1687–1762), hovfunktionär
Johan Eberhard von Schantz (amiral) (1802–1880), finländsk amiral i den ryska kejserliga flottan
Johan Fredrik von Schantz(1680–1743), ämbetsman
Martin Schanz (1842–1914), tysk klassisk filolog
Max von Schantz (1922–2007), finländsk farmakolog
Peter Schantz (född 1954), professor i idrottsvetenskap
Philip von Schantz (1928–19998), målare, grafiker, professor
Torbjörn von Schantz (född 1954), zoolog och universitetsrektor

Kronilogiskt sorterade von Schantz[redigera | redigera wikitext]

Johan Eberhard Schantz (1614–1655), kunglig sekreterare. stamfar
Johan Eberhard Schantz (1614–1655), kunglig sekreterare
Johan Fredrik von Schantz(1680–1743), ämbetsman
Carl Ludvig von Schantz (1681–1734), arkeolog och ämbetsman
Carl Gustaf von Schantz (1683–1758), militär och tecknare
Johan Eberhard von Schantz (kammarherre) (1687–1762), hovfunktionär
Eva Maria von Schantz (1703–1798), brukspatron
Christian Robert von Schantz (1722–1780), fortifikationsofficer
Jakob Ludvig von Schantz (1723–1817), ämbetsman, titulär landshövding
Eva Charlotta von Schantz (1762–1819), målare
Gustaf von Schantz (1775–1847), ämbetsman och vitterhetsidkare
Johan Eberhard von Schantz (amiral) (1802–1880), finländsk amiral i den ryska kejserliga flottan
August von Schantz (1823–1917), kammarherre, tecknare
Fredrik von Schantz (1829–1864), svensk kofferdikapten och konstnär
Filip von Schantz (1835–1865), finländsk musiker
Eric von Schantz (1909–1993), finländsk författare
Max von Schantz (1922–2007), finländsk farmakolog
Philip von Schantz (1928–19998), målare, grafiker, professor
Torbjörn von Schantz (född 1954), zoolog och universitetsrektor

Afghanistan[redigera | redigera wikitext]

Ett 30-tal folkgrupper lever i Afghanistan SAK

26-33 miljoner invånare, 45 % under 15 år, 15-2,5 miljoner nomader

40-45 % pashtuner, bor i söder och äster, talar pashtu.

25 % tadzjiker, bor i norra och nordäostra Afghanistans städer, dessutom i Herut-provinsen i väster.

10-15 % uzbeker, i norra delarna, talar uzbekiska.

10-15 % hazarer, bor i höglandet i centrala Afgjhanistan men också i städer som Kabul, Mazar-e Sharif och Herat. De flesta är shia-muslimer, talar hazargi, som är en persoisk dialekt. De flesta talar också dari.

Hazarerna är av mongolsik härkomst och till största delen shia-muslimer. De betraktas därmed som fiender av extremistgrupper som taliban, al Qaida och IS.

Andra grupper_ Bland de andra mindre folkgrupperna i landet återfinns bland annat turkmener, araber, kirgiser och nuristanier. Turkmenerna lever i norr och talar det turkiska språket turkmenska eller dari.

Kirgiserna är ett turkiskt folkslag. Pamirer är ett dardiskt folk och lever i nordöstra Afghanistan. I söder och väster lever balucher och brahuier, och i västra Afghanistan lever aimaker.

Nuristanierna bor huvudsakligen i Nuristanprovinsen, i öster. De talar fyra olika indoiranska språk och är det sista folk som islamiserades i Afghanistan. I utkanterna av Nuristan bor också pashaier.

Ale[redigera | redigera wikitext]

Ale härad[redigera | redigera wikitext]

Ale härad, härad i Älvsborgs län
Vättle och Ale häraders valkrets
Ale-Skövde landskommun, idag del av Lilla Edets kommun

Ale tingslag

Ale kommun[redigera | redigera wikitext]

Ale kommun, omfattar huvuddelen av Ale härad, Västra Götalands län
Kategori:Ale kommun

Ale Arena, ishall för bandy, Bohus
Ale GK, golfklubb med bana vid Alvhem
Ale gymnasium, gymnasieskola med nationella program 1995–2014, därefter mindre omfattande verksamhet
Ale Torg, köpcenter i Nodinge
Ale vikingagård, rekonstruerad vikingatidsbebyggelse, nära Älvängen
Ale-demokraterna, lokalt politiskt parti
Ale-Surte BK, tidigare bandyklubb
Alekuriren, gratistidning med redaktuoin i Älvängen
Alebacken, skidbacke med liftar vid Alafors
Alependeln, pendeltågstrafik mellan Göteborg och Älvägen
Framtid i Ale, lokalt politiskt parti
Lista över insjöar i Ale kommun
Lista över fornlämningar i Ale kommun

Ale (persoinnamn)[redigera | redigera wikitext]

Ale även skrivet Ahle är ett namn som förekommer både som för- och efternamn. Som förnamn är det företrädesvis ett mansnamn med anor i Norden till förkristen tid.

Johann Georg Ahle (1651–1706), tysk kompositör,organist och diktare
Johann Rudolph Ahle (1625–1673), tysk kompositör och psalmförfattare
Anders Alé (född 1967), svensk fotbollsmålvakt

Män med förnamnet Ale[redigera | redigera wikitext]

Ale den uppländske, norsk kung enligt Ynglingasagan
Ale Carr (född 19989), svensk riksspelman och kompositör
Ale Möller (född 1955), svensk kompositör och musiker

Förnamn:

129 män har Ale som tilltalsnamn

Totalt 302 män har Ale som förnamn

5 kvinnor har Ale som tilltalsnamn

Totalt 6 kvinnor har Ale som förnamn Efternamn:

9 personer har Ale som efternamn

Den 31 dember 2018 var följande antal personer folkbokförda i Sverige med efternamnen:

Ahle 34
Ale 9
Alé 7

Förnamn:

3 män har Ahle som tilltalsnamn Totalt 24 män har Ahle som förnamn

Jordfallsbron[redigera | redigera wikitext]

Jordfallsbrons äldsta föregånnare är en krigsbro, som byggdes av den norska hären under Hannibal Sehested 1645 och som tillsammans med ett sänkverk avsåg att blockera svensk sjöfart på Göta älv. Efter freden i Brömsebro senare samma år revs den emellertid. Färjeförbildelsen vid Jordfallet är känd sedan 1786. Med tillkomsten av järnvägen på älvens östra sida och bilismens utveckling fick den större betydelse .

Hängfärja[redigera | redigera wikitext]

Hängfärja, eiler gondolbro, är en brokonstruktion där transporten sker med en gondol som hänger under en vagn som kan föras fram och tillbaka över bron på en räls. Ett alternativt namn är transportbro bildat från det engelska namnet "trasporter bridge" (egentligen trasportörbro). Begreppet transportbor är emellertid tvetydigt. Det används också om konventionella broar som saknar

Hängfärja betecknar är en brokonstruktion för transporter över en flodg, där transporten sker med hjälp av en transportgondol, som hänger under konstruktionen. Gondolen, som kan kallas hängfärja i inskränkt betydelse, är fäst vid en vagn som löper uppe på konstruktionen, och kan föras mellan fodens stränder utan att komma i kontakt med denna.

Alternativa namn är gondolbro och transportbro. Det senare namnet är emellertid flertydigt och används vanligen för konventionella broar utan tillknytning till väg eller järnväg.

En hängfärja är till mindre hinder för sjöfarten än både en linfärja och öppningsbar bro. Den påverkas inte av tidvattenströmmar eller isläggning som en konventionell färja. Till skillnad från en högbro skrer transporten på samma nivå som flodens stränder och kräver därmed inga komplicerade tillfartsvägar.

Hängfärja, Jordfallet[redigera | redigera wikitext]

https://weburn.kb.se/riks/tvåkammarriksdagen/pdf/.../mot_1950__fk__292.pdf

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/1950----andra-kammaren----nr-3_EB9O3/html

Motionärer; Ernst Staxäng och Carl Olof Carlsson i Bakeröd Otto Niklasson och Herbert Hermansson

https://www.modellflygnytt.se/gamla/1951/TVF_1951-3.pdf Teknikens Värld nr 3 1951 Förjan flyger över Göta älv. sida 16, fortsättning på sida 34.

https://weburn.kb.se/riks/tvåkammarriksdagen/pdf/.../utl_1956___su_135.pdf Motion om fast bro 1956. 1954 blev det två färjor. Förslaget om hängfärja mötte stark kritik på grund av kostnaden och den obetydliga kapacitetsökningen jämfört med linfärja och det anskrämliga utseendet intill Bohus fästning. 1956 var det två färjor vid Jordfallet, men det var ofta problem med dem.

Wikidatafråga[redigera | redigera wikitext]

Kategori:Omdirigeringar som är anslutna till ett Wikidata-objekt

Jag har ersatt några hundratal Lsjbot-skapade artiklar om kinesiska prefekturer med omdirigeringar till manuellt skapade synonymer.

Prefekturreferens[redigera | redigera wikitext]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

^[1]

^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. http://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.

Robotfråga[redigera | redigera wikitext]

Allmän fråga om städning efter Lsjbot

Jag önskar byta namn på geografiska objekt på Antarktis, där Lsjbot har använt ett annat system än för resten av varlden. Detta kan delvis automatiseras Jag har programmerat en stor del av mitt liv men inte de senaste 20 åren. Låt A, B, ect. vara listor (vektorer) med textsträngar med ett listindex i=1,2,3...N. Min fråga är om man med någon tillgänglig robotar kan utföra följande:

For i=1,N

På sidan A(i) radera värdet för variabeln "alternative name" i faktamallen

På sidan A(i) byt B(i) mot C(i);

Flytta A(i) till D(i)

end

Detta kansedan varieras och utökas med till exempel

Rätta länkar till A(i)

Det som sedan komplicerar är artiklarnas placering i grensidor. Detta måste troligen rättas manuellt.

Skadeverkningar av Wikidata[redigera | redigera wikitext]

Biografiförfattare känner väl till attanslutning till Wikidata medför att tidigare välskrivna referenser skrivs om och blir mer eller mindre obegripliga. Jag gjorde ett återbesök på Pedro Christophersen, som jag skrev om tidigare i år. I referenslistan läste jag (återgivet efter bästa förmåga):

Norsk biografisk leksikon, Kunnskapsforlaget, omnämnd som: El. Peter, Christophersen “Don Pedro” Christophersen, Norsk biografisk leksikon ID: Peder_Christophersen, läst: 9 oktober 2017

Jag undrade om jag verkligen hade skrivit detta. Det hade jag inte. Det är Wikidata. Min egen referens som ligger kvar var:

Peder Christophersen i Norsk biografisk leksikon.

Per Daniel Bertilsson[redigera | redigera wikitext]

Per Daniel "Pelle" Bertilsson, född 4 december 1892 i Drängsered, Hallands län, död 18 september 1972 i Göteborg, var ensvensk reservofficer, gymnastiklärare och gymnast, dock främst känd för Bertilssons stuga i Delsjöområdet i Göteborg och för den kaférörelse han och hans hustru drev där.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Per Bertilsson var son till handlanden Gustav Bertilsson och Charlotte Christenson och näst yngst av åtta syskon, av vilka sju nådde vuxen ålder.^[1] Bland syskonen märks läkaren Konrad Bertilsson (1885–1938),^[2]^[3] veterinären och gymnasten Carl Bertilsson (1889–1968)^[4] samt sjuksköterskan och läkaren Elsa Belfrage (1891–1983).

Han gifte sig 10 augusti 1917^[5] med Astrid Maria Victoria Engström född 28 januari 1995^[6] i Visby, där hennes far var fanjunkare och hennes mor bland annat innehade en modeaffär och drev restaurang.^[7] De fick tillsammans fyra barn, födda 1918, 1920, 1922 och 1924.

Yngre år[redigera | redigera wikitext]

Efter makes död flyttade hans mor barn omkring år 1900 till Göteborg, där barnen sedan gick i skola.^[8] Per Bertilsson utbildade sig till gymnastiklärare vid Gymnastiska centralinstitutet i Stockholm.^[9] Vid Olympiska spelen 1912 deltog han i det 24 man starka lag, som vann guldmedaljer i truppgymnastik enligt svenskt system. Med detta menades gymnastik efter Pehr Henrik Lings principer.

Han var därefter bosatt i Stockholm, där hans blivande hustru Astrid också utbildade sig till gymnastikdirektör. De förlovade sig i Stockholm september 1915. Bertilsson hade då titeln reservlöjtnant. ^[10]

Enligt Sveriges statskalender blev han rervofficer vid Älvsborgs regemente. Han fick graden underlöjtnant där 1918,^[11] men uppgiften i samband med förlovningen visar att han hade fått sin officersfullmakt tidigare, troligen vid ett annat regemente. Vid Älvsborgs regementes reserv blev han löjtnant 1921^[12] och kapten 1934.^[13] Han omtalades därefter i allmänhet som "kapten Bertilsson".

Till och från Kuba[redigera | redigera wikitext]

Under en period på 1910-talet bodde Per Bertilsson med familj i Havanna på Kuba, där han arbetade som lärare i fäktning och som sjukgymnast.^[8]^[9] Det har skrivits att han var där i fem år, men den verklaga tiden ser ut att ha varit kortare:

Sedan en tidigare avresa i november 1916 inhiberats,^[14] kan Per Bertilssons avrea tidfästas till den 18 juli 2017.^[15] Enligt ett polisdokument reste han då med tåg till Kristiania (Oslo) med New York som slutmål. I Havanna föddes den äldste sonen Christian Bertil den 9 november 1918. När detta noterades i maj 1919 av Visby domkyrkoförsamling, där modern fortfarande var skriven, ^[16] hade sonen också blivit döpt i Fagered, nuvanade Falkenbergs kommun. Familjen bör alltså ha kommit tillbaka till Sverige någon gång under våren 1919.

Hur hustru Astrid tog sig över Atlanten är inte känt. Men de gifte sig tre veckor efter att Per hade rest från Sverige, så man får anta att bröllopet ägde rum i USA. Därifrån kunde man resamed båt till Kuba från hamnar i Florida.

I Fagered, där äldste sonenn döptes efter hemkomsten från Kuba, bodde Pers äldre bror Konrad. Han var överläkare på Fagereds sanatorium mellan 1914 och 1923.^[2]. Per och Astrid fick sedan sin son nummer två på där den 18 augusti 1920. De bär alltså ha haft sitt hem och förmodligen arbete där något eller några år efter hemkomsten.

Familjen flyttade sedan till Göteborg, där de två yngsta barnen är födda 1922 och 1924, och där Per Bertilsson arbetade då som gymnastiklärare på olika skolor i Göteborg.

Bertilssons stuga[redigera | redigera wikitext]

Är 1927 köpte Per Bertilsson det ensligt belägna torpet Delsjökärr vid Lilla Delsjöns östra ände.^[17]^[8] Delsjöarna var vattentäkt för Göteborgs stad, och området omkring dem köptes av staden 1930 som en skyddzon för vattentäkten och för att förhindra förorenande exploatering. Bertilssons egendom var emellertid avstyckad sedan tidigare och blev inte köpt ut av kommunen.^[9]

Torpet var tänkt som sommarbostad för familjen men användes också under helger resten av året. Per Bertilsson var en social person och familjen bjöd gärna söndagspromenreande bekanta på kaffe. Dett växte emellertid på ett sådant sätt att Astrid fann att hon borde ta betalt för serveringen. Till en början serverades vid fyra bord i torpstugans stora rum, och de besökande behandlades länge som familjens privata gäster och kunde till exempel bli ombedda att hjälpa till med disken. Torpstugan blev emellertid för liten. Ladugårdsbyggnaden gjordes om till serveringslokan på 1940-talet, och på dagar med många gäser fick de flesta sitta ute och fick göra sina beställningar i kafeets köksfönster.

Serveringen drevs länge under mycket enkla förhållanden. Man fick till exempel inte elektricitet förrän , 30 år efter första begäran om detta.

Bertilssons var aldrig skrivna på Delsjökärr utan hade också en lägenhet centrala Göteborg.

Astrid Bertilsson avled 26 december 1972, 3 månader efter sin man.De är gravsatta tillsammans med flera andra familjemedlemmar på Drängsereds kyrkogård i Hylte kommun.^[6]

Kapten Bertilssons Väg i Delsjöområdet är uppkallad efter honom

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[18] ^[17]

^ Sök i kyrkböcker med verktyg från Ancestry.com
^ [a b] Konrad Bertilsson, i Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri / Första delen : Göteborgs stad, 1935.
^ Konrad Bertilsson på SenskaGravar.ser
^ Per Daniel Bertilsson på webbplatsen till Sveriges Olympiska Kommitté. Läst. 19 april 2019.
^ Sveriges befolkning, 1960, 1970.
^ [a b] Sök på SvenskaGravar.se
^ Ebba Engström, född Löfgren (18722–1964), nekrolog i Dagens Nyheter 14 december 1964.
^ [a b c] Bertilsson och hans stuga, Jan Westins blogg Boksamlaren i Göteborg 28 november 2012. Bland annat referat av Hans Bertilssons bok om sin farfar. Läst 23 maj 2019.
^ [a b c] Delsjökärr på webbplatsen Delsjöområdets historia av Per Hallén. Läst 23 maj 2019.
^ Förlovningsnotis i Dagens Nyheter 30 september 1915, sida 8.
^ Sveriges statskalender 1921
^ Sveriges statskalender 1931
^ Sveriges statskalender 1940
^ Förteckning öfver utvandrare som ...aefodras med järnväg som den 21 november 1916 härifrån afgår till Bergen. Sveriges emigranter 1869-1948. Gränspasseringar och pass. Bertilssons namn är överstruket.
^ Förteckning öfver utvandrare som ...aefodras med järnväg som den 18 Juli 1917 härifrån afgår till Kristiania. Sveriges emigranter 1869-1948. Gränspasseringar och pass. Bertilssons namn är avbockat.
^ Tillägg till Utdrag ur 1918 års Födelse- och Dopbok för Visby Domkyrka församlimg i Norra kontrakt Visby stift, Gottland län. Inskrivningens löpande nummer 210
^ [a b] Bertilssons tuga i ny regi, Göteborgs-Posten 22 oktober 2006. Läst 23 maj 2019.
^ Göteborgs Stads förtjänmsttecken 2017–1948, Göteborgs Stad. Läst 17 april 2019.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Hans Bertilsson: På kapten Bertilssons tid : Hans Bertilsson berättar om livet på Delsjökärr under sin farfars tid . Hans Bertilsson, eget förlag, 2010. Libris 12447461.
Per Hallén: Storstadens utmark : Delsjöområdets historia under 10 000 år : fem kulturhistoriska vandringar och en cykeltur. Göteborg: Per Hallén och Friluftsfrämjandet, 2007. Libris 10486215.

Rester[redigera | redigera wikitext]

Ström från 1968, Härrydaposten

Bertilssons tuga i ny regiGP 22 oktober 2006. Läst ...

köpte torpet 1927. började med att bjuda bekanta som kom förbi på kaffe på söndagarna. Hustrun tyckte att man kunde ta betalt.

https://delsjoomradet.se/torpen/delsjokarr/ Delsjöområdets historia: Delsjökärr

Började som torp 1809. Hörde ursprungligen till Landvetter. En ändrad gränsdragning fyttade det tiull Örgryte, vid mmitten av 1800-talet.

PDB studerade vid GCI. Flyttade som barn till Gbg. Göteborgs Gymnastik Förbund

Tillbringade omkring 5 år som lärare i fäktning på Kuba. Tror att de återvände omkring 1920. Köpte Delsjökärr från Kallebäcks Nordgård före 1930. Konfilter, bl.a. om badförbudet som gick tillbaka till 1800-talet.

Hustru Astrid var drivande i kommersen. 1968 fick man elektricitet och förtjänsttecken.Död 172.

Astrid Maria Viktoria Bertilsson 1895–1972 Gravsatt på Drängsereds kyrkogård.

https://www.svenskagravar.se/search?ShowFilters=False&Query=Per+Daniel+Bertilsson&ParishId=&GraveNumber=&BirthDate=&DeathDate=&BurialDate=&OrderByDesc=False&OrderBy=

Bertilsson och hans stuga, Jan Westins blogg Boksamlaren i Göteborg 28 november 2012. Läst 23 maj 2019.

Reserven Älvsborgs regemnte, underlöjtnant, från 1918

Löjtnant i reserven 1921:http://runeberg.org/statskal/1931/0269.html

Kapten i reserven 1934: http://runeberg.org/statskal/1940/0305.html

Årtal[redigera | redigera wikitext]

1892 - föds
1895 – frun föds
1912 – olympisk guldmedalj
1915-09-30 (notisdatum) – förlovar sig, omtalas som reservlöjtnant ocha gymnastikdirektör, bosatt i Stockholm
1917- avresa till New York
1917-08-10 – gifter sig i utlandet
1918-11-09 – Christian Bertil Bertilsson föds i Havanna
1918 – underlöjtnant i reserven, Älvsborgs regemente
1919-05-? – Christian Bertil döps i Fagered
1921 – löjtnant i reseren, Älvsborgs regemente
1922-01-08 – Lars Gustav Bertil Bertilsson föds

Elisabet[redigera | redigera wikitext]

Hej!

Gymnastikdirektör Per Daniel Bertilsson f. 1892-12-04

Från Kungsholms församling, Hantverkargatan 11  Ka  4

Gift med Astrid Maria Victoria f. Engström f. 1895-01-28

Tillägg till Utdrag ur 1918 års Födelse- och Dopbok för Visby Domkyrka församlimg i Norra kontrakt Visby stift, Gottland län.

Inskrivningens löpande nummer 210

Christian Bertil f. 1918-11-09

Barnet fött i Havanna, Cuba. Attest om födelsen från svenska konsulatet i Havanna. Förestedt i post…… den 14/5 -19. Attest från dop från ……….. i Fagered 14/5-19.

Det verkar som om de har meddelat om barnets födsel och dop först den

14 maj 1919.

Allt undertecknat och stämplat samma datum av någon präst.

I Fagered i Halland står titeln reservunderlöjtnant Per Daniel Bertilsson vid Per Bertils födelse 1920-08-18. Hälsningar Elisabet

Sveriges emigranter 1869-1948 Gränspasseringar och pass Förteckning öfver utvandrare som af undertecknad befordras med järnväg som den 18 juli 1917 härifrån afgår till Kristiania

Bertilsson Per D. Stockholm 4/12 -92 1 man Summa 1. Newyork

Göteborg den 17 juli 1917 G. Söderlund

Det finns en röd bock vid hans namn också, vilket väl visar att han åkte med.

Det finns även en annan liknande förteckning där han (om det nu är han) är skriven på en likadan resa 21 nov 1916. Det tåget skulle gå till Bergen. Där är han struken med ett tjockt streck. Hans födelsenummer är där 94, vilket ju är fel. Inget mer står det. Jag tror ändå att det är han som har ändrat sig. Ingen fästmö är med på förteckningen..

Persondatafrågor[redigera | redigera wikitext]

Gymnasten, gymnastiklären och reservofficeren Per Bertilsson är som innehavarae av Bertilssons stuga mer intressant för göteborgare än var som framkommer av nuvarande artikel. Jag gärna veta när han gifte sig och vilka uppgifter som finns om hustrun Astrid Maria Victoria Bertilsson (1895–1972) och eventuellt också om deras barn. När giftesig föräldrarna, och var är deras barn födda? Det jag har nu, är från SvenskaGravar. Med bättre uppgifter hoppas jag i någon mån kunna tidfästa hans och hans hustrus 5 år på Kuba. Roufu (diskussion) 28 april 2019 kl. 11.28 (CEST)

Paret gifte sig 1917-08-10 enligt Sv. bef. 1950 & 1960. De finns även i Sv. bef. 1970. I församlingsböckerna kan han spåras till 1934 då familjen bodde i Vasa, Göteborg. Varken han eller hustrun finns i Sv. bef. 1940, som generellt har stora luckor, men då båda makarna saknas kan det vara en ledtråd. /Ascilto (diskussion) 28 april 2019 kl. 12.39 (CEST)

I Vasa församlingsbok 1925-1934 sid 5365 överfördes familjen till sid 7770 1934, men den volymen är ännu inte inskannad. Paret hade då tre söner och en dotter. Det finns alltså ett spann mellan 1934-1950 när familjen skulle ha kunnat vistas på Kuba. Möjligheten finns förstås att paret reste dit senare men mellan jämna årtal. /Ascilto (diskussion) 28 april 2019 kl. 15.06 (CEST)

Det påstås att Kuba-vistelsen var på 1910-talet, men det verkar svårt att passa in den bland de andra uppgifterna jag har. Kanske var den kortare, kanske reste han ensam. Jag vet inte, uppgifternaom honom är osäkra, eftersom han blev känd långt senare, och det som är skrivet kan vara "vad folk har hört". Tack för upplysningarna, skall arbeta vidare med honom. Roufu (diskussion) 28 april 2019 kl. 21.24 (CEST)

Jag kollade igenom samtliga kyrkböcker fram tills han gifte sig och bildade familj och det finns inga anteckningar om att han skulle ha lämnat riket. /Ascilto (diskussion) 28 april 2019 kl. 22.56 (CEST)

Tydligen bror till Carl Bertilsson och Elsa Belfrage samt läkaren Konrad Bertilsson (1885-1938) [1] . /Annika (diskussion) 29 april 2019 kl. 06.40 (CEST)

Att de var syskon bekräftas av Göteborgs Hagas husförhörslängd 1887-1899 sid 2757. /Ascilto (diskussion) 29 april 2019 kl. 14.34 (CEST)

Gymnastikdirektören reservlöjtnant Per Daniel Bertilsson i Stockholm och utexaminerade gymnastikdirektören Astrid Engström förlovar sig 1915. Hon var dotter till förre fanjunkaren A. E. Engström och hans maka i Visby. Förlovningsnotis i Dagens Nyheter den 30 september 1915 på sidan 8./Astomic (diskussion) 30 april 2019 kl. 02.27 (CEST)

Källorna till Kubaresan är osäkra och hartroligen Bertilssons egna berättelser som grund. Författaren Per Hallén är professionell historiker, men han skriver här populärt och utan notapparat.

Det verkar svårt att passa in en så lång period på Kuba som 5 år i Bertilssons biografi. Han förlovade sig 1915 Giftermålet 1917 ser ut att ha följts av första barnets födelse året efter, om man skall tolka Christian Bertil Bertilsson, gravsatt i familjegraven, som hans son. Enligt samma källa föddes en annan son född 1922. Var någon av dem född på Kuba? Frågan om detta går i första hand tiull Ascilto. Kuba var säkert bättre känt och mindre egenartat på sockerimportens tid, än det är idag. Det låter ändå som ett vågspel att resa dit med småbarn omkring år 1920.

Enligt Astomics förlovningsnotis var han reservlöjtnant redan 1915, men enligt Statskalendern blev han reservunderlöjtnant vid Älvsborgs regmeente först 1918. Han står inte i Statskalendern för 1915 och borde inte ha fått officersfullmakt före detta år. Fick han den då vid ett annat regemente, eller blev reservofficerare först någon sorts extrapersonal,som inte kom med i Statskalendern? Roufu (diskussion) 3 maj 2019 kl. 19.36 (CEST)

P. D. Bertilssons hustru Astrid var dotter till fanjunkare Axel Engström hans hustru Ebba Löfgren (1871–1964). Ebba föddes i Garde på Gotland och flyttade till Visby i samband med sitt giftermål. Där drev hon en tid modeaffär och även restaurang Klostergården enligt dödsrunan i Dagens Nyheter den 14 december 1964. Vid hennes bortgång bodde Bertilssons i Göteborg och Ebba Engström är begravd i Visby enligt FinnGraven./Astomic (diskussion) 4 maj 2019 kl. 00.52 (CEST)

Inget av de fyra barnen är fött utomlands. Christian Bertil är född 1918-11-09 i Öja på Gotland, Per Bertil är född 1920-08-18 i Fagered, nuvarande Falkenbergs kommun, Lars Gustaf Bertil är född 1922-01-08 i Göteborgs Vasa och Brita Karin är född 1924-03-02 i Göteborgs Haga. /Ascilto (diskussion) 4 maj 2019 kl. 11.10 (CEST)

Rörbro[redigera | redigera wikitext]

Flyttunnel[redigera | redigera wikitext]

På en bro av denna typ leds vä- eller järnvägstrafik genom rör som är upph¨ngda i ändarna och som löper under ytan på den vattensamling som skall korsas. En sådan bro kan ses som ett alternativ till en undersjöisk tunnel, som kan vara svår att bygga, om vattnet är för djupt. Inga broar avv detta slag är kända som har kommit förbi projekteringsstadiet och verkligen byggts.

Externa referenser[redigera | redigera wikitext]

Norge satsar på flytande tunnlar, Teknikens Värld 20 juli 2016. Läst 14 maj 2021.
Världens längsta flytbro ritas i Norge, Ny teknik 30 mars 2015. Läst 16 maj 2021.

Rör genom en vägbank[redigera | redigera wikitext]

Vid denna brotyp är det vattnet, som löper genom en rörliknande konstruktion genom en vägbank, där trafiken går. Mindre rör med denna funktion kallas vägtruppmor, se detta ord. Benämningen rörbro används då rörets diameter överstiger x meter.

Officiell definition: Bro, som genom samverkan mellan rör ochjord, ges erforderlig bärförmåga och därrörets tvärsektion har en radie som är kon-stant eller föränderlig över tvärsnittet.

Rörbro – bro som går över ett rör. Röret bör ha em voss dimension för att passagen över det skall räknas som en bro. Röret kan vara av stål eller armerad betong, eventellt med stålvalv över ett betongfundament. I de flesta fall rinner det vatten genom röret. Alternativt kan röret användas som undergång under vägen för fotgängare, cyklister och husdjur. Enligt Skogforsk är betong att föredra vid surt vatten (pH under 6,5), annars pløåt.

Rörbro, på Skogkunskaå.se, webbplats drven av Skogforsk.

Allmän teknisk beskrivning för Rörbroar, Vägverket Publ 1999:22. Sida 6, pukt 1.1.4 DEfinitioner.

Bro – väg byggd över ett vattendrag, en bergsklyfta eller dylikt. Från detta kan man definiera en rörbro som en bro byggd över ett korsande rör. Röret bör ha en viss dimension för att vägen över det skall kallas en bro.

Neovius Nevanlinna[redigera | redigera wikitext]

Adolf Neovius (1858–1913), präst och politiker
Arvid Neovius (1861–1961), tidningsman och politiker
Dagmar Neovius (1867–1939), skolledare och politiker
Edvard Engelbert Neovius (1823–1888), matematiker
Edvard Rudolf Neovius (1851–1917), matematiker
Frithiof Neovius (1830–1895), skriftställare och politiker
Gösta Neovius (1921–2002), svensk ingenuiör
Hjalmar Neovius (1877–1960), jurist

Arne Nevanlinna (1925–216), arkitekt och författare
Ernst Nevanlinna (1873–1932), nationalekonom och politiker
Frithiof Nevanlinna (1894–1977), matematiker
Harri Nevanlinna (1922–1994), läkare
Lars Nevanlinna (185–1916), pedagog
Otto Nevanlinna (1867–1927), matematiker
Rolf Nevanlinna (1895–1980), matematiker
Tuomas Nevanlinna (född 1960), filosof, skribent och översättare

Släktträd[redigera | redigera wikitext]

Geni är huvudkällan

Johan Adolf Thomasson Neovius (1767–1833), präst
- Karl Adolf Neovius (1822–1863)
  - Adolf Neovius (1858–1913), präst och politiker u5
- Edvard Engelbert Neovius (1823–1888), matematiker u1
  - Lars Nevanlinna (1850––1916), pedagog u3
  - Edvard Rudolf Neovius (1851–1917), matematiker u4
  - Otto Nevanlinna (1867–1927), matematiker
    - Frithiof Nevanlinna (1894–1977), matematiker
    - Rolf Nevanlinna (1895–1980), matematiker
      - Harri Nevanlinna (1922–1994), läkare
      - Arne Nevanlinna (1925–216), arkitekt och författare
        Tuomas Nevanlinna (född 1960), filosof, skribent och översättare
- Frithiof Neovius (1830–1895), skriftställare och politiker u2
  - Arvid Neovius (1861–1961), tidningsman och politiker u6
  - Dagmar Neovius (1867–1939), skolledare och politiker syster tillu6 -uf

detta är inte säkert inpasat i det övriga:

Thomas Neovius (Nyman) bör vara stamfadern 1710–1781

Birgitta Neovius/Nyman;

Prudentia Elisabeth Thomasdotter Neovius;

Anna Christina Thomasdotter Gååsman;

Thomas Vilhelm Neovius;

Henrik Neovius/Nyman;

Helena Maria Thomasdotter Neovius;

Henrik Leo Neovius/Nyman;

Catharina Neovius/Nyman;

Elisabet Charlotta Neovius/Nyman;

Johan Adolf Thomaksenpoika Neovius and

Fredrik Neovius

- Thomas Vilhelm Neovius (1756–1806), präst
- Johan Adolf Thomasson Neovius (1767–1833), präst
- Jakob Fredrik Thomasson Neovius (1785–1853), präst
  - Otto Anders Oleg Neovius 1838 1906 kusin till u1 och u2
    - Ernst (Fredrik) Nevanlinna f 1973, kusins son till u1 och u2
  - August Herman Konrad Neovius (1845–1892)
    - Hjalmar Neovius (1877–1960), jurist

Medlemmar i släkten Berwald[redigera | redigera wikitext]

Numreringen visar den "musikaliska huvudlinjen" enligt Broman.[2]

Daniel Berwald (ca 1638–1691) (1)
- Johann Gottfried Berwald, d.ä. (1679–1732), (2)
  - Johann Friedrich Berwald (1711–1789), (3)
  - + första hustrun
    - Johann Gottfried Berwald, d.y. (1737 – ca 1814) (4)
    - Christian Friedrich Georg Berwald (1740–1825) (5)
      - Franz Berwald (1796–1868), tonsättare (6)
        Hjalmar Berwald (1848–1930), civilingenjör (7)
        Ragnar Berwald (1882–1977), ingenjör
        
        Astrid Berwald (1886–1982), pianist och pianopedagog (8)
      - August Berwald (1798–1869) (9)
      - + Hedvig Berwald, född Sundblad (1816–1897), pianist, gift med August Berwald i hans andra äktenskap
  - + 2 Agneta Elisabeth Rode (1732–1757), gift med (3)
    - Christine Sophie Hanke, född Berwald (1757-? )(10)
  - + 3 Maria Eleonora Rode (1729–1770) gift med (3)
    - Georg Johann Abraham Berwald (1758–1825)(11)
      - Johan Fredrik Berwald (1787–1861) (12)
      - + Mathilda Berwald (1798–1877), sångerska och sångpedagog, gift med Johan Fredrik Berwald
        Fredrique Berwald (1818–1898), sångerska (13)
        
        Julie Berwald (1822–1877), operasångerska (14)
        
        Hedvig Eleonora Berwald (1824–1880), sångerska (15)
  - +4 änkefru Strallman, född Beyer gift med (3)
    - Friedrich Wilhelm Carl Berwald (1776–1798), son till Johann Friedrich (16)

Järnefelt[redigera | redigera wikitext]

Järnefelt är namnet på en svensk och senare finländsk adelsätt, där den äldre svenska grenen utslocknat, medan den yngre finländska fortlever. Medlemmar av den finska grenen har invandrat till Sverige, så att ätten idag är representerad i bägge länder. Offentlig statistik tillgänglig i mars 2019 uppger att 121 personer med namnet var registrerade som bosatta i Finland^[1] och att 22 oersner var folkbokförda i Sverige.^[2] Totalt bler detta 143 personer.

Ätten Järnefelt härstammar från Dideric Keldunck, som var en tyskfödd kapten i svensk tjänst, och som levde i början av 1600-talet. Två söner till honom tjänade i svenska armén under trettioåriga kriget och adlades.^[3]

Wilhelm Keldunck (1617–1690) adlades 1648 med namnet Jernsköld och introducerades på Riddarhuset 1649 under nummer 431. Hans släkt är utslocknad sedn 1827.^[3]

Brodern Johan Keldunck (död 1666) adlades 1651 med namnet Jerefelt och indtroducerades på svenska Riddarhuset 1652 under nummer 536. Nutida ättlingar till honom skriver namnet Järnefelt, något som skall vara den ursprungliga stavningen. Svenska Riddarhuset använde emellertid tidens normalstavning Jernefelt.^[4]

Johan Keldunck adlad Järnefelt blev överstelöjtnant och innehade två sätesgårdar i Västmanlands län, den ena och den andra. Vid hans dödtillföll dessa äldre syskon, medan den yngre sonen Gustaf Järnefelt (död 1688) blev löjtnant vid Österbottens regemente i Finland och stamfar för den finlädska grenen.

I den rikt förgrenade släkten är i flera generationer alla män ppförda som officerare av lägre rang - som fänrik eller löjtnant. Många av dessa har haft tjänst som underofficerare oc har erhållit officersgraden vid avskedet.

^ Namntjänst, Befolkningsregistercentralen
^ Hur många heter...? Statistiska centralbyrån
^ [a b] Adelsvapen om Jernsköld
^ Referens om stavningen

Adel. ätten Jernefelt, N:o 536] i Anrep.

Adel. ätten Jernsköld, N:o 431, †. i Anrep

Jernsköld nr 431 på Adelsvapen-wiki.

Järnefelt nr 536 på Adelsvapen-wiki.

Didrik Keldunck, tysp kapten i svensk tjänst. Två söner Wilhelm och Johan, adlade med namnen Jernsköld respektive Järefelt (Jernefelt?).

Wilhelm Kieldunck, adlad Jernsköld, (1617–1690)

Släktträd (urval)[redigera | redigera wikitext]

Gustav Adolf Järnefelt (1791–1838), kronofogde (13)
+ Aurora Fredrika Järnefelt (1820–1868), gift med Gustaf Adolf Järnefelt
- Gustaf Johan Järnefelt (1823–1883), häradshövding (14)
  - Armas Tauno Johannes Järnefelt (1867–1938) jurist, ämbetsman (15)
    - Gustaf Järnefelt (1901–1989), astronom (15A)
      - Johan Järnefelt (född 1929), medicinsk kemist
- Alexander Järnefelt (1833–1896), officer, topograf och ämbetsman (22)
- + Elisabeth Järnefelt (1839–1929), litterär värdinna, gift med Alexander Järnefelt
  - Kasper Järnefelt (1859–1941), konstkritiker och översättare (23)
  - Arvid Järnefelt (1861–1932), författare (24)
  - Eero Järnefelt (1863–1937), målare (25)
    - Laura Kolehmainen Järnefelt (1904–1985), målare
  - Armas Järnefelt (1869-1958), tonsättare, dirigent och pianist (27)
  - + Maikki Järnefelt-Palmgren(1871–1929), sångerska, gift med Armas Järnefelt 1893–1908
  - + Liva Järnefelt (1876–1971), operasångerska, gift med Armas Järnefelt från 1910
  - Aino Sibelius (1871-1969), gift med
  - + Jean Sibelius (1865–1957), tonsättare
    - Ruth Snellman (1894–1976), skådespelare
    - Heidi Blomstedt (1911–1982), formgivare

Äldre version med rättelser[redigera | redigera wikitext]

Didrik Keldunck, fogde i Skånings härad ?
- Wilhelm Keldunck, adlad Jernsköld, kapten
- Johan Keldunck, adlad Järnefelt, kapten (död 1666), överstelöjtnant (1)
  - Johan Järnefelt (död 1681) (2)
    - Johan Järnefelt (död 1720) (3)
      - Johan Adolf Järnefelt (1717-1760), skrivare och bokhållare
  - Gustav Järnefelt (död 1688), löjtnant (4)
    - Gustaf Johan Järnefelt (1682-1761), löjtnant (5))
      - Olof Anders Järnefelt (1729-1788), vagmästarelöjtnant (10)
        Johan Adolf Järnefelt (1763–1818), fänrik (12)
        Gustav Adolf Järnefelt (1791-1838), kronofogde och hans hustru Aurora Fredrika Järnefelt (1820-68) (13)
        Alexander Järnefelt (1833-96) och hans hustru Elisabeth Järnefelt, född Clodt von Jürgensburg (1839-1929)
        Kasper Järnefelt (1859-1941), kritiker
        
        Arvid Järnefelt (1861-1932)
        
        Eero Järnefelt (1863-1937)
        Laura Kolehmainen Järnefelt (1904–85), målare
        
        Armas Järnefelt (1869-1958) och hans första hustru Maikki Järnefelt-Palmgren
        
        Aino Sibelius (1871-1969), gift med Jean Sibelius

Wilhelm Ekdahl[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Emanuel Ekdahl, född 1 oktober 1853 i Kristianstad, död 4 september 1924 i Santiago de Chile, var en svensk militär som uppnådde graden överste i Chiles armé. Enligt spanskt namnskick skrivs hans namn Wilhelm Ekdahl Anglin, där Anglin är moderns efternamn som ogift. Ekdahls levnadslopp kom starkt att påverkas av ett kärleksförhållande och äktenskap i konflikt med sin samtids konventioner.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Ekdahl var son till kontraktsprosten Per Axel Ekdahl och Anna Christina Anglin. Han var bror till ingenjören och hamnbyggaren Ossian Ekdahl.^[1]

Wilhelm Ekdahl utbildade sig till officer vid Skånska husarregementet i Helsingborg. Han började som volontär 1873 och fick sin officersfullmakt i november 1875.^[2] Under sin tid i Sverige var han bland kommenderad till generalstaben i Stockholm^[3] men var även lärare vid Ridskolan i Strömsholm 1885-1886 och 1888–1890.^[1] Han skall också ha varit ordonansofficer hos prins Oscar, sedermera prins Oscar Bernadotte.^[4]^[3]

I samband med sitt första giftermål 1891 lämnade han sin tjänst och bosatte sig i USA. År 1895 rekryterades Ekdahl tillsammans med en kontingent tyska officerare till ett projekt att modernisera Chiles armé efter preussisk förebild. Han blev chilensk överste 1897. Han var sedan bland annat chef för krigshögskolan i Santiago 1904–1907, sekundchef för chilenska generalstaben 1907–1909. Sistnämnda år lämnade Ekdahl Chile med avsikt att bosätta sig permanent i Sverige.^[5] Han återkom emellertid till Chile 1911 och återtog då sin befattning vid generalstaben. Från samma år var han också lärare i strategi och krigshistoria vid chilenska krigshögskolan.^[1]

Wilelm Ekdahl hade ett betydande militärhistoriskt författarskap på spanska. Hans efterlämnade papper finns på Lunds universitetsbibliotek.^[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Wilhelm Ekdahls familjeförhållanden är inte fullständigt utredda. De uppgifter som föreligger på Internet är ofullständiga, osäkra och i något fall uppenbart felaktiga.

Wilhelm Ekdahl var gift två gånger. Hans första hustru Augusta Carolina Öhman (1861–1905) var från Uppsala och betecknades någon gång som sömmerska. I deras förhållande föddes totalt sju barn, men endast fyra av dessa, födda 1886, 1888, 1890 och 1904, överlevde spädbarnsåren. ^[6] Föräldrarna gifte sig emellertid först 1891, men även de tidigare födda barnen fick faderns efternamn och dopmanen Wilhelm eller Wilhelmina efter fadern. De bör ha betraktats som trolovningsbarn. Efter giftermålet föddes i USA en som dog späd. och efter att föräldrarna hade skilts i USA och Augusta Carolina rest hem till Sverige födde hon 1894 deras sista gemensamma barn, en son 1894. Äldsta dottern reste sedan på hösten 1894 ensam tillbaka till fadern i USA och var med honom till Chile. Hon var sedan gift i Chile två gånger, men blev änka bägge gångerna. Hon återvände sedan till Sverige där hon bodde på det katolska Josephinahemmet i Stockholm.

Augusta Carolina var efter hemkomsten sjuk och oförmögen att försörja sig. Hon bodde på olika ställen i Stockholm, bland annat på Allmänna försörjningsinrättningen, där hon dog i tuberkulos 1906.

Äktenskapet ingicks den 91 i nära anslutning till att Wilhelm Ekdahl tog ut emigrationsdokument för Sidamerika. Familjen kom emellertid att bo i USA, där en tidigit avliden son föddes 1892. Äktenskapet upplöstes emellertid 1894 och den gravida Augusta Carolina återvände då till Sverige där deras yngsta barn, en son, föddes senare samma år.

I det första äktenskapet, med Anna Carolina Öhman föddes fyra barn, 1886, 1888, 1890 och okänt år.^[6] Det andra äktenskapet ingicks år 1900^[3] med Nieves Pesse Guerra^[7], rimligtvis i Chile. I det föddes två barn, 1902 respektive 1903. Då första hustrun uppges ha avlidit 1905,^[6] är det rimligt att anta att det första äktenskapet hade upplösts genom skilsmässa. När detta skall ha ägt rum är inte klarlagt. Wilhelm Ekdahl var gift två gånger. I

Källor[redigera | redigera wikitext]

Dummyreferenser:^[4]^[6]^[7]

^ [a b c d] Ekdahl, släkt, Svenskt biografiskt lexikon band 12 (1949), sida 591.
^ Sydsvenska Dagbladet 13 november 1875, sia 2
^ [a b c] Reyno Gutiérrez, Manuel; Gonzales Salinas, Edmundo; Rojas Valdés, Ximena (1987). Galería de hombres de armas de Chile, 1885-1952 III. Santiago de Chile: Estado Mayor General del Ejército. (Översättning: Galleri över Chiles militära personal, 1885–1952. III.'). Citerat från spanskspråkiga Wikipedia: Wilhelm Ekdahl Anglin.
^ [a b] Minnesord vid bortgången, Dagens Nyheter 11 september 1924, sida 11.
^ Svenskar i utlandet. i Hvar 8 dag, 13 juni 1909. Ett avsnitt handlar om Wilhelm Ekdahls återkomst till Sverige och om och planer efter 17 år i utlandet.
^ [a b c d] Augusta Carolina Ohman i släktforskningsdatabasen Geni och länkar från denna artikel. Läst 20 februari 2019.
^ [a b] Wilhelm Emanuel Ekdahl Anglin i släktforskningsdatabasen Geni. Läst 20 februari 2019.

Augusta Karolina var född i Uppslaa och kallas något ställe för sömmerska. Hon födde totalt 8 barn, varav 7 med Wilhelm Ekdahl som far, men endast 4 av dessa överlevde småbarnsåren. Av de 7 barnen med Wilhelm Ekdahl var 5 föda (3 överlevane döttrar) före äktenskapets ingånede. De fick emellertid faderns efternamn och även förnamnet Wilhelm eller Wilhelmina efter fadern. De bör ha betraktats som trolovningsbarn.

De gifte sig for till USA, där en son föddes som dog. De separerade och frun reste tillbaka till Sverige med de tre överlevande dättrarna och gravid med barn nr 8. Skilsmässa i USA. Hon bor på många olika adresser i Stockholm, den sita på Allmänna försorjningsingrättningeen, där hon dör i tbc. Barnens öden Äldsta dottern blev sänd tillbaka till fadern i USA hösten 194, något som fick uuppmärksamhet i pressen. Hon kom sedan till Chjile, gifte sig två gånger men som andra gången änka flyttade hon tillbaka till Sverige, där hon bodde på det katolska Josephinahemmet. Nummer 2 var gift med en apotekare, nummer 3 ogift och till yrket kallskänka. Sonen målare.

Augusta Carolina framställs ytterst ofördelaktigt i pressen.

I Chile gifte Wilhelm sig på nytt . uppges som katolskt gift. Två barn, med eftersläkt.

http://runeberg.org/hvar8dag/10/0583.html Svenskar i utlandet. Artikel om Wilhelm Ekdahls hemkomst. efter 17 år i utlandet.

Ekdahl, släkt, SBL Band 12 (1949), sida 591. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=16791

Ryttmästare i armén (något osäkert)

Wilhelm Ekdahl i Geni.

Augusta Carolina Öhman i Geni

Karin Augusta Vilhelmina Ekdahl Öhman gift 2 gånger, i Chile, änka 2 ggr, död 1961 i Santiago, men bör kollas. Bodde på katolkt hem i Stockholm på gamladagar?

Underlöjtnant vid Skånska husarregementet (Sydsvenska Dagbladet 1875-11-13, sid. 2). Skånska husarregementet

krikinareportage: DN 27 april 1995 Väsby församling betalar för barnen

Menighetsfakultetet[redigera | redigera wikitext]

MF vitenskapelig høyskole for teologi, religion og samfunn, tidigare Det teologiske menighetsfakultet är en norsk privat vetenskaplig högskola i Norge. Den omtalas vanligen som Menighetsfakultetet eller MF. Den ligger på Majorstuen i Oslo.

MF stiftades 1907 med uppgift att utbilda präster för Den norske kirke på Bibelns och de lutherska bekännelseskrifternas grund. Det är idag Norges största institution för teologisk utbildning och forskning. MF har cirka 110 ställda, 1300 studenter och cirka 60 studenter i ett forskarutbildningsprogram jämförbart med svensk doktorsexamen. MF utbildar präster, diakoner och kateketer för Den norske kirke och samarbetar om pastorsutbildningen för med flera frikyrkliga samfund. Skolan utbildarvidare lärare för det norska skolsystemet. Examina från MF är likställda med dem som ges av statliga universitetet och höskolor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Menighetsfakultetet tillkom som följd av en tillsättningskonflikt vid Univerristetet i Kristiania (nuvarande Oslo). Universitet hade ensamt svarat föir utbildningen av präster till den norska kyrkan.Efter en flerårig strid* hade 1906 en som liberalteolog betecknade Johannes Ording utnämnts till professor i systematisk teologi vid universitetet. Ording var väl sedd bland de flesta av sina blivande sina kolleger vid teologiska fakulteten men accepterades inte i lågkyrkliga väckesekretsar. Bland dem som protesterade var exegetikprofessorn Sigurd Odland och kyrkoministern Christoffer Knudsen, som bägge begärde avsked från sina uppdrag. Odland var sedan 1891 ledare för Det norske lutherske Indremisjonsselskap.

färdigt hit[redigera | redigera wikitext]

Odland blev drivkraften. Han kom senare att lämna såväl indremisjonen som tjänsten vid Menighetsfakultetet. I bägge fallen var det kvinnors ökade rättigheter inom organisationen respektive i kyrkan generellt, som Odland inte kunde acceptera.

Sigurd Odland] i NBL
Professorsstriden i Norge 1904

till olika kyrkliga yrken och utbildar också lärare för det norska skolsystemet.

Fra 1967 har MF tilbudt kristendoms- og religionsfaglig utdanning for skole og samfunn. I takt med behovene har MF utviklet en bred portefølje av profesjonsutdanninger til kirke og skole. Den religiøse og livssynsmessige demografien i Norge har endret seg betraktelig. Det er økende behov for og etterspørsel etter kunnskap og kvalitet i forskning, utdanning og formidling om religion og samfunn. MF møter denne utfordringen gjennom tverrdisiplinær forskning på religion og samfunn, samt relevante bachelor-, master- og ph.d.-programmer i teologi, religion og samfunn.

MF:s virksomhetsområder er utdanning, forskning og formidling. Innhold

   1 Historie
   2 Akademia
   3 Forskningssentre
   4 Se også
   5 Eksterne lenker

Historie

Det teologiske menighetsfakultet ble grunnlagt år 1907 av en gruppe av norske akademikere, politikere, prester og lekfolk som ønsket å gi en teologisk utdannelse på Skriftens og de lutherske bekjennelsesskrifters grunn. MF ble opprettet som et alternativ til Det teologiske fakultet ved Universitetet i Oslo.

Foranledningen til opprettelsen var utnevnelsen til en lærestol ved Det teologiske fakultet, Universitetet i Oslo. Lærestolen i systematisk teologi var ledig etter at professor Fredrik Petersen døde år 1903, og år 1906 ble den liberale teologen Johannes Ording utnevnt til professor i teologi etter en langvarig kirkestrid som nesten førte til en krise i den norske regjeringen. Utnevnelsen hade støtte hos de fleste i lærerstaben ved Det teologiske fakultet, mens fakultetets konservative professor Sigurd Odland og kirkestatsråd Christoffer Knudsen valgte å gå av etter at Ording var utnevnt.

En rekke mennesker i kretsen rundt Odland gikk nå sammen om å stifte en uavhengig institusjon som skulle utdanne prester til tjeneste i Den norske kirke. 16 oktober 1907 ble grunnleggelsesdokumentet undertegnet, og høsten 1908 kunne fakulteten åpne sine dører med 8 studenter (et tall som økte til 14 før semesterets slutt). De første lærerne var Sigurd Odland (Det nye testamente), Edvard Sverdrup (Kirkehistorie), Peter Hognestad (Det gamle testamente), Ole Hallesby (Systematisk teologi). Fra 1919 fikk den akademiske lærerstaben retten til å kalle seg professorer.

Institusjonen fikk eksamensrett for cand.theol. år 1913, i praktisk teologi fra 1925 og cand.philol. år 1977. År 1990 fikk man rett til å tildele forskningsgraden dr. theol. og fra 2001 graden dr. art. År 2005 ble fakulteten akkreditert institusjonelt av NOKUT.

I august 2018 byttet MF navn fra Det teologiske menighetsfakultet til MF vitenskapelig høyskole for teologi, religion og samfunn.

MF har i dag en større fagportefølje i områdene teologi, religion og samfunnsfag, og arbeider særlig i skjæringsfeltet religion og samfunn. Videre har MF et 5-årig lektorprogram og eget PPU.

I tillegg til presteutdanning, utdanner MF diakoner og kateketer til Den norske kirke. MF tilbyr også utdanning i samarbeid med Metodistkirken, Frelsesarmeen, Pinsebevegelsen og Den katolske kirke. Akademia

MF tildeler gradene bachelor, master, candidatus/a theologiae og candidatus/a philologiae (sistnevnte frem til 2007). Fakulteten tildeler også forskningsgraden ph.d. innenfor fagområdene teologi, kristendomskunnskap og religionsvitenskap.

MF tilbyr følgende studieprogram som fører frem til gradene over:

Årsstudium i kristendoms-, religions- og livssynskunnskap (KRLE) (1 år)
Årstudium i samfunnsfag (1 år)
Årsstudium i interkulturell kommunikasjon (1 år)
Bachelor i Theology, Religion and Society (3 år, engelsk)
Bachelor i Religion og samfunn (3 år)
Bachelor i ungdom, kultur og trosopplæring (UKT) (3 år)
Bachelor i teologi (3 år)

Profesjonsstudiet i teologi (6 år, fører til cand.theol.-graden)
Lektorprogram i religion og samfunnsfag, med integrert PPU (5 år)
Master i teologi (2 år, med flere ulike studieretninger)
Master i kirkelig undervisning (kateket) (2 år)
Master i diakoni (2 år)
Master in Religion in Contemporary Society (2 år, undervises på engelsk)
Master in Theology (2 år, engelsk)
Master i klinisk sjelesorg (120 studiepoeng, heltid og deltid)
Erfaringsbasert master i KRLE, religion og etikk (3 år, 90 studiepoeng, deltid)
Erfaringsbasert master i kirkelig undervisning (3 år, 90 studiepoeng, deltid)

Ph.d.-programmet (3 år)

MF er i dag landets største teologiske utdanningsinstitusjon med ca. 110 ansatte (hvorav 60 lærere/forskere) og ca. 1300 studenter (2018). Forskningssentre

MF KOM – kompetansesenter for forskning, utvikling og formidling i kirke og menighet. Senteret er kontaktledd mellom MF:s fagmiljø og kirkelige aktører som vil gjøre bruk av MF:s kompetanse i sine sammenhenger.

MF CASR, organiserer religionsforskningen ved MF. Senteret legger til rette for prosjektsamarbeid mellom MF og eksterne institusjoner. MF CASR favner om forskningsområder som religionsvitenskap, religionshistorie, religionsfilosofi, tekststudier og manuskriptforskning, kultur- og kunsthistorie samt religionssosiologi.

Norsk filologisk institutt (PHI) er knyttet til MF. Samarbeidet handler om å tilby kurs i klassiske språk knyttet til store verdensreligioner og -kulturer. Se også

   Kirkestriden

Eksterne lenker

   (no) Offisielt nettstedRedigere på wikidata
   (en) Offisielt nettstedRedigere på wikidata
   (en) Kategori:MF Norwegian School of Theology – bilder, video eller lyd på Wikimedia CommonsRedigere på wikidata

[skjul] Norges universiteter og høyskoler Universiteter

Agder · Bergen · Nord · NMBU · NTNU · Oslo · Oslomet · Stavanger · USN · Tromsø Vitenskapelige høyskoler

Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo · Handelshøyskolen BI · Høgskolen i Molde · Norges handelshøyskole · Norges idrettshøgskole · Norges musikkhøgskole · MF vitenskapelig høyskole · VID vitenskapelige høgskole · Kunsthøgskolen i Oslo Regionale høyskoler

Innlandet · Samisk · Vestlandet · Volda · Østfold Andre statlige høyskoler

Forsvarets etterretningshøgskole · Forsvarets høgskole · Kriminalomsorgens høgskole og utdanningssenter · Politihøgskolen Private høyskoler

NLA Høgskolen · Høyskolen Kristiania · Fjellhaug internasjonale høgskole Private institusjoner er markert med kursiv. Det finnes flere private institusjoner med godkjente studier på høyskolenivå, men uten institusjonsakkreditering som høyskole. Eksterne baser (Autoritetsdata)

ISNIRedigere på wikidata Kategorier:

   MF vitenskapelig høyskoleLutherske utdanningsinstitusjonerUtdanningsinstitusjoner etablert i 1907Majorstuen1907 i Norge

Navigasjonsmeny

   Roufu
   Varsler (0)
   Notiser (0)
   Diskusjon
   Sandkasse
   Innstillinger
   Beta
   Overvåkningsliste
   Bidrag
   Logg ut

   Artikkel
   Diskusjon

   Les
   Rediger

Mer

Søk

   Forside

Malldiskussion[redigera | redigera wikitext]

Wikipedias uppgift är inte att vara ett släktforskningsregister eller ett bihang till Adelskalendern. Adliga och ofrälse släkter hade historiskt olika betydelse, men denna skillnad finns inte idag. I bägge fallen skriver vi inte om samtliga medlemmar utan endast om dem som är relevanta för wikipedia samt om hur dessa är i släkt med varandra. Uppgiften om vem som är dagens huvudman för en adelsätt är enligt min mening ovidkommande för Wikipedia och bör strykas från mallen.

Å andra sidan är dagens adelsmall otillräckig för ätter som skiftar namn, till exempel genom att en person tar opp sin mors släktnamn. antingen genom att en person i gamla tider tog upp sin mors släktnamn eller genom att släkten får ett nytt namn samtidigt som den får friherrlig eller grevlig rang. Ätten utslocknarinte då, utan den fortsätter med det nya namnet. Man bör då kunna markera vem som är den förste med det nya namnet, vilket är en annan person än stamfadern eller den adlade

Utgreningoch sidogren[redigera | redigera wikitext]

När det gäller dagens släkter och efternamn, är det viktigt att inte låta sig styras av förlegade regler om namnens och eventuella adelskaps ärftlighet. Det har tyvärr funnits en tendens här på Wikipedia att medlemmar av etablerade släkter eller släktgrenar försökt

Feng shui[redigera | redigera wikitext]

Feng shui (kinesiska, förenklat: 风水, traditionellt: 風水, pinyin: fēngshuǐ) med ungefärligt svenskt uttal "föng schwei" , är en kinesisk lära om hur naturens krafter påverkar växter och levande varelser, och om hur dessa krafter kan styras till människans fördel. Den bygger på daoistiska uppfattningar om naturen och uppfattas av skeptiker som pseudovetenskaplig. Feng shui blir i svensk översättning "vind (och) vatten".

Den äldsta kända användningen av feng shui gällde utformningen av gravplatser I modern tid används feng shui vid planeringen av byggnader och trädgårdar samt inte minst vid heminredning.

Bagkgrund[redigera | redigera wikitext]

Feng shui påstås vara uråldrigt. Arkeastronomer menar sig se mönster i utformningen av neolitiska boplatser, som kan relateras till

Det är emellertid långsökt att knyta sådana observationer till de teoretiska antaganden som ligger bakom senare tiders feng shui.

Kinesiska författare har menat att feng shui kommit till användning vid utformngen av knesiska boplatser från yngre stenåldern, bland annat Ban på vid Xian. Påståenden av detta slag kan dock utgöra en övertolkning av det observerade fyndmaterialet och bör behandlas med stor försiktighet.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[1]^[2]

^ John Grant Ross: Wind and Water: The Truth about Feng Shui, You don't know China, kapitel 2, Manchester, England: Camphor Press, 2016.
^ Michael R. Matthews: Feng shui: Educational Resposibilities, and Opportunities i History, Philosphy and Science Teaching. New Perspectives (M.R. Mattthewws, redaktör).Springer International Publishing AG, 2018.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Ole Bruun: An introduction to Feng Shui. Cambrige University Press, 2008, online 2012.

Thorild Dahlquist2[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Bidrag till teorin för de klasslogiska antinomierna. Manuskript, 1949. Tryckt i Lentart Nordefelt: Sokrates i Uppsala, 2017.
Theoretical Philosophy, Practical Philosophy. Some pages från the history och philosophy in Uppsala, Uppsala University 500 years, band 5, 1976. Också i Lentart Nordefelt: Sokrates i Uppsala, 2017.
Adolf Phaléns efterlämnade manuskript,,Lychnos 1990
"Vetenskaplig filosofi", Upsala nya tidning 25 april 1990.
Adolf Phalén om tolv kunskapsteoretiker, Lychnos 1996, sid. 181-188.
Some remarks on Frege's doctrine on the Bedeutung of independent indicative sentences, Odds and ends, red. Sten Lindström, Uppsala philosophical studies 45, 1996, sid. 230-234
Adolf Krister Hermansson Phalén, Svenskt biografiskt lexikon, band 29,1995-97, sid. 285-291^[1]
Några blad ur Uppsalas filosofihistoria. Manuskript, okänt år. Tryckt i Lenart Nordenfelt: Sokrates i Uppsala, 2017.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Logic and value. Essays dedicated to Thorild Dahlquist on his fiftieth birthday, redigerad av Tom Pauli I serien:Filosofiska studier utgivna av Filosofiska föreningen och Filosofiska institutionen vid Uppsala universitet, 0346-6957 ; 9. Uppsala, 1970.
ThD 60. Philosophical essays dedicated to Thorild Dahlquist on his sixtieth birthday (1980). Uppsala: Filosofiska studier, 1980
Lennart Nordenfelt: Sokrates i Uppsala : en bok om och av Thorild Dahlquist. Uppsala: Uppsla universitet, 2017.

^ SBL: Adolf Krister Hermansson Phalén, läst 28 maj 2016

Abenius släktträd[redigera | redigera wikitext]

Jonas Abenius
- Johan Abenius (1775-1834), brukspatron
  - Johan Oskar Abenius (1812-1876), bruksägare
    - Carl Johan Abenius (1838-1910), major, finansman
      - Allan Abenius (1868-1953) kapten
      - Märta Söderberg, född Abenius (1871-1932)
    - Oskar Wilhelm Abenius (1842-)
    - Hedmar Agda Maria Falk (1844-
    - Alfred Teodor Abenius (1853-1994)
  - Carl Fredric Abenius (1815-1895), häradshövding
    - Knut Felix Abenius
      - Harald vilhlem Abenius (1884- 1978), riksbankskamrer
        Folke Abenius 1933- 2014) operachef
  - Erik Wilhelm Abenius (1825-1903), borgmästare
- Stina Katarina Abenius (1784-1847), gift med Per Andersson, yngre grenens stammor
  - Johan Abenius (1829-1898), präst
    - Per Wilhelm Abenius (kemist)
      - Margit Abenius
      - Håkan Abenius gm Lisa Abenius

Ingrid Abenius f 1934

En annan släkt?[redigera | redigera wikitext]

Johan Abenius 1844-1907, Munktorp. snickare, fabrikör
- Osckar Emanuel 1889-1956 sjökapten, Lerum
  - Gustaf Bertil Abenius; 1923-2005 Lerum
  - Sven Erik Abenius and 1929
  - Ingegärd Nanny Kristina Herzenberg fotograf f 1931!
- Alma Matilda Syberg;
- Hulda Abenius ?

Harald Abenius g m Greta f Bokner C S Folke Abenius

Allan Abenius 1868-1953 kapten

Kinesisk medicin[redigera | redigera wikitext]

Traditionell kinesisk medicin har sina rötter i böcker från Han-dynastin (206 f.Kr. –220 e.Kr.) eller från perioden före denna. "Gula kejsarens inre klassiker" och "Avhandling om kördskador" är två titlar i ungefärlig svensk översättning. De använder kosmologiska begrepp som yin och yang och de fem elementen.

- - qi och förklaringen av sjukdom***

Från och med 1950-talet har klassiska teorierna moderniserats i Folkrepubliken Kina i och moderna begrepp från anatomi och patologi integrerats. Den grundläggande begreppsbildningen är dock oförändrad och innehåller många moment som inte stöds av västerländsk medicinsk vetenskap.

Det återstår många antaganden, bland annat dess modell av kroppen och dess definition av begreppet sjukdom, som inte stöds av modern evidensbaserad medicin. Kliniska studier har hittills funnit blandade bevis för effekten av TKM-behandlingar.

Det är svårt förstå denna felanmälan. Är första meningen en fråga eller ett påstående? Står det någonstans om kenesisk medicin att det "saknas vetenskapliga bevis för [den medicinska effekten av] örter". För det är det jag antar att författaren menar.

Artikeln om Traditionell kinesisk medicin gör inte ett sådant påstående. Örtmedicin länkas till Medicinalväxt utan liknande svepande formuleringar.

När detta är sagt, menar jag att det är viktigt att skilja mellan traditionella medicinska metoder och evidensbaserad medicin. Att en metod är gammal är inte bevis för att den är effektiv. Åderlåtning var en beprövad metod i västerländsk medicin, som sedan visade sig vara skadlig för den sjuke. Det gäller därför för vetenskapen att finna ut (1) om den traditionella behandlingen verkligen har den avsedda effekten och (2) om den har en positiv effekt, varför har den det. Sådana studier görs både vid västerländska och kinesiska universitet men är långt ifrån fullförda. Resultaten går i bägge riktningar, och man kan inte ge ett entydigt positivt eller negativt svar på frågan om

Blyförgiftning av TKM.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29081456

Annan förgiftning, Singapore

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18465037

Guftugt tem San Francisco

https://edition.cnn.com/2017/03/21/health/poisoned-herbal-tea-death-san-francisco/index.html

Australisk undersökelse

https://www.nature.com/articles/srep17475

Sciende based medicine blog citerar föregående:

https://sciencebasedmedicine.org/whats-in-your-traditional-chinese-medicine/

Filosofi[redigera | redigera wikitext]

Diagnostik[redigera | redigera wikitext]

Puls#Pulsslagens kvalitet

Terapi[redigera | redigera wikitext]

Annat[redigera | redigera wikitext]

Li Bai[redigera | redigera wikitext]

Stille nattlige tanker[redigera | redigera wikitext]

Månen lyser foran sengen.

Er det kanskje frost på gulvet?

Løfter hodet, ser den klare månen.

Senker hodet, tenker på min hjembygd.

Holland[redigera | redigera wikitext]

Holländare (väderkvarn)

Hästar[redigera | redigera wikitext]

Andra husdjur[redigera | redigera wikitext]

Holländskt fikonpäron

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Privat släktforskning Ångström[redigera | redigera wikitext]

Lyckselesläkten Ångström saknar genetiskt samband med övriga Ångströmsläkter men antas ha fått namnet genom läkaren Johan Ångströms verksamhet på orten 1853–1868. Den förste ur släkten som använde namnet Ångström var Pehr Gustaf Pehrsson Ångström, född 20 februari 1846 i Lycksele, död ??; Pehr Gustaf miste sin far samma år han föddes, hans mor gifte om sig och han ingick i en stor barnaskaramed hel- och ahlvsyskon.

Elisabet[redigera | redigera wikitext]

Rune Teodor Ångström f. 11 mars 1923 i Lycksele Västerbotten, Folkpartist
Bror: Tord Ingemar Ångström f. 10 okt. 1933 i Lycksele Västerbotten. Bor i Umeå

Far: August Teodor Ångström f.13 aug. 1890 i Lycksele. Hemmansägare. Barn nr 8
Farbror: Per Algot Ångström f. 16 juli 1876 i Lycksele. Barn nr 1.
Farfar: Per Gustaf Pehrsson Ångström f. 20 feb. 1846 i Lycksele
Farmor: Amalia Eufrosyna Nilsdotter f. 3 jan. 1854 i Lycksele
Farfars far: Pehr Pehrsson f. 1 okt. 1788 i Sandsela, Sorsele. Bonde, d. 9 okt 1846 i Helsingfors, Lycksele
Farfars mor: Britta Margareta Alenius f. 13 apr. 1811 i Gäddträsk, Lycksele.
Farfars farfar: Pehr Thomasson.

Jag har tittat lite efter Per Gustaf Ångströms bakgrund. Hans far Pehr Person var 23 år äldre än hans mor Britta Margareta Alenius. Per Gustaf hade fem överlevande äldre systrar, en syster dog, och hans far dog samma år som han, Per Gustaf föddes.

Britta Alenius gifte om sig efter ett år som änka med Nils Petter Larsson född 1816 i Degerfors. Familjen bosatte sig i Lycksele. De fick tre överlevande barn, en flicka dog.

Den äldsta halvbrodern var bara två år yngre än Per Gustaf.

Det fanns alltså nio barn i den nya familjen, och man kan tänka sig att det blev mycket för nya pappan Petter Larsson.

r Pehr Gustaf Pehrsson Ångström, född i Lycksele 1846 kan ha varit den förste med namnet Ångström. Jag själv kopplar ihop hans namn med läkaren och botanisten Johan Ångström, som var provinisialläkare i Lycksele 1853-1868 . Vi menar att de rimligen bör ha känt eller känt till varandra. Var till exempel Pehr Gustaf fosterbarn hos provinsialläkaren?

Mickel Nilsson f. c:a 1641

Gift med Gunilla Andersdotter f. c:a 1652

- Deras dotter

Kerstin Mikaelsdotter f. 1685 Gift med Karl Persson f. c:a 1671

- - Deras son

Per Karlsson f. c:a 1711 d. c:a 1770 Gift med ??

- - - Deras son

Anders Persson f. 1743 d. 1817 Gift med Ingrid Jönsdotter f. 1742 d. ?

- - - - Deras son

Per Ångström f. 1779 d. 1816 Gift med Britta Jonsdotter f. 1785 d. 1834

- - - - Deras son

Anders Ångström f. 1815 d. 1887 Gift med Ingrid Greta Olofsdotter f.1818 d. 1848

- - - - Deras son

Per Johan Ångström f. 1838-07-15 d. 1934-02-08 Bonde i Ånge Gift med Anna Katarina Larsson f. 1842 d. 1879

- - - - Deras son

Carl Johan Ångström f. 1872-10-11 d. 1923-06-22 g. m. Maria Nordin f. 75-03-26 d. ? Fadern var torpare Födelse 1872 i Ånge, Borgsjö, Västernorrland Vigsel1896 i Sundsvall. Titel vid vigseln: distrikt ???korpral från Karlsberg Titel i dödboken 1923 i Skövde: underlöjtnant.

Han hade en yngre bror Per Robert Hilding Ångström som var skogsarbetare. Carl Johan var barn nr 5.

Frånn Geni[redigera | redigera wikitext]

Anders Persson (1743–1817), skattebonde i Borgsjö socken, idag Ånge kommun
- Per Ångström (1779–1816), äldre broder
  - Anders Ångström (1815–1887), nämndeman, "Stor-Andrs"
    - Per Johan Ångström (1838–1934), Bonde
- Johan (Jöns) Ångström (1782–1857), komminister, brukspredikant

Från nätet[redigera | redigera wikitext]

https://forum.genealogi.se/index.php?topic=76039.0

Anders Persson (1743-1817)
- Per Andersson Ångström äldst 1779-1816
  - Anders Stor-Anders Ångström 1915-1887
    - Per Johan Ångström 1838- 1934, bonde i Ånge
      - Carl Johan Ångström 1872 -1922, underlöjtnant
    - Johannes (Jöns) Ångström 1848-1935
      - Viktor Mauritz 1888-
- Jöms Andersson Ångström näst äldst
  - Anders Jonas Ångström, professor

Ångström (släkter)[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera svenska släkter med namnet Ångström. Två av dessa behandlas nedan. De kallas här Ångesläkten respektive Lyckselesläkten.

Ångesläkten[redigera | redigera wikitext]

De flesta biograferade personer tillhör en släkt som räknar skattebonden Anders Pehrsson (1743–1817) i Borgsjö socken, som sin stamfar och vars två söner tog namnet Ångström. Namnet kommer från Ånge by, som senare också givit namn till den närbelägna tätorten och den nuvarande kommunen med samma namn.

Släktträd (urval)[redigera | redigera wikitext]

Anders Pehrsson (1843–1817), skattebonde, stamfar
- Per Andersson Ångström (1779–1816)
  - Anders Ångström (1915–1887), känd som "'Stor-Anders"
    - Per Johan Ångström (1838–1934), bonde i Ånge
      - Carl Johan Ångström (1872–1922), underlöjtnant
        Karl Ångström (1898–1977), generalmajor
- Johan Andersson Ångström, komminister och brukspredikant
  - Johan Ångström (1813–1879), läkare och botanist
  - Anders Ångström (1814–1874), fysiker och astronom
    - Knut Ångström (1857–1910), fysiker
      - Anders Ångström (meteorolog) (1888-1981)
        Brit Ångström (1923–2006), skådespelare
      - Hilding Ångström (1890–1979), ingenjör och uppfinnare
      - + Margareta Ångström (1899–1969), översättare
        Anders Ångström (regissör) (1921–1974)
      - Tord Ångström (1892–198), ingenjör
      - + Astrid Setterwall-Ångström (1895–1982)
        Lars Jonas Ångström (född 1929)
        Lars Ångström (född 1955), politiker, miljöpartist
  - Carl Arendt Ångström (1821–1896), ingenjör och uppfinnare
    - Carl Ångström (1856–1932), ingenjör

Lyckselesläkten[redigera | redigera wikitext]

Den förste med namnet Ångström, Pehr Gustaf Pehrsson Ångström, var född i Lycksele 1846 och växte upp där medan Johan Ångström av Ångesläkten var provinisialläkare där 1853–1868. Man kan anta att Aust fick eller tog sitt efternamn efter Johan Ångström, men vad orsaken till detta var, är inte utredd.

Släktträd[redigera | redigera wikitext]

Pehr Gustaf Pehrsson Ångström, (1846–?), lantbrukare, Lycksele
- August Ångström, lantbrukare
  - Rune Ångström (1923–2007), politiker, folkpartist
  - + Yvonne Ångström (född 1940), politiker, folkpartist, gift med Rune Ångström
  - Tord Ingemar Ångström (född 1933), överläkare (vem är vem)

Vikingarna[redigera | redigera wikitext]

Vikingar i Sigtuna

Tre Rosor[redigera | redigera wikitext]

Knut, stamfari övrigt okänd Jönsson 1438 w1

Folke Knutsson, domprost
Jon Knutsson (2) Jöns Knutsson
- Knut Jonsson (3)
  - Alv Knutsson (4)
    - Knut Alvsson (5)
      - Erik Knutsson död 1520
    - Odd Alvsson, norskt riksråd
  - Jöns Knutsson (6)
    - Ture Jönsson (7)
      - Johan Turesson (8)
        Gustav Johansson (9)
        Johan Gustavsson, Johannes Gustavi Rosa
        
        Sigrid Gustavsdotter, gift Oxenstierna
        
        Sten Gustavsson (10)
        Johan Stensson
      - Lars Turesson (11) eller Laurens
        Brita Larsdotter, gift Fleming

Store norske

Lars liten i Myrby (omnämnd 1299) stamfar
- sønn
  - sømmesønn
    - Knut Jönsson gm Agnes Alvsdatter med norskt arv
      - Jöns Knutsson
        (Ture Jönsson)
        Johan Turesson (1490-1556) herfra Rosenhane og grever av Bogesund
      - Alv Knutsson 1432–1497 til Gidske etc.
        Knut Alvsson 1455-1502
        
        Karine Alvsdatter til Grefsheim död 1536 ärvde sin bor, gav arvet vidare till brorens datterdatter Gørvel Fadersdotter Sparre denna ga godset til Kronen

1594

Eric Uggla[redigera | redigera wikitext]

Knut Eric Axel Uggla, född 5 januari 1861 i Skövde, dïd 11 juni 1942 samma plats, var en svensk infanteriofficer (major) och kommunalpolitiker, verksam i Skövde. Han har där givit namn åt Eric Ugglas Teater samt åt Eric Ugglas plats , där teatern är belägen. ^[1]^[2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Militären[redigera | redigera wikitext]

Erik Uggla tog studenten 1880 vid Stockholms gymnasium. Han genomgick sedan Krigsskolan och blev underlöjtnant vid Skaraborgs regemente 1881. Detta indelta regemente hade sit kansli eller chefsstation i Skövde^[3] medan mötes- och övningsplatsen var Axevalla hed, 2 mil därifrån. Uggla blev sedan löjtnant vid regementet 1891 och kapten i armén 1901 och vid regementet 1903. ^[1]^[4] År 1892 avlade han regementsintendentexamen och hade sedan civilmiltära tjänster vid Intendenturkåren, i varje fall delvis parallellt med officersbefattningarna. Detta varade till 1907. Från 1909 var han major vid Västgöta regemente, en befattning han lämnade vid uppnådd 50 års ålder 1911. Han betecknades efter detta som "f.d. major".^[1]

Regementsbytet 1909 medförde inte byte av anställningsort. Även Västgöta regemente hade sin chefsstation i Skövde och övade på Axevalla hed,^[5] innan det 1916 flyttade till nybyggda kaserner i Vänersborg. Det lades ner efter försvarsbeslutet 1925.

Kommunalmannen[redigera | redigera wikitext]

Eriik Uggla hade kommunala updrag i Skövde nästan 50 år. Han blev medlem av drätselkammaren 188 och var ordförande där från 1900 till 1926.^[4] Han satt i stadsfullmäktige från 1895 till 1934 och var ordförande där 192–1934.^[1] Han var vidare ledamot av Skaraborgs läns landsting 1911–1934 samt ordförande i styrelserna för Skövde konsthall 1931–1937 och Skövde stadsbibliotek 1930–1937.^[1] Han hade även uppdrag för Skövde-Axvalls järnväg, Skaraborgs läns hupoteksförening, Skövde kyrkoråd och kyrkogårdsnämnd, byggnadsnämnd och taxeringsnämnd.

Biblioteksfrågorna stod knapast i centrum för Ugglas verksamhet i stort.De lyfts emellertid fram i ett arbete om Skövdes bibliotekshistoria, som också gör uppgifter om Ugglas person lätt tillgängliga.^[3]

Eric Uggla tog 1916 initiativet till ett stadsbibliotek i Skövde och för beviljade medel köpte han själv böcker till detta. påväntan av lämpliga lokaler placerades böckerna i stadens kanslihus vid Hertig Johans torg. Ugglas planer gällde dock inte ett lånebibliotek för allmänheten utan ett referens- och forskningsbibliotek med förebild i Göteborgs stadsbibliotek, senare omvandlat till Göteborgs universitetsbibliotek. Nåar Skövde läroverk fick nya lokaler 1930, blev den gamla läroverksbyggnaden ledig och biblioteket jämte en konsthall, som också tillkom på Ugglas initiativ, placerades där. Som en hyllning vid Ugglas 75-årsdag fick platsen framför gamla läroverket 1936 namnet Eric Ugglas plats. Efter skiftande bruk har läroverksbyggnaden sedan 2002 namnet Eric Ugglas Teater.

Eric Uggla var en handlingskraftig men också kontroversiell politiker. Han var påverkad avsin sociala bakgrund och tog officersrollen med sig i politiken.

Som drätselkammarens ordförande var han chef för stadens verkställande organ, och han kunde ta makten i egna händer, när han menade detta var nödvändigt. Det berättas således att han på eget bevåg lät anlägga Majorsgatan en sommar när projektets motståndare var bortresta på semester. Försvarsbeslutet 1901 gav Sverige en värnpliktsarmé och Skövde i högre grad än tidigare till en militärstad.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Erik Uggla var son till kapten Knut Uggla (1824-1887) och Maria von Segebaden (1830-1920). Han tillhörde en finländsk gren av den mycket omfattande adelsätten Uggla. Farfadern hade flyttat till Sverige efter finska kriget 1809 och blivit kapten vid Älvsborgs regemente i Borås. Fadern gjorde en liknande karriär och blev kapten vid Saraborgs regemente i Skövde. Liksom senare sonen ägnade han sig åt administrativa uppgifter i det militära och hade kommunala uppdrag. Han blev regementsskrivare 1880 och var 1882-1885 Skövde stadsfullmäktiges ordförande.^[4]

Eric Uggla gifte sig vid 55 års ålder 1916 med Hanna Krook (1881–1964) från Våmb. De fick 1917 sitt enda barn, en son känd son Eric Uggla j:r.^[3]

Eric Uggla är gravsatt på Sankt Sigfrids kyrkogård i Skövde.^[3]

Hedersbevisningar[redigera | redigera wikitext]

Riddare av Svärdsorden 1903
Riddare av Vasaorden 1910
Riddare av Nordstjärneorden 1931
Patriotiska sällskapets guldmedalj för långvarig gagnande verksamhet (utan angiven tidpunkt)
Eric Ugglas plats, namngiven i samband med hans 75-årsdag

Källor[redigera | redigera wikitext]

^[6] ^[7]

^ [a b c d e] Uggla, Knut Eric Axel i Vem är det, 1939.
^ Knut Erik Axel Uggla på Geni (databas med uppgifter från prvat släktforskning).
^ [a b c d] Ellen Beccau och Marika Ekström: Från läsesällskap till stadsbibliotek : Skövdes bibliotekshistoria Borås:Högskolan i Boråås. 2007.
^ [a b c] Uggla nr 100 i Adelsvapen-wiki. Bygger på Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartaflor, Stockholm 1925 1936. Persondata för Eric Uggla ges i Tabell 38.
^ Västgöta regemente i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1922).
^ Skövde hembygdsförening, historik] [start 1923]
^ dummy

{{STANDARDSORTERING:Uggla, Eric}} * [[Kategori:Födda 1861]] * [[Kategori:Avlidna 1942]] * [[Kategori:Män]] * [[Kategori:Personer från Skövde]]

(sedan 1964 i Skövde kulturhus)

ordf Skaraborgs läns stadshypoteksförening sedan 1909

Skövde kyrkoråd 1922 1934 ordf byggnadsnämnden 1914 1937 ordf taxeringsnämnd 14-28 kyrkogårdsnämnd sedan 24

Walter Sundström, 1890–1971, stadfullmäktig 1923, v ordf 30-43. ord f 43-62, i riksdagen 36-60.

(garnisonssjukhuset fanns 1908-1955)

Försäkringsagentur, Linde 1993, side 1 67 1901 års härordning innebar att Västgöta regemente skulle flyttas till Vänersborg, men denna flyttning ägde inte rum förrän 1916.

Utbildning: Studentexamen vid Stockholms gymnasium 1880. Officersexamen från Krigskolan 1881 Krigshögskolan? utexaminerad 1886 Regementsintendentsexamen 1892

Militära grader: Underlöjtnant Löjtnant 1891 Intendentgrader tf regintendent 1893 2. intendent1895 i ntendenturkåren 1. intendent 1897 Avsked som intendent 1907

Kapten1901 103 Major vid Väsgöta regemente 1909 Avsked 1911

I politiken

Drätselkammaren 1888, ordf 1900.1926 Stadsfullmäktig 1895, v ordf 1923, ordf 17-1934 Landstingsman 1911-1934 Annat: Skövde-Axvalls järnväg 1908 Hembygdsföreningen Biblioteket 30-37 Skövde konsthall 31-37

Volontär vid Skaraborgs regemente 1879, mogenhetsexamen Stockholms gymnasium 1880.

Tre karriärer: Militär, civilmilitär, civil

Underlöjtnant 1881 Löjtnant Kapten Major vid Västgöta regemente 1909 detta låg i Vänersborg Avsked från beställning på stat 1911. Därför fd major.

Regementsintendentexamen 2. intendent intendent avsked 1907 Ordf i styrelsen och VD förSkövde-Axvalls järnväg 1908

Ledamot av stadfullmäktige 1 Ellen Beccau och Marika Ekström:

Initiativ till stadens utbyggnad åt söder, men i huvudsak bara tänkt på den burgnare delen av befolkningen.

Himalaya[redigera | redigera wikitext]

Användare:Roufu/sandlåda3
Jordens högsta fjäll på engelska

Etac[redigera | redigera wikitext]

http://www.etacbutiken.se/artikel-etac-40 40 år med Etac. Historik med svar på de flesta frågor.

https://www.etac.com/media/4219/pressmeddelande-160927-nya-innovationer-paa-rehacare-sv.pdf 27.09.2016

file:///C:/Users/Rolf/AppData/Local/Temp/tyhk6peq9g4yulfj6yy5.pdf

2011- köper R82

https://www.nordstjernan.se/wp-content/uploads/2010/10/wkr0005.pdf köper norska Moflift 2010 köpte sista 40%

https://www.nordstjernan.se/wp-content/uploads/2011/12/wkr0001.pdf Nordstjernan köper hela Etac, Etac köper R82

https://www.nordstjernan.se/wp-content/uploads/2015/12/459562.pdf Etac köper Convaid, amerikanskt hj¨lpmedelsföretag 2015 Convaid tillverkar sulkys för barn med nedsatt rörelseförmåga

https://www.nordstjernan.se/innehav/foretag/etac/ Nordstjernans presentation av Etac!

Främsta varumärken Etac, R82 och Moblift https://www.nordstjernan.se/vara-innehav/onoterade-bolag/

[http://www.ipps.se/om-oss/ Rullatorhistoria

Bolander[redigera | redigera wikitext]

Fulla kyrkor, många böcker poetiskt språk

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Betvingande tro : betraktelser från en predikoresa. Diakonistyrelsen 1931.
Den kristna sången : några aktuella synpunkter- Diak 1934, småskrift
Det farliga evangeliet : uppsatser och betraktelser. Uppsala: Lindblad 1937. 2:a upplagan 1942
Einar Billing in memoriam / [red. av Nils Bolander] Sveriges kristliga studieförbund 1940
Riv murar! Bygg broar! Lindblad 1940
Rakt på sak. Stockholm 1941
Föröka vår tro! : [tre radiomorgonböner] Stockholm: Nytt liv, 1941.
Uppriktigt sagt. Stockholm 1942.
Våga språnget! / Nils Bolander Lindblad 193
En enda fast punkt. Diak 1943
Nya ögon : från advent till trefaldighet Diak 1944
Från Gennesaret till Stureplan : anföranden år 1944 i Ostermans bilhallar Diak 1945. med Anders Frostensson och Johan Hoff
Hungern och brödet : från trefaldighet till domssöndag Diak 1945
För och emot. : samtal om kristendomen i "Fritt ur hjärtat" 1945
En enda fast punkt. 3;e pplagan 1945

Översättningar

Med Gud i mörkret, från norskan 1942

SNK[redigera | redigera wikitext]

Svenska missionen i Kina (SMK) var en svensk lutherskt missionsorganisation som understödde och drev mission i norra Kina från 1887 till 1951. Då verksamheten inte kunde fortsätta efter Folkrepubliken Kinas bildande 1949 flyttades den över till Japan, och namnet ändrades till Svenska missionen i Kina och Japan (SMKJ). Efter en fusion 19982 med Svenska Mongol- och Japanmissionen och heter organisationen sedan dess Evangeliska Östasienmissionen.

Svenska missionen i Kina hade sitt ursprung i en kommitté som bildades 1887 för att understpdja den mission som Erik Folke (1862–1939) samma år på eget initiativ hade startat i Kina.

Folke liksom kommitténs medlemmar hämtade sin inspiration från Hudson Taylor och den Kinesiska inlandsmissionen. Folke deltog i Inlandsmissionens språkundervisning och blev erbjuden att gå in i detta sällskaps tjänst men avböjde, då han ville starta en svensk verksamhet.

Noen måneder etter ble Kommittén för Svenska Missionen i Kina (SMK) opprettet. Erik Folke fikk i Shanghai ordnet med det store og koordinerende misjonsselskapet China Inland Mission at svensk misjon skulle få et felt sentert rundt byen Pingyang i provinsen Shanxi.

År 1888 flyttet Folke noe sørover i provinsen og begynte misjon rundt Yuncheng. Opiumasylvirksomhet var en viktig del av arbeidet. Feltet ble etterhvert utvidet til å omfatte et større område på begge sider Den gule flod i hjørnet mellom sørvestre og sørlige Shanxi, det østlige Shaanxi og det vestligste Henan.

Under bokseropprøret i Kina så misjonærene seg nødt til å rømme feltet. De kom snart tilbake etterpå, og år 1918 ordinerte de sin første kinesiske pastor.

År 1945 forlot mange svenske misjonærer landet på grunn av den politiske situasjonen. År 1949 forsøkte de gjenværende å komme seg ut av Kina, og de siste var ute i løpet av 1951.

Familjeboken: Erik Fiolkes mission i Kina 1887, SNK 1888.

Ugglan skriver:

Pastor Josef Holmgren 1856-1911. Grosshandlare J W Wallin, 1832-1916 Verksamhet i Florakyrkan, testamenterad till Betesdaförsamlingen, fick namnet Betesdakyrkan, senare riven

Robert Bergling 1867-1930 sida 152 Sändebud till Sinims land. Svenska missionen i Kina hade sitt arbetsfält i provinserna Shanxi, Shaanxi och Henan och stod i nära anslutning till China-inland-missionen. Arbetet bedrevs där på följande huvudstationer: Yuncheng (från 1888), Tungchow, Sanyuan och Ishiah (från 1891), Haichoro (senare Chichchou) och Mei-ti-chen (från 1895, sedan 1900 bistation), Hancheng (från 1897), Sinanhsien (från 1899), Yongning och Hunanfu (fråb 1902), Puchon (från 1903), Hoyang (från 1904) och Mienchih (från 1905).

Under boxarupproret 1900 nödgades alla missionärer lämna sina stationer, men efter dess undertryckande kunde arbetet upptagas med ny kraft. Svenska missionen i Kina hade 1911 46 missionärer, av vilka 28 kvinnliga, 90 kinesiska medarbetare, 842 nattvardsberättigade, omkring 2,000 anhängare, 1 lärar- och evangelistmissionär, 13 skolor med 328 lärjungar. Inkomster och utgifter omkring 120,000 kr.

Dess organ "Sinims land" utgick 1912 i 2,500 exemplar. I dess kommitté, var pastor Josef Holmgren missionssekreterare från 1887 till sin död, 1911, varefter hans uppgift övertogs av missionären Erik Folke, som senareockså var kommitténs ordförande.

Historik, Evangeliska Östasienmissionen.

Data för Robert Bergling

af Burén[redigera | redigera wikitext]

Släkten Burén från Östergötland har två adlig utgreningar, Burenstam från 1791 och af Burén från 1814. Vid sidan av dessa har även pfrälse grenar fortlevt.

Bruksägares representation: Först 1834-1835 fick ma briuksägare som inte var representerade i något annat ståndrepresentation i borgarståndet. Se Bergsbrukens valdistrikt.

Vem är vem, register[redigera | redigera wikitext]

Axel Burén[redigera | redigera wikitext]

Carl Axel Ulrik Burén, född 8 september 1908 i Stockholm, död 27 januari 1972 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala],^[1] var en svensk försäkringsdirektör.

Axel Burén var son till kanslisekreteraren Torsten Burén och Hilda Edman. Han fick examen från Schartaus handelsinstitut 1932

Axel Burén är gravsatt på Norra begravningsplatsen] vid Stockholm.^[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b] Sök på svenskagravar.se

BURÉN C AXEL U, direktör, Solna, f i Sthlm 8/9/08 av kanslisekr Torsten B o Hilda Edman. Schartaus hdlsl 32, insp försäknbol Victoria zu Berlin, Sthlm 34, försäkr: bol Göta 35, bitr försäljn:ch Vegetebol 39, försäljnxh Bore sed 41, bitr dir sed 58. - Sekr Sv org:chefsfören 43-44, v ordf 59-61. Gift 3) 55 m Kerstin Nordström. - Barn:

1 l:a akt Claes f 36, i 2:a akt Ulla f 39, Carl-Gustaf f 42.

http://www.svenskagravar.se/gravsatt/45729431 Burén, CARL AXEL ULRIK Född: 1908-09-08 Avliden: 1972-01-27 Gravsatt: 1972-04-08 Hemort: Helga Trefaldigh. Norra begravningsplatsen Kvarter: 19A5 Gravplats: 01263

Carl Burén[redigera | redigera wikitext]

Carl D Burén, född 6 arpil 1875 i Grytgöl, nvarande Finspångs kommun, , död efter 1964, var en svensk bruksdisponent och företagsledare. Han var son till brukspatron Adolf Burén och Alma Molander. Efter examen från Bergsskolan i Filipstad 1899 blev han 1917 verkställande direktör förAB Grytgöls bruk. Mellan 1927 och 1940 var han anställd vid Göteborgs Bank. Burén hade styrelseuppdrag iu ett flertal bolag och var även nämndeman. {{STANDARDSORTERING:Burén, Carl}} [[Kategori:Svenska företagsledare]] [[Kategori:Personer från Finspång]] [[Kategori:Födda 1875]] [[Kategori:Avlidna okänt år]] [[Kategori:Män]]

BURÉN, CARL D, disponent, Gryt-gol, f i Grytgöt Östergötl l, 6/4/75 av brukspatr Adolf B o Alma Molander. Filipstads bergssk 99, verkst dir ab Garphytte bruk 17, anst Gbgs bk 27-30. - Fd ordf el styr:led ett flert bol, fd nämndeman. - Medl FrimO.

Bertil af Burén[redigera | redigera wikitext]

F Bertil C af Burén född 18 oktober 1875 i Falkenå, Örebro län var en svensk överste. Han var son tiill ryttmästare Claes af Burén och Ulla Hallberg. Bibliografi

En gammal jägare berättar.

--- af BURÉN, F BERTIL C, fd överste, Vadsbro, f i Falkenå, Örebro l, 18/10/75 av ryttm Claes af B o Ulla Hallberg. Stud:ex Örebro 95, off:ex 97, KHS 04-06, kapt gst o I l 11, major 18, I 7 22, I l 22, öv:lötn 25, ch stridsvagnsbat I 2* 28-30, överste i armén 28, i Ö arméförd res 30. - Medl KAK :s överdomarnd 33-36, ordf Sv kennelkl 31-45, v ordf SvJägF 39-45, ordf Årdala hemb:fören

38-60. - Eg jordbr 31-55. - Skr: En gammal jägare berättar (59), Årdala socken (61), medarb Hälsa o friluftsliv (RK), Nord fam :b sportlex. - Sign: B B. -Utm: KVO, RSO, RNO, RBadZLO2kl-mekl, div Skytte- o idr:med. - Hobby: jakt.

Gift Ol m Elsa Francke f 79, dtr t grossh Robert F o Elin Lindberg. -Barn: Märta f Ol.

af Burén Harald öv:löjtn Sthlm - Su[redigera | redigera wikitext]

af BURÉN, HARALD, överstelöjtnant, Sthlm f i Ekeby, Östergötl l, 5/11/04 av godsäg Ivar af B o Mathilda Mörner.

Stud:ex Linkpg 26, löjtn I 4 34, kapt 40, major I 7 49, I 6 57, över-stelöjtn I 4 res 60, - KS 27-29, KHS 40-42, komp:ch o lär KS 43, komp:ch KS off:kurs 47, t ch f försvrdep förfog f stat utredn i försv:frågor 50. - Utm: GVrsJmtll, RSO.

Gift 34 m Eva Gemzell f 12, dtr t apot Charles G o Eva Sandberg. - Barn: Catarina f 34, Birgitta f 38.

Supplement: af BURÉN, HARALD, överstelöjtnant,

Sthlm, f i Boxholm, Österg l, 5/11/04 av godsäg Ivar af B o Mathilda Mörner. Stud:ex 26, fänr I 4 29, major I 7 49, I 6 56, öv:löjtn i armén 57. - KHS 42. -Exp:uppdr öl statl komm sed 50. - Utm: GV:sJmtll, RSO, Österg bfbSM, Skytte-M. - Hobbies: sport, schack, bridge. Gift 34 m Eva Gemzell f 12, dtr t apot Charles G o Eva Sandberg. - Barn: Katarina f 34, Birgitta f 38.

af Burén Julia fru Sthlm - St[redigera | redigera wikitext]

af BURÉN, JULIA A G, fru, Sthlm, f i Upps 7/11/76 av rektor Julius Centerwall o Tullia Björck. Stud v blindinst Tomteboda 94-95, lär öl skolor 95-02. - Ordf kronpr:an Margaretas arb:nd f de blinda 17-54, cen-tralkomm f De blindas dag 36, styr:led De blindas fören 00-28 (sekr 00-06), medl sällsk Nya Idun 27, finska RK:s omb f blinda krigsinvalider. - Utm: IQml 8:e storl, LVO, FinlVRt. Gift 02 m sjukgymn Dan af B f 75, d 39.

Släktträd Burén och af Burén[redigera | redigera wikitext]

Daniel Jonsson Borijn, senare Burén (1708–1791), bruksägare
- Carl Daniel Burén (1744–1827), brukspatron, Boxholm
  - Peter Carl Buén, adlad af Birén (1773-1828) (1)
    - Didrik Pontus af Burén (1802-1878)(2)
      - Carl Pontus af Burén (1835-1905) (3)
        Carl Hjalmar Pontus af Burén (1861-1937), direktör (4)
        Peter Carl af Burén 1892- direktör i Tskland (5) adelsman
        
        Ivar af Burén(6)
        Margareta Lindström, född af Burén (1899-1992)
      - Claes Fredrik 1836-1892 (7) ryttmästare
        Pontus Johan Claes (8)) 1867 godägare Falkenå
        Claes Orvar Pontusson (8A) 1905, lantbrukselev!
        
        Sven Casimir Claes (99) 1868, ingenjör
        Claes Pontus Sven (9A)
        
        Carl-Bertil Claes (9B)
        
        Nils Henrik Claes (10) 1873-1920 kontorist
        
        Bertil Filip Claes (11)1965 major!
      - Axel Otto Gotthard Burén (12)
        Knut Axel Daniel (13), gift med Julia af Burén
    - Carl Otto Wilhelm af Burén (1814-1893), kammarrättspresident (14)
- Olof Burén, adlad Burenstam (1752–1821), brukspatron

Uppgifter från SBL och privat släktforskning[redigera | redigera wikitext]

Ofrälse yngre söner till Carl Daniel Bureén:

Adolf Burén (1777–1848), originell brukspatron, innehavare av Grytgöl
- Axel Wilhelm Burén (1807–1870), juris doktor och gästfri musikälskare
  - Gustaf Wilhelm Burén (1843–?)
  - Johan Adolf Burén (1847–1930)
    - Arvid Burén (1872–?)
      - Blanche Burén (1900–?)
Olof Ulrik Burén (1783–1842), brukspatron

http://web.telia.com/~u81002701/public_html/framtidskons.html Svenska bruksakademien (?) webbplats

https://libris.kb.se/bib/11656496 Minnesanteckningar om Grytgöls bruk och släkten Burén / [Blanche Hagstedt]

https://libris.kb.se/bib/7629469 Ättlingar till sockenskräddaren och bonden Johan Burén från Bodbyn i Burträsk socken 1753-1983 / [Haldo Burén]

Sydkinesiska öar[redigera | redigera wikitext]

Paracelöarna
- Amfitritegruppen
  - Qilian Yu "sju systrar", undergrupp med 7 eller 8 små öar, däribland
  - Rocky Island (ö i Kina)
  - Tree Island (ö i Kina)
  - Woody Island (ö i Kina)
- Crescentgruppen
  - Antelope Reef C
  - Crescent Island (klippa) C
  - Discovery Reef C
  - Drummond Island (ö i Kina) C
  - Duncan Islands (ö) C
  - Money Island (ö i Kina) C
  - Observation Bank C
  - Passu Keah C
  - Pattle Island C väderstation, fyrtorn på 103+-talet
  - Quanfu Dao C
  - Robert Island (ö i Kina) C
  - Yagong Dao C bebodd av <100 fiskare, se enwp
- Andra strukturer
  - Bombay Reef i sydöst
  - Lincoln Island (ö i Kina) annat namn Dong Dao
  - North Reef (atoll i Kina)
  - Pyramid Rock (klippa i Kina)
  - Triton Island (ö i Kina)
  - Tung Tao (ö i Kina) = Lincoln Island (ö i Kina)
  - Vuladdore Reef

Spratlyöarna[redigera | redigera wikitext]

Interwikilänkar markerade till Cebuano och English!

Alison Reef Liumen Jiao (ö i Kina) c
Anbo Shazhou c
Bai Jiao (ö) c
Banlu Jiao c
Beizi Dao c
Chung Chiao (klippa i Kina)
Commodore Reef Siling Jiao (ö i Kina) Filippinerna ce
Cornwallis South Reef Nanhua Jiao c
Dallas Reef Malaysia ce
Daxian Jiao c
East London Reef Dong Jiao (ö) c!
Fiery Cross-revet Yongshu Jiao ce
First Thomas Shoal Xinyi Jiao (klippa i Kina) e!
Fulusi Jiao c
Half Moon Shoal Banyue Jiao e
Johnson Reef ce
Mahuan Dao c
Mischief Reef ce
Nantong Jiaoc Malaysia??
North Danger Reef ce
Pearson Reef Bisheng Jiao (ö i Kina) c
Sabina Shoal Xianbin Jiao (klippa i Kina) e
Sanjiao Jiao c
Second Thomas Shoal Renai Jiao e!
Spratly Island Vietnam ce
Swallow Reef Danwan Jiao (klippa i Kina) ] Malaysia e
West London Reef Xi Jiao (klippor i Kina) inga länkar!
Wufang Jiao c
Xiane Jiao c
Xiyue Dao c
Zhongye Qunjiao c

Oskrivna bland Spratlyöarna[redigera | redigera wikitext]

London-reven
- Cuarteron Reef – Huayang jiao
- East London Reef
- West London Reef

Kina[redigera | redigera wikitext]

en:Cuarteron Reef · en:Huayang Reef
en:Fiery Cross Reef· en:Yongshu Reef OK
en:Gaven Reefs · en:Nanxun Reef and Xinan Reef
en:Hughes Reef· en:Dongmen Reef
en:Johnson South Reef· en:Chigua Reef OK
en:Mischief Reef· en:Meiji Reef OK
en:Subi Reef · en:Zhubi Reef

Malaysia[redigera | redigera wikitext]

Filippinerna[redigera | redigera wikitext]

OK

Taiwan[redigera | redigera wikitext]

Vietnam[redigera | redigera wikitext]

Fria[redigera | redigera wikitext]

Panatag Scarborough
South Rock (klippa i Kina) Scarborough?
Luconia Shoals Malaysia

Utanför stater[redigera | redigera wikitext]

Bayan (olika betydelser), Bayan Oil Field, Malaysia norr om Borneo
Bisheng Jiao
Bokor, Bokor Oil Field
Chung Chiao
Danwan Jiao
Dong Jiao
Flat Island, ö bland Spratlyöarna
Gannet Oil Field
Liumen Jiao
Sand Cay
Sandy Cay
Siling Jiao
South Island
Southwest Cay
Xi Jiao
Xianbin Jiao
Xinyi Jiao
Zhong Shuidao

Prefekturdubbletter, Kina[redigera | redigera wikitext]

Det är vanligt på kinesiska att markera typ av geografiska objekt tillsammans med namnet. Shu (市) betyder stad, och städer har därfor ofta detta ord som avslutning av namnet i formella sammanhang, till exempel i adresser. På europeiska språk återges stadsnamnen normalt utan shi. Städer kan inta olika platser i den kinesiska administrativa hierarkin. Jag diskuterar här "städer på prefekturnivå". De är idag den vanligaste administrationsformen på denna nivå. De motsvar svenska län.

De flesta botartiklarna har namn av två typer: (1)"Namn Shi" och (2) "Namn Shi (prefektur i Kina)". Undantagen är (3) prefekturer av annan typ än städer , till exempel automnoma prefekturer och (4) namn som sammanfaller med andra namn och leder till ofrånkomliga förgreningar.

(1) "Namn Shi" 'ar namnet på botartikeln. Den görs om till omdirigering till "Namn". Detta är lätt att få til.

(2) "Namn Shi" är en grensida med två grenar, typiskt "Namn Shi (prefektur i Kina)" och "Namn Shi (prefekturhuvudort)". Den senare är en omdirigering till "Namn", den manuuellt producerade prefekturartikeln. Också här bör alla sidor bli omdirigeringar till "Namn", men det är bara omdirigeringen från "Namn Shi", som någon kan tänkas använda. De andra kan raderas.

Det är nödvändigt med en explicit lista över de namn som hör till denna grupp. Detta för att skilja den från typ (4).

(3) och (4) behandlas individuellt.

Den ligger omkring fyll i kilometer fyll i riktning om proivinshuvudstaden fyll i namn.

Typiska prefekturöverskrifter[redigera | redigera wikitext]

[Namn] Manuellt skapad huvudartikel
Namn, Provinsnamn Alternativt namn till föregående
Namnn Shi
- Grensida. Utan kritiska länkar.
- Botskapad text
Namn Shi (prefektur) Botskapad text
Namn Shi (prefektur i Kina) Botskapad text
Namn Shi (prefekturhuvudort). Omdirigerar till Namn
Namn Shi (provinshuvudstad). Omdirigerar till Namn

Namn Diqu Ofta felaktigt namn på prefektur

Inte i provinsartikeln

Saknar befolkningsuppgifter?

Inte i Google Maps?

Oparade prefekturer[redigera | redigera wikitext]

Kategori:Orter på prefekturnivå i Kina

Anhui 16 prefekturer, 30 artiklar

- Bozhou
- Suzhou, Anhui

Fujian 9 prefekturer 19 artiklar

- Jianyang Diqu (prefektur i Kina)

Gansu 14 prefekturer 25 artiklar

- Dingxi
- Longnan
- Qingyang

Guangdong 21 prefekturer 40 artiklar
- Shenzhen
- Zhongshan

Guizhou 9 prefekturer 13 artiklar

- Guiyang
- Qiandongnan
- Qiannan
- Qianxinan
- Tongren

Hainan 4 prefekturer 8 artiklar

Hebei 11 prefekturer 20 artiklar

Heilongjiang 13 prefekturer 27 artiklar

Henan 18 prefekturer 36 artiklar

Hubei 13 prefekturer 23 artiklar

Hunan 14 prefekturer 24 artiklar

- Chenzhou
- Huaihua
- Yongzhou
- Yueyang

Jiangsu 13 prefekturer 24 artiklar

- Lianyungang
- Yancheng

Jiangxi 11 prefekturer 21 artiklar

- Jingdezhen

Jilin 9 prefekturer 17 artiklar

- Yanbian

Liaoning 14 prefekturer 27 artiklar

Qinghai 8 prefekturer 14 artiklar

- Golog
- Yushu

Shaanxi 10 prefekturer 19 artiklar

- Baoji

Shandong 17 prefekturer 35 artiklar

- Huimin Diqu

Shanxi 11 prefekturer 21 artiklar

Sichuan 20 prefekturer 39 artiklar

Yunnan 16 prefekturer 20 artiklar

4 botgenererade prefekturer

Zhejiang 11 prefekturer . 22 artiklar

inga konstigheter!

Guangxi 14 prefekturer 22 artiklar

Inre Mongoliet 12 prefekturer 19 artiklar

Ningxia 5 prefekturer 10 artiklar

inga konstigheter!

Tibet 7 prefekturer 9 artiklar

botgenererade:

- Lhasa Shi (prefektur i Kina)
- Rikaze Diqu

Xinjiang 18 prefekturer 20 artiklar

verkar vara oreda!

Floder[redigera | redigera wikitext]

Fen He (vattendrag i Kina, Shanxi) Fenfloden Fen River Category:Rivers of Shanxi 10 i kategorin

Fen Hai Hutuo Qin Sangan Wuding Yellow Yongding Zhang Ziya

Fen He (vattendrag i Kina, Shanxi) med dubblett Fenfloden
Hai He omdirigerad till Hanfloden i Beijing, Tianjin
Hutuo He botartikel 90 km S om Peking
Qin He botartikel 60 km S om Peking
Sangan He botartikel 119 km NV om Peking
Wuding He botartikel 600 km SV om Peking, Shaanxi
Huang He Gula floden
Yongding He Yongdingfloden i Peking
Zhang He (vattendrag i Kina, lat 36,48, long 115,26), Zhangfloden 400 km S om Peking
Ziya He botartikel 110 km S om Peking

Vattendrag i Shanxi 47 i kategorin

Hasselskog[redigera | redigera wikitext]

Hasselskog medverkan i Grönköpings Veckoblad började 1025. då han undere en ång konvalescens för höfttuberkulos vistades i sina svärföräldrars hem i Herrljunga. Veckobladet hade då existerat sedan 1902, först som bilaga till Söndags-Nisse men sedan 1916 som en självständigt blad en gång i månaden.

Ramarna var givna: En småstad i närheten av Skövde och Hjo med ett fast persongalleri, vars göranden och låtanden avspeglade aktuella händelser i Sverige. Tendensen var klart politisk. Tidningen gisslade kvarlevor från tiden före det demokratiska genombrottet och talade i satirens fprm för fred och jämlikhet. På 1920-talet var emellertid första världskriget över de stora demokratiska frågorna avgjorda. Den politiska skämtpressen , dit Grönköpings veckoblad hörde, kom i svårigheter, och flera tidningar måste inställa sin verksamhet.

Hasselskogs bidrag innebar en förnyelse för Veckobladet. Det dagssakuella fick träda tillbaka för tt mer allmängiltigt ggyckel med mänskliga svagheter. Personerna, som tidigare ofta bara var täcknamn för aktuella samhällsaktörer, fick tydliga egenskaper och kunde kännas igen från nummer till nummer. De förblev dock typer utan någon djupare människoskildring. Kylhammar och Nilsson^[1]kallar ändå Hasselskogs verk för ett romanbygge i tidningsreportagets form och i Balzacs anda. Handlingen fick ett högre tempo, och många händelser kunde ha gjort sig i en samtida amerikansk stumfilmsfars: Den överviktiga svärmodern blir tvungen att löpa runt i varuhusets svängdörr utan att kunna ta sig ut, Brylunda svinhus flyter bort på Grönköpingsån, poliseen rycker ut på styltor i den djupa snön, och brandkåren råkar ut för bränder i sin egen utrustning.

Händelserna rapporteras av den anonyme och skenbart objektive reportern, somofta har uppfattat situationen fel. I detta senare hade Hasselskog en tydlig förebild i August Bondesons Skollärare John Chronschoughs memoarer, som varit högläsning i Hasselskogs barndomshem.^[2]

Språkligt går Hasselskog in i den tradition som sedan tidigare varit Grönköpings, ett ganska snårigt och omständligt berättande, som står i kontast till händelsernas tempo. Hasselskog skrev ofta med medvetba komiska felkonstruktioner, som avsåg att parodiera stilen i sin tids småstadspress. Hans texter måste läsas med eftertanke, om man vill uppfatta alla poänger.

Hasselskog samlade sina alster i årskrönikor med titeln Grönköping i helg och söcken med från början stor framgång. Den första volymen måste tryckas i sex upplagor, men intresset avtog, och den sista, från 1933 trycktes bara en gång och fick ingen efterföljare. Haselskogs eget intresse försköts vid denna tid från prosan till poesin, som 1935 kom till uttryck i diktsamlingen Guldregn, i Grönköpingspoeten Alfred Vestlunds namn, och som betecknar höjdpunkten i Hasselskogs författarskap.

Grönköpings invånare var stort sett skapade av tidigare medarbetare. Borgmästare Mårten Sjökvist och stadens äldsta Sophie Liljedotter hade varit med från tidiningens början. Många var skapade a Oscar Rydqvist, däribland magister Ludvig Hagwald, poisen Paulus Bergström och underklassens representanter förre fädaren Peterzohn och den vanartade gossen Ruda.

Peterzohn, som skapats som en enkel fyllerist av Rydqvist i anslutning till den så kallade förräderiprocessen 1916 utvecklades av Hasselskog till en anarkist och sannigngssägare, som ofta blir illa behandlad, men som regel kommer ner på fötterna. Han är en av huvudpersonerna i Hasseskogs Grönköping.

Den enda gestalt som Hasselskog själv skapade var postmästare Brunander, vars s överdrivna vitsande anses avspegla egenskaper hos författaren. ^[3]

Hasselskog utnyttnjade några av sina görnköpingsgestalter i det nya mediet, rundradion, där de kom til tals som föredragshållare i skilda ämnen framförda av Hasselskog med knastertorr stämma. En del av dessa f:roedrag är samlade i boken Grönköping.-Motala från 1931. Under 1930-talet medverkade Hasselskog vidare som kåsör i Nya Dagligt Allehanda. Dessa kåserier liksom Hasselskogs andra prosabidrag från denna tid anses mindre lyckade.

Hasselskog skildrade sina gestalter med värme, också när de uppförde sig dumt. Undantagen är den anonyme journalisten vars totala brist på medkänsla'ar ett återkommande komiskt drag i texterna. Osympatisk är också den sadistiske och humorlöse magister Ludvig Hagwald, som är en vrångbild av den Hasselskogs eget yrke. Hagwalds namn lever vidare som skapare av det konstgjorda språket transpiranto, som är en drift med esperanto och naiva förhoppningar om dess fredsskapande betydelse. Hasselskog skrev bara en artikel om transpiranto, och det är först efter Hasselskogs död, som transpiranto har blivit ett stående inslag i Grönköpings Veckoblad.

Varuhusbiträdet och diktaren Alfred Vestlund var Oscar Rydqvists skapelse. Namnet tog han från en studiekamrat i Uppsala, och Rydqvist publicerade både under pseudonymen och under verkligt namn. Jasselskog övertog signaturen efter Rydqvist 1925

Veckobladets huvudförfattare 1916-1924 var Oscar Rydqvis. främst ihågkommen som samhällsreporter på Dagens Nyheter, och denne hade skapat en stor del av persongalleriet. Bladet hade liksom den övriga skämtpressen vid denna tid en stark politisk tendens, för de demokratiska och progressiva samhällskrafterna och mot resterna av det gamla ståndssamhället. På 1020-talet var intresset för denna typ av piblikatiooner avtagande. FDe stora demokratiska reformerna var genomförda ocu de okservativa och reaktionära krafterna försvagade. De politiska skämttidniungarna försvann och de två mest kända, S och S gick samman 1024.

Söndags-Nisse och Strix gick samman 1924 och blev Söndgsnisse.Stri med Hasse Z som redaktör. Lutfisken Kasper 1030 Naggen 1922

Hasselskog införde något nytt i GV.

Personerna blev inte bara namn som och ersättare för verkliga personer i nyjetsbilden utan fick också egenskaper som kunde kännas igen i olika sammanhang. Hasselskogs humoresker i tidningsreportagets form var ofta fritt uppfunna utan bindningt till sin samtid Kylhammar och Nilsson kallar detta för en Grönköpingsroman.

Hasselskogs Grönköping var miundre välordnat än vad det hade varit och framför allt vad det senare b Katastrofena var många men av det godartade slaget: Borgmästaren är full, brandsprutan fattar eld, och 2känd latmätare" hämnas på sin svärmor genom att skjuta runt henne i varuhusets svängdörr., en händelse som kunde ha varit hämtad från en stumfilmsfars.

Hasselskogs prosatexter har flera botnar. På ytan är de referat avav händelser av mer eller mindre farsartad karaktär. Det står emellertid ofta klart för läsaren att den anonyme referernten , journalisten, inte har uppfattat situationen riktigt. Det är borgmästaren, den samhällsbefvarande auktoriteten, som har fått för mycket att dricka och inte kyrktornet som lutar och står i fara för att rasa.

där några hade varit med helt sedan starten medan andra hade skapats av Oscar Rydqvist, bladets huvudförfattare under åren 1916-1924. De händelser som utspelar sig i Grönköpin och som bladet rapporterade om var oftast direkt karikerade på verkliga händelser i Sverige.

Teman' Alingsås som förebild för Hasselskogs Grönköping. För Rydqvist var det Sundsvall. Bergska sjön är Gerdsken vid Alingsås. Men Grönköpingsån har också drag av Nossan, som flyter genom Herrljunga och rinner ut i Vänern vid Grästorp. Också Gökmassivet kan identifieras.

Halsselskogs dikter är inte ekta pekoral men pekoralpastisch. Samma skillnad som mellan naiv och naivist. Det är en medveten efterbildning av dålig dikt. Liksom i prosatexterna handlar det om en dubbel fiktion: Dikter skrivna av en fiktiv ofta självupptagen författare, som är omedveten om sina begränsningar.

Hasselskog visar med citat och allusioner i Vestlunddikterna att han var en mycket beläst person. Runeberg, Rydberg, Snoilsky, Levertin, Karlfeldt

Finländska modernister som Elmer Diktonius och Gunnar Björling.

Tage Danielsson: Det låg ett skimmer över Rydbecks dagar. Det eviga, 1967.

Nils Hasselskog: Det klassiska Grönköping, Idyller och paniker i urval av Martin Kylhammar och Göran B. Nilsson. Stockholm: Fischer Co., 1997

Martin Kylhammar och Göran B. Nilsson: Företal i Hasselskog (1997)

^ Kylhammar och Niulsson, skall kompletteras
^ Bondeson
^ Svenskt biografiskt lexikon

Länkar[redigera | redigera wikitext]

Användare:Roufu/sandlådaalmlöf kommuner im Flandern
Användare:Roufu/sandlåda81 lista över kommuner
Wikipedia:Projekt alla platser-städning
Wikipedia:Interwikilänkar
Avståndsberälning

Dyrseen[redigera | redigera wikitext]

Tede 1849 överste
- Torsten Olof Peder Tedesson 1889-1985
Peder Dyrssoen 1851
Gerhard 1954
Gustaf 1858 https://www.geni.com/people/Gustaf-Dyrssen/6000000016022943341 (Gustav)
Wilhelm 1958 (tvilling)
Waldemar Christian 1862 https://www.geni.com/people/Valdemar-Dyrssen/6000000013137034172

Hans August 1862 i ett anbdra äktenskap

inlägg2[redigera | redigera wikitext]

Det var ett gammalt kommunistisskt trick att rida på andra rörelsers goodwill och att dölja sin egen verkliga agenda. Svenska Kvinnors Vänsterförbund var en organisation som togs över av kommunisterna på 1940-talet, även om det inte fanns formella band med partiet. Det bör inte ses som en kvinosaksförening på vänsterkanten utan som kommunisternas pendang till de andra politiska partiernas kvinnoorganisationer.

Svenska Fredskommittén, där Eva Palmær också var verksam, var en underavdelning till Världsfredsrådet, som i sin samtid fungerade som en propagandaorganisation för Sovjetunionens utrikespolitik. Svenska wikipedia upplyser om detta och hänvisar vidare till Svenska freds- och skiljedomsföreningen, som inte omtalas som kommuuniststyrd. En annan fredsorganisation som verkade bland annat i Sverige var Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet.

Wallenberg[redigera | redigera wikitext]

Wallenbergmedaljen (kategorin Raoul Wallenberg)

God afton, Herr Wallenberg, svensk film om Raoul Wallenberg

"Det står ett rum här och väntar på dig...": berättelsen om Raoul Wallenberg

Måneskiöld[redigera | redigera wikitext]

Peder Knutsson Måneskiöld känd från 1557, död 1607, före 30 oktoberm var en dansk-norsk ämbetsman och jordägare, delvis verksami Bohuslän.

Månesköld levede i en tid, när användningen av efternamn inte var konsoliderad. Han förefaller själv ha varit den förste som i släkten som kallade sig Månessköd efter att tidigare ha använt efternamnet Krumme.

Hva gjorde han?[redigera | redigera wikitext]

dansk hovjunkare 156-1562, fogde i Norge sedan Vikn, sedan Råde, Id, Abygge, Frøland (detta är i Østfold, menar jag).

Var av kungen 1565 föreslagen till amiral, men det blev han inte. ref anor

Norska Wikipedia gör honom till lensherre over Heggen og Frøland 1597-1607. Detta omfattade också Eidsbergs socken..Förläningar av kronogods i Stenkyrka. Andra befattningar: Lagman i Oslo Slttsloven på Bohus,

Han var gift med Bodel Green och fick genom detta äktenskap Olsnärs och Åkervik i Stenkyrka på Tjörn. Oslo blev Kristiania 1624

Peder Knudsen hos Elgenstjerna[redigera | redigera wikitext]

Peder Knudsen Maanesköld, till Olsnäs, som han erhöll genom sitt första gifte, och Åkervik, båda i Stenkyrka socken, Göteborgs och Bohus län. Dansk hovjunkare 1557–1562. Var fogde i Viken 1565 och i Raade, Id, Aabygge och Frølands skibreder i Norge 1568–1569. Lagman i Oslo 1581-10-29. Erhöll förläningsbrev på en del kronogods i Stenkyrka socken 1582-03-05. Slottsloven på Bohus 1589–1604. Erhöll i förläning Frølands skibrede och Ejdsbergs socken i Norge 1597-06-13 som han behöll till sin död. Död 1607 före 30/10. Gift 1:o med Bodel Green, dotter av Laurids Olofsen Green till Sundsby i Bohuslän, som i vapnet förde en röd hjort i vitt fält, och Bente Jernskieg, till Skottnäs. Gift 2:o med Birgitte Brun, som levde änka.

Måneskjold i Store norske[redigera | redigera wikitext]

Henrik
Jens Henriksson, i Bohulslän vid mitten av 1500-talet (påhittad enligt Ryberg)
Knut Jensson, herre till Dragsmark kloster (fel enligt Ryberg) död 1564,
Peder Knutsson til Oldsnes och Akervik på Tjörn. död 1607
Björn Knutsson til Ettrup (bror till Peder Knutsson)

Peder Knutssons söner

Oluf Pederssøn til Oldsnes, lensherre til Vardøhus, död 1608
Laurits Pederssøn til Ristenes, död ca 1640
- Peder Måneskjold, kapten, död 1677
  - - Peder Måneskjold (1700-1743), major i Torndheim, siste i ätten
Isak Pederssön til Akervik, död 1632

(fängslad 1626)

Henrik Pederssøn til Ristenes, svensk adelsman

Orter i Kina[redigera | redigera wikitext]

Kina delas in på (1) provinsnivå, motsvarar i storlek och antal länder i Europa (2) prefekturnivå, motsvarar ungefär svenska län (3) häradsnivå, mmotsvarar dagens svenska kommuner och (4) sockennivå , motsvarar svenska socknar eller numera distrikt.

Anhui 31 (16)
Beijing 0
Chongqing 0
Fujian 19 (9)
Gansu 25
Guangdong 2-40
Guangxi 23
Guizhou 13
Hainan 88
Hebei 21
Heilongjiang 27
Henan 36
Hubei -23
Hunan 24
Inre Mongoliet 20
Jiangsu 2-24
Jiangxi 21
Jilin 17
Liaoning 1-27
Ningxia 10
Qinghai 14
Shaanci 1-19
Shandong 35
Shanghai +
Shanxi 21
Sichuan 31
Tianjin 0
Tibet 9
Xinjiang 20
Yunnan 20
Zhejiang 1-22

Kina-suck[redigera | redigera wikitext]

Kina harnästan dubbelt så många invånare som Europa. Till arealen är Kina och Europa ungefär lika stora. I förhållande till landets storlek är intresset för Kina mikroskopiskt Det kommer alltid att vara det.

Ett allvarligt hinder vid allt som har med Kina att göra är språket och skriftsystemet. Mina kunskaper i kinesiska är på nivå noll. De är dock inte helt obefintliga.

Jag uppfattar de botskapade artiklarna om Kina som stort sett meningslösa. Detta beror på avsaknaden av användbara lägesuppgifter för de flesta geografiska objekten. De illustreas med wen världsdelskarata i en skala där skillnaden mellan Stockholm och Göteborg knappt skulle vara märkbar. Några politiska gränser är inte utsatta. Klickar jag på koordinaterna, får jag fram en karta med kinesisk text, som jag inte kan läsa. Jag uppfattar emellertid koordinaterna som plausibla. Jag vet inte hur man skulle kunna kontrollera dem. I norra Kinna, som jag känner bäst, ligger kartan och satellitbilden i Google Maps en halv kilometer fel i förhållande till varandra. Jag har sett liknande fel för Australien.

I artikeltexten upplyses det om läget i förhållande till Peking och oftast i vilken provins objektet ligger. Provinser är den översta nivån i hierarkin av Kinas administrativa indelningar. Med 33 enheter på denna nivå kan de jämföras med Europas 48 självständiga stater (medräknat dem som ligger både i Europa och Asien).

Geografiska så kallade landformer som bergskedjor och floder ligger ofta i mer än en provins. För bit-skapade artiklar har man emellertid valt att utelämna provinstillhörigheten för sådana gränsoverskridande objekt. Det gör det ännu svårare att lokalisera dem.

Kinas provinsindelning hör inte till allmänbildningen. Både i manuellt skapade och i bot-skapade artiklar får läsaren hjälp med förklaringar av typen "nordöstra Kina". Det är olyckligt att bot-artiklarna ofta har andra epitet än dem som används i de manuellt skapade artiklarna. Jämför Shanxi och Guizhou som enligt boten ligger i centrala Kina, medan de i de manuellt skapade ligger i norr respeitive i söder. Fel av denna kan i princip rättas maskinellt.

På nivån under provins heter den vanligaste administrativa eheheten "stad på prefekturnivå". Demotsvarar alltså svenska län. De har namn efter huvudorten och täcks fullständigt av manuellt skapade artiklar, som också innehåller upplysningar om huvudorten. Boten har emellertid uppfattat dessa artiklar som omhandlande huvudorten och skapat dubblettartiklar om prefekturerna. Utom fluuff och tveksamma klimatuppgifter tillför de viss demografisk information (ålders- och könsfördelning).

Men för en "sockenhuvudort" borde man få veta vad socknen heter och vilket härad och vilken prefektur den ligger i.

Där de botskapade artiklarna beskriver lokaliserbara företeelser, bör informationen tas tillvara, ofta med sammanslagningar med eller kompløetteringar av manuellt skapade artiklar. Men stort sett drunknar de verkliga Kina-artiklarna i bot-artiklarnas gröt. Jag ser inte att det finns någon möjlighet att individuellt ge de flesta bot-artiklarna ett meningsfullt innehåll. Mitt förslag är därfor att uppenbart meningslösa artiklar tas ut ur den vanlga artikelrymden med dess kategoriseringar och placeras i malpåse, karantän eller limbo, analogt med enskilda användares sandlådor. Får man tillgång till mer information, till exempel bättre kartmaterial, skulle de kunna tas fram och utvecklas till fullvärdiga artiklar.

Det finns naturligtvis vanliga faktafel i bot-artiklarna. Havsgrundet Nan Tan 341 meter över havet och ett tätbefolkat område på 8000 meters höjd är två exempel. Men det är inte mödan värt att rätta fel i artiklar som ändå är meningslösa.

Idén med malpåsar kan säkert användas på geografiska artiklar från andra länder.

Ny start Kina[redigera | redigera wikitext]

#Vattendrag

Adminstrativt indelas Kina på 4 nivåer, med provinsnivån överst. De tre högsta nivåerna har lagts in manuellt av [Användare;Bthnia|Bothnia]]. Den generella administrativa strukturen är också väl beskriven. Det som skrivs om en högre nivå påverkar de underliggande. I det följande begränsar jag mig till Shanxi-provinsen, som jag inte känner väl mem dock vistats vistats i några månader.

Över provinsnivån finns en traditionell indelning i regioner, som kineser gärna hänvisar till. Enligt den ligger Shanxi-provinsen i Norra Kina. I manuella artiklar är detta riktigt, i robotartiklar står det "i centrala delen av landet" (se f.eks. Datong, Datong och []]Datong Shi]])-. I något hundratal Shanxi-artiklar har provinsens namn i titeln blivit "Shanxi Sheng" (sheng= provins), se Shengrenjian (häradshuvudort i Kina, Shanxi Sheng, lat 34,84, long 111,19)

På alla nivåer ger bot-artiklarna avstånd till Peking, klimatdata samt koordinater. Kartorna som man får fram, när man klickar på koordinaterna har emellertid bara kinesisk text och är därför oanvändbara för de, sp i likhet med mig inte behärskar språket. Avståndet till Peking är lika relevant som avståndet till Bryssel eller Rom i en svensk geografisk artikel. På lägsta nivå finns socknar, köpingar och huvudorter i sådana. Men vilka huvudorter som hör ihop med vilka socknar och vilka härad och prefekturer de ligger i, blir inte upplyst.

Jag antar att jag slår in öppna dörrar, när jag nämner förekomsten av sådana fel ock oklarheter. Frågan är hur jag går vidare.

Finns det någon konsensus om vilken bot-genererad information som anses värdefull och vilken som bör tas bort.

När en bot-skapad artikel ersätts av en manuellt skapad, är det OK att inte vidareföra all information från den bot-skade? Är det möjligt att låta Lsjbot generera nya artiklar i stället för de existerande med de värsta felen rättade?

När När det gäller genomgående fel antar jag att de kan rättas maskinellt men behöver i så fall hjälp till detta.Är det

Det hette att var fjärde invånare på jorden var kines. Idag är andelen kanske något mindre, men fortfarande har Kina nästan dubbelt så många invåndmare sp, Eirpåa-

Vattendrag[redigera | redigera wikitext]

Fen He är det kinesiska namnet på den näst största biblioden till Huang He eller Gula floden. Den rinner genom den av turister sällan besökta Shanxi-privnsen och är uppdämd på några ställen, bland annat i provinshuvudstaden Taiyuan, där den bildar stora vattenspeglar med parkanläggningar längs stränderna.

Den artikel, som jag länkat till ovan, innehåller ingenting av detta. I stället får vi veta att älven ligger 700 km från Peking, att det är inlandsklimat i trakten, och gur genomsnittstemperaturen varierar genom året. Totalt finns det ett 40-tal artiklar i Kategori:Vattendrag i Shanxi med liknande meningslöst innehåll. Jag uppskattar antalet robotproducerade artiklar om vattendrag i Kina till något tusental. Vilka som är bifloder till vilka går inte fram, och de kartor man får fram, när man klickar på koordinaterna, har bara kinesisk text och är därmed obrukbara för svenska läsare.

Alldeles nattsvart är dock inte situationen. Det finns en kort manuellt producerad artikel med namnet Fenfloden. Den har dessutom interwiki-länkar, vilket robotartiklarna saknar. Vad jag vet om Fenfloden, har jag läst i andra språkversioner och delvis själv sett under flera vistelser i Taiyuan.

Administrativa enheter[redigera | redigera wikitext]

Prefekturnivå[redigera | redigera wikitext]

Jag fortsätter med Shanxi-provinsen som exempel. Liksom övriga tätbefolkade delar av landet är den indelad i "städer på frefekturnivå". Denna indelning, liksom den nästa, i "härad" har lagts in manuellt av Bothnia, men har bara delvis uppmärksammats av roboten. En orsak är att roboten använt kinesiska former som Taiyuan Shi, medam den namnet på de flesta andra språk är bara Taiyuan (shi=stad). Den kinesiska formen Taiyuan Shi är således en förgreningssida med grenarna Taiyuan Shi (prefektur i Kina) och Taiyuan (provinshuvudstad). Den senare omdirigerar till den manuellt skapade Taiyuan, medan den förra är robotskapad med samma väsentliga innehåll som den senare. Robotgeografin har alltså skapat en distinktion mellan stad och distrikt, som till sist kokar bort till ingenting.

Häradsnivå[redigera | redigera wikitext]

På häradsnivå är situationen bättre, men vissa enheter finns både som manuellt producerade och som robotproducerade artiklar. Jag har inte funnit någon systematik i detta.

Sockennivå[redigera | redigera wikitext]

Enheter på häradsnivå kallas ibland primärkommuner i svenska wikipedia. Det finns emellertid en administrativ nivå under denna, kallad sockennivå med enheter som på svenska kallats socknar och köpingar, där skillnaden ligger i graden av urbanisering. Jag kan inte finna att denna indelning i häradsartiklar på någon västlig språkversion av Wikipedia. Däremot har den svenska versionen mågra hundra robotproducerade artiklar om sockenenheter i Shanxi-provinsen. Dessa finns dels i Kategori:Indelningar i Shanxi, dels i Kategori:Orter i Shanxi. Den båda samlingarna verkar vara skapade vid olika tillfällen och efter något olika prionciper. I den förra samlingen ingår också enheter på högre nivå, medan den senare utger sig för att beskriva huvudorter i socknar och köpingar. Där förekommer inte kinesisk skrift, och provins namnet är genomgående skrivet "Shanxi Sheng" (sheng = provins). Stort sett beskriver artiklarna unika enheter. Ett undantag är "Fenyang" (manuellt producerad häradsartikel), som har samma invånarantal som de robotproducerade "Fenyang Shi" (järad) och "Fenyang (ort i Kina, Shanxi Sheng, lat 37,26, long 111,78)". De båda robotartiklarna har olika nummer i Geonames och också något olika korrdinater.

Det stora problemet med socken-artiklarna är att veta var enheterna ligger. Utom koordinaterna, som är oanvändbara här liksom för floderna, får vi bara veta att de ligger i Shanxi och det ungefärliga avståndet till Peking. Det jag efterlyser är socknarnas placering i mellanliggande led i hierarkin. Utan denna information är artiklarna meningslösa och bör raderas.

Stopp[redigera | redigera wikitext]

Kinas administrativa enheter är inte något som den Kina-intresserade tänker på till vardalslag. Det är emellertid vedertaget att kalla enheter på den högsta nivån för provinser - med de undantag som följer av förekomsten av minoritetsbefolkningar. Att nästa nivå kallas prefekturer har också hävd, bland annat på engelska. Jag uppfattar att prefekturerna i Shanxi är jamförbara i ytinnehåll med mindre svenska län. Befolkningstaerna är emellertid större.

Den moderna beteckningen "stad på prefekturlnivå" stämmer med vad det heter på engelska och säkert också med det kinesiska uttrycket. Det är emellertid ohanterligt. I I wikipediaartiklar används "storstadsområde" och "stadsprefektur" och det enkla "prefektur" som alternativ. På norska har jag sett namnet "byprefektur". I valet mellan dessa fastnar jag för "stadsprefektur" som tillräckligt precist och med anknytning till historien och till andra språk.

Namnen på lägre administrativa nivåer har immenterats på flera platser. Det inte finns några självklara översättningar av de kinesiska begreppen till svenska.

Skall man ha något i stället, kan man se på Kategori:Elver i Kina i norska Wikipedia. Mycket kan säkert översättas därifrån, även om man ofta skulle önska flitigare källhänvisningar. En stor och komplicerad no:Liste over elver i Kina og Mongolia visar vilkar hierarkin av bifloder till några av Kinas viktigaste vattendrag. Detta är information som saknas i svenska Wikipedia.

Långtbortistan[redigera | redigera wikitext]

Kazakstan, 16,7 miljoner

kaxakiska 78% ryska 23 % USD 8818

Kirgizistan 5,6 miljoner, USD 2088 ett av Sovijetunionens minst utvecklade områden.

kirgizer (69,5 %), usbeker (14,5 %), ryssar (9 %)

Tadzjikistan, 8,1 miljoner USD 2700

65 % tadzjiker, 25 % uzbeker, 3,5 % ryar

huvudspråket är en dialekt av persiska (farsi)

Turkmenistan 4,2 kiljoner, USD 16400

85 % turkmener, 7 % uzbeker 2 % ryssar stora fyndigheter av naturgas

Uzbekistan 29,2 miljoner USD 5600

80 % uzbeker, 5,5 % ryssar. 5 % tadzjiker, 3 % kazaker, 2,4 % Karakalpaker

Krig mellan Norge och Sverige[redigera | redigera wikitext]

I dem mprska och svenska lokalhistoriska litteraturen har krigen mellan Norge fått egna namnn, ofta efter norsk-danska härförare.

Hannibalsfeiden
Krabbefeiden
Tyttebærkrigen (Lingonkriget), Teaterkriget

Fredrikshamns skans[redigera | redigera wikitext]

Fredrikshamns skans är en försvarsanläggning från 1600-talet i stadsdelen Backa, Göteborg. Den är belägen i Backa industriområde vid västra stranden av Göta älv, motsvarande gatuadresserna Exportgatan 69 och 71. Busshållplatsen Timber Trading på Västtrafiks linje 47 ligger i närheten.

Anläggningen består idag av en 2-3 meter hög jordvall, som har formen av en halv stjärna med spetsarna på landsidan, så kallade tenaljerade verk. Vallen är cirka 10 meter bred, och 150 meter lång och vänder mot land. På kartor från1600- och 1700-talen omges den av en vallgrav och ytterligare vallar utanför denna.^[1]

Före Roskildefreden 1658 var Backa socken norskt territorium, medan östra älvstranden var svenskt. Anläggningen anses ha tillkommit 1644-45 under Hannibalsfejden, men det är oklart om den anlades av svenskar hösten 1644 eller av norrmän sommaren 1645.^[2] I båda fallen förefaller syftet att ha varit att skydda övergången över älven mot ett fientligt anfall över land.

Namanet Fredrokshamns skans är frå 1800-talet. Det syftar på Fredrikshamns gård, som tillkom efter laga skifte av Backa kyrkby 1834 och på vars ägor skanen kom att ligga. ^[3]

På en karta från 1682 benämnes skansen Pilitz skans.^[2] Detta namn har föreslagits syfta på den franske fortifikationsofficeren Thomas Poulett, vars namn skulle ha fått tysk form på kartan. Pulett kom emellertid först 1677 i svensk tjänstoch en karta från detta år visar skansen i samma form som den från 1682.^[4] En möjlig förklaring är att Pouilett/Pulitz hade något att göra med skansens modernisering och förbättringng.

En arkeologisk undersökning inom skansens område gjordes 2006-

^[5]

Fredrikshamns eller Pulitz skans[redigera | redigera wikitext]

Text från Göteborgs fasta försvar.

I Backadalens industriområde, vid västra stranden av Göta älv, ligger tydliga rester av en skans. Den består idag av en 2-3 meter hög jordvall, som har formen av en halv stjärna, så kallade tenaljerade verk. Vallen är cirka 10 meter bred, och 150 meter lång. Framför vallen har det funnits en 10 meter bred vallgrav.^[6] På kartor från 1600- och 1700-talet visas att anläggningen, som kallas Fredrikshamns eller Pulitz skans, har haft vallar även utanför vallgraven.

År 2006 utfördes en arkeologisk undersökning i anläggningens norra del, men där fynden inte kunde bestämmas exaktare än 1600- till 1800-tal. Området hade också påverkats av senare exploatering. Det är fortfarande osäkert vem som uppfört befästningen, eftersom både svenska och norska trupper funnits i området under Hannibalsfejden. Eventuellt är det en svensk anläggning från hösten 1644, alternativt en norsk från sommaren 1645.^[7]

^ äldre kartor
^ [a b] Sandin 2006, s. 1-11.
^ skifte
^ Holmström 2008, s. 138-139.
^ Bratt, Martin (1988). ”Fredrikshamns herrgård och färjan över Göta älv.”. Göteborg förr och nu (Göteborg : Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1988 (20),: sid. 21-27 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 3180197
^ Johansson 2002, s. 14.
^ Sandin 2006, s. 1-11.

Holmström, Bertil (2008). Kampen om Sveriges västra kust : Roskildefreden och dess konsekvenser. Partille: Warne. Libris 10795817. ISBN 9789185597147
Johansson, Christer (2002). Fredrikshamns skans: en 1600-tals befästning i Backa. Hisings Backa: Saltgruvan Konsult. Libris 9841310. ISBN 91-631-2925-6
Munthe, Carl Oscar (1901) (på norska). Hannibalsfejden 1644-1645: den norske hærs bloddåb. Kristiania. Libris 2164893
Online
Sandin, Mats (2006). Fredrikshamns skans : [Backa 6, Skans, år 1644-1645 : förundersökningar, Göteborgs kommun]. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. Libris 10572810

Sandin citerar L. Munthe 1906 om tillkomsten. Norsk anläggning för att skydda en flottbro över älven.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del II, sida 250. Här står det att Fredrikshamns gård byggdes 1837,Här var färjeled över älven fram till 102+-talet.
Laga skifte i Backa socken.

Drake (svenska släkter)[redigera | redigera wikitext]

Drake i SBL 29 träff[redigera | redigera wikitext]

Släktartiklar[redigera | redigera wikitext]

Drake, släkt
Drake, släkter
Drake af Hagelsrum, släkt
Drake af Intorp, släkt
Drake af Torp och Hamra, släkt
Drake, von Drake, släkt

Personer[redigera | redigera wikitext]

Drake, Anders, Köpman, Amiralitetskommissionär (1699 troligen – 1764)
Drake, Arvid Knutsson, Landshövding, Krigsbefäl, Hovjunkare (– troligen 1618)
Drake, von, Anders, Riksdagsledamot, Kommerskollegiepresident, Slottsfogde, Auktuarie (1682 – 1744)
Drake, Carl Magnus, Arméofficer (1668 – 1739)
Drake, Erik, Kammarherre, Kavalleriofficer (1625 – 1673)
Drake, Erik, Riksdagsledamot, Kompositör, Musikteoretiker (1788 – 1870)
Drake, Gustaf Axel Ludvig, Språklärare, Pedagogisk skriftställare (1834 – 1893)
Drake, Gustaf, Kavalleriofficer, Sjörövare (1634 – 1684)
Drake, Gustaf (1877 – 1939), ingår i: Drake af Hagelsrum, släkt
Drake, Hans, Arméofficer, Landshövding (– 1653)
Drake, Jeppe (Jakob) Nilsson (– senast 1446), ingår i: Drake, släkt
Drake, Knut, Kavalleriofficer, Slottshövitsman (– 1639)
Drake, Magnus Adolf Gottlob, Lärare, Baptistpredikant (1833 – 1906)
Drake, Magnus (1616 – 1693), ingår i: Drake af Hagelsrum, släkt
Drake, Magnus Birgersson (– senast 1474), ingår i: Drake, släkter
Drake, Olof Petri (– 1658), ingår i: Drake af Intorp, släkt
Drake, Olof, Slottsfogde (– senast 1490)

Drake i Östergötland och Småland[redigera | redigera wikitext]

Flera medeltida frälseätter utan klart gemensamt samband

Drake, släkter, Svenskt biografiskt lexikon, band 11 (1945), sida 396.

Drake från Dalarna och Västmanland[redigera | redigera wikitext]

en medeltida släkt härstammande från bergsmannen Jeppe Nilsson Drake

Drake, släkt, SBL band 11 (1945), sida 393.

Olof Drake, Band 11 (1945), sida 393. Död senast 1490.

Olof Drake (död efter 1490), slottsfogde,

Store (ätt)[redigera | redigera wikitext]

Släktträd (urval)[redigera | redigera wikitext]

Sven Store 1
- - Tord Svensson 2
  - Sven Tordsson, kyrkoherde
- Björn Svensson 3
  - Tord Björnsson 4 hövitsman sparre (vinkelhake) utan stjärna
    - Carl Tordsson 5, Västerås riksdag
      - Peder Carlsson 6 Slottsloven Sparre över 5-uddig stjärna
        Erik Pedersson 7 död före 1616
      - Mats Pedersson Store 8
        Per, mindre vetande död efter 1657

Jordskred i Västsverige`[redigera | redigera wikitext]

Stora skred enligt SGU[redigera | redigera wikitext]

ca 1150 Bohus, Göta älv, 37 ha
1648 Intagan, Göta älv, 27 ha, mer än 85 personer omkom
1730 Gunnilse, Lärjeån, 30 ha
1759 Bondeström, Göta älv, 11 ha
1918 Getå, Bråviken, 0,2 ha, minst 41 personer omkom
1950 Surte, Göta älv, 22 ha, 1 person omkom
1957 Göta, Göta älv, 15 ha, 3 personer omkom
1977 Tuve, Hisingen, 27 ha, 9 personer omkom
2006 Småröd, Bohuslän, 10 ha

Källa:[redigera | redigera wikitext]

Stora skred i Sverige, Sveriges geologiska undersökning. Läst 4 januari 2021.

Götaälvdalen[redigera | redigera wikitext]

1150 Jordfallet, Bohus, Ale kommun
1648 Jordfallet vid Åkerström
1680-talet, Lilla Edet
ca 1690 Torpa,norr om Slumpåns mynning i älven
1733 Ballabo, västra stranden, Göta
cirka 1750, vid gårdarna Ödegärdet och Skörsbo, Västerlanda socken, Lilla Edets kommun
1759 Bondeström, norr om Ström
1806, Utby, 5,5 km norr om Hjärtums kyrka
1830-talet, vid gårdarna Ödegärdet och Skörsbo, Västerlanda socken, Lilla Edets kommun
1950 Surte, Ale kommun
1953, Guntorp,vid Gårdaån, Lödöse. Lilla Edets kommun
1957 Göta,Lilla Edets kommun
1993 Agnesberg, Göteborgs kommun
1996 Ballabo, Göta, Lilla Edets kommun

^[1]

^ SOU 2006:94

Andra platser[redigera | redigera wikitext]

1648 Säveån, Lexby 1 (7,7 hektar)

http://www.swedgeo.se/sv/samhallsplanering--sakerhet/skredriskutredningar/savean/

1730, Linnarhult, Gunnilse (55 hektar)
1860 Österby 6.75 hektar

http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/klimatanpassning/Cottman_Examensarbete.pdf

1011 Smedberg 5 hektar, Örekilsälven?
1946 Sköttorp, Lidan, Järpås socken, Lidköpings kommun
1969 Trossnäs, 5,25 hektar
1973 Fröland, Uddevalla
1977 Tuve, Göteborg
1997 Skredet i Vagnhärad
2006 Småröd, Munkedals kommun
2015 Örekilsälven, Munkedal?

Jordfallet vid Bohus[redigera | redigera wikitext]

Jordfallet vid Bohus har två betydelser. Dels är det ett nutida geografiskt namn, dels betecknar det det jordskred som utspelade sig på denna plat omkring år 1150, och som räknas som det största som inträffat i Sverige under historisk tid.

Det geografiska områdett[redigera | redigera wikitext]

Jordfallet är ett namn knutet till det nuvarande Bohus i Ale kommun. Det nämns 1767 som platsen på ett färjeläge vid Göta älv. Från 1874 var det en järnvägsstation och postadress, som 1907 ändrades till Bohus. Färjan ersattes 1966 av Jordfallsbron. 1949 var det två färjor - linfärjor. Bron kom 1867,

Jordskredet[redigera | redigera wikitext]

Jordfall är ett äldre ord för jordskred. och skredet vid dagensBohus i Ale kommun räknas som det största som inträffat i Sverige. Skredplatsen kan identifieras i terrängen, men den eakta tidpunkten är okänd, eftersom samtida källor helt saknas. En datering till omkring år 1150 har gjorts med kol-14-metoden. Minnet av skredet har emellertid levt vidare i ortnamnet Jordfallet.

Skredet inträffade på östra stranden av götebprgsgremem av Göta älv, som delar sig i demma grem och Nordre älv någon kilometer längre åt norr. Vid tiden för skredet låg landet cirka 2 meter lägre än idag, och älven övergick i havsvikar ungefär vid denna punkt. Skredet var ett kvicklereskred, av det slag som är allmänt förekommande i Göta älvdalen. De förorsakas av att salt i marina leror lakas ur efter utträckt regnande och mister all hållfasthet.

Det föreligger skiljaktiga uppskattningar av skredets storlek. Aven efter det mndre estimatet var det ett mycket stort skred. Från översta skredkanten till mitten av dagens älvfåra är avståndet 1,5 kilometer.

Skredet antas ha fullståandigt blokkerat Göteborgsgrenen av älven. Det antas vidare ha orsakat en svallvåg som gjort stor sjada op staden Kungälv, som vid denna tid var belägen x km därifrån.

Ann.Christine Hageryd, Leif Viberg, Bo Lind: Frekvens av skred i Sverige, Statens geotekniska institut, Varia 583, Linköping 2007.

Hultén, C., Edstam,T., Arvidsson, O., Nilsson, G. (2006). Geotekniska förutsättningar för ökad tappning från Vänern till Göta älv. Stat ens geotekniska institut. Varia 565, Linköping. http://www.ima.kth.se/utb/mj1505/pdf/sgi.pdf

Alén, C., Bengtsson, P-E., Berggren, B., Johansson, L., Johansson, Å. (2000). Skredriskanalys i Göta älvdalen – Metodbeskrivning. Statens geotekniska institut, Rapport 58. Linköping. Sida 29. http://www.swedgeo.se/globalassets/publikationer/rapporter/pdf/sgi-r58.pdf

Statens Offentliga Utredningar, SOU 1962:48 (1962).Rasriskerna i Gˆta‰lv- dalen, Stockholm, 160 s. + 9 kartor C:\Users\Rolf\AppData\Local\Temp\urn-nbn-se-kb-digark-2567183.pdf

Bach[redigera | redigera wikitext]

Bach (musikersläkt)[redigera | redigera wikitext]

Johann Bach (1604–1673),Erfurt-grenen
- Johann Christian Bach
- Johann Egidius Bach
  - Johann Bernhard Bach (1676–1749), Erfurt och Eisenach
    - Johann Ernst Bach (1722–1777), Eisenach och Weimar
Christoph Bach (1613–1661)
- Georg Christoph Bach (1642–1687)
- Johann Christoph Bach (1645–1693)
- Johann Ambrosius Bach (1645–1695)
  - Johann Christoph Bach (1671–1721)
  - Johann Jacob Bach (1682–1722), Stockholm
  - Johann Sebastian Bach (1685–1750), Wimar,Köthen och Leipzig
  - + Maria Barbara Bach, (1684–1720),Johann Sebastian Bachs första hustru
    - Wilhelm Friedemann Bach (1710–1784)
    - Carl Philipp Emanuel Bach (1714–1788), Hamburg
    - Johann Gottfried Bernhard Bach (1715–1739),"orolig bohemnatur"
  - + Anna Magdalena Bach (1701–1760), Johann Sebastian Bachs andra hustru
    - Gottfried Heinrich Bach (1724–1763), antas mentalt handikappad
    - Johann Christoph Friedrich Bach (1732–1795), Bückeburg
      - Wilhelm Friedrich Ernst Bach (1759–1845)
    - Johann Christian Bach (1735–1782), Milano och London
Heinrich Bach (1615–1692)
- Johan Christoph Bach (1642–1703), Eisenach
- Johann Michael Bach (1645?–1694)
  - Maria Barbara Bach (1684–1720), gift med Johann Sebastian Bach
- Johann Günther Bach (1653–1683), organist i Arnstadt

Lips

Johann Ludwig Bach (1577–1741), Meiningen

- Ett axplock andra medlemmar av släkten Bach:

- - - Johann Michael Bach (1745–1820)
  - Johann Christoph Bach (1645–1693) (1645–1693)
  - Johann Christoph Bach (1642–1703)

- - Johann Nicolaus Bach (1669–1753)

Hur många heter[redigera | redigera wikitext]

Sök på namn. Hur många heter...? Statistiska centralbyrån.

Mall för sidflyttningar[redigera | redigera wikitext]

* '''Flytta''' {{Artikel|X}} till {{Artikel|Y}}. * '''Flytta''' {{Artikel|X (olika betydelser)}} till {{Artikel|X}}.

Mall för klaner[redigera | redigera wikitext]

{{Innehållsförteckning|höger}} '''XXXXXX''' är namnet på en [[skotsk klan]] och därmed ett traditionellt skotskt [[efternamn]]. Det kan ingå i geografiska namn. ==Personer med efternamnet== ==Geografiska namn== <nowiki> {{gren}} [[Kategori:Efternamnsförgreningssidor]] [[Kategori:Skotska efternamn]]

Hängbro[redigera | redigera wikitext]

En hängbro är en bro där de bärande krafterna tas upp av kablar, eller kedjor, som förankrats i marken vid brons bägge ändar. Vanligen löper de bärande kablarna eller kedjornaa över torn eller pyloner och ligger högre än brobanan. Denna hålls på plats av vertikala stag och hänger såleses under och mellan bärkablarna. På enkla hängbroar utan torn ligger brobanan laiggeri direkt i anslutning till den bärande kablarna eller kedjorna. Brobanan får då formen av en hängmatta med den lägsta punkten i mitten. Sådana enkla hänbroar är i allmänhet endast avsedda för gående.

På brobanan till en hängbro verkar enbart vertikala krafter. Brobanan kan då byggas smäckrare och med längre brospann än för brotyper, där brobanan också påförs horisontala krafter. Hängbroar kan byggas över djupaklyftor och där naturen medger med stor seglingshöjd. Kravet till förankring av bärkablarna utgör dock en begränsning. Upphängningen av brobanan i flexibla kablar gör att rörelser i brobanan är svåra att undgå. Hängbroar har därför bedömts som mindre lämpliga som järnvägsbroar.

En brotyp med stora likheter med hängbron är snedkabelbron. Liksom hängron har snedkabelbron en bäranordning med torn eller pyloner som förbinds med kablar tillbrobanan. I motsats till hängbron har sendkabelbron inga krav på kabelförankring i marken ,men de sneda bärkablarna ger upphov till horisontala krafter i brobanan, som därför måste byggas kraftigare än på en hängbro.

Hängbroar har varit utsatta för allvarliga olyckor orsakade av ojämn belastning samt av vindpåverkan. Detta har fört till bättre konstruktioner och till ökad förståelse för hållfasthetslärans betydelse för brokonstruktioner.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den enkla brotypen[redigera | redigera wikitext]

Den enkla hängbron utan torn har uppfunnits flera gånger. Den är känd från Himalayas bergstrakter från tiden omkring vår tideräknings början och från Mellanamaerika från omkring 600 efter Kristus.^[1]> En bro av denna typ ar Luding-bron i Sichuan-provinsen i Kina, där brobanan vilar på 9 järnkedjor spända mellan Dadu-flodens stränder, och där ytterligare 4 kedjor tjänar som räckverk. Luding-bron byggdes under Kangxi-kejsarens regeringstid i början av 1700-talet och anses ha varit världens längsta hängbro under sina första hundra år, innan moderna hängbroar byggdes i Storbritannien i början av 1800-talet.^[2]

Moderna kedjebroar[redigera | redigera wikitext]

Kedjebron vid Schuylkill-fallen, Philadelphia, Pennsylvania (1808). Bron över Jacob's Creek hade liknande utformning men hade bara ett brospann.

Den första moderna hängbron medtorn byggdes 1801 över Jacobs Creek i västra Pennsylvania, USA. Konstruktören James Finley fick 1805 patent på sin brokonstruktion. Ingen av Finleys broar, som var förhållandevis små, har bevarats.

Under 1800-talets första del byggdes hängbroar i flera länder i Europa, ofta konstruerade av sin samtids fräksta ingenjörer. Thomas Telford ritade och ledde arbetet med Menai-bron, som forbinderön Anglesey med fastlandet i Wales. Den byggdes mellan 1819 och 1826. Med en total längd på 417 meter och ett brospann på 177 meter ersatte den en färja i den viktiga vägförbindelsen mellan London och Holyhead, som är närmaste hamn för överfarten till Dublin. Bron används fortfarande men har förstärkts och förbättrats. Bland annat har de ursprungliga bärkedjorna av smidesjärn bytits ut mot mua av stål. Bron klarar därmed tyngre fordon än tidigare.

E annan hängbro av nationell betydelse är den bro över Donau som förenar de tidigare städerna Buda och Pest till dagens Budapest. Med översättning från ungerska heter den Kedjebron på svenska.

Menai Suspension Bridge bygget startade 1819, blev färdigt 1826. Brospann på 177 meter. 16 kättingar, vardera 935 länkar av smidesjärn.

Menai straits 'bridge Bärande strukturer: Smidda järnkedjor,somkundedärlänkarna kunde ta formen av järnstänger medhål (ögon) i ändarna, genom vilka bultar träddes.

En viktig förbättring var när kedjorna ersattes av stålvajrar. En stå¨lvajerh nrdyåt består av tvinnade ståltrådor.Den ar troligen större styrkaän en stång av motsvarande dimension, är felxibel som en kedja och är säkrare,eftersom brott på en "kardel"inte gör att hela vajern mister sin styrka.

Olyckor[redigera | redigera wikitext]

Ingen av de äldsta modera hängbroarna är kvar. Olyckor har fört till bättre konstruktioner. Många var för veka.

Great Yarmouth Suspension Bridge Disaster,1845, Olycka i England, där en folkskara flyttade sig samtidigt från ena sidan till den andra, jorde att ¨brobanan vek sig, många döda.
Tidigt krav att soldater inte skulle marschera i takt för att undgå att bron komi egensvängningar.
Fransk olycka där många soldater skulle passera bron i dåligt väder med stark vind. Den medförde att inga nya hängbroar byggdes i Frankrike påett antal år.

Bron var vid Angers över floden Maine. Den byggdes 1836-1839 och föll ned den 16 april 185, när en militär trupp skulle marschera över den i dåligt väder med stark vind. 226 personer omkom.

Tacoma Narrows Bridge, där brobanan r¨kade i egensvängningar vid vod relativt moderat vindstyrka. Filmad.Bron öppnades för trafik 1 juli 1940, föllner 7 november 1940. Längsta spann 853 meter.

Fysesundsbron är av en liknande mjuk typ. Invigd 1937.längsta spann 230 meter, skall ha varit Nord-Europas längsta hängbro när den var y.

Silver Bridge over Ohio River eyebar chain suspension bridge byggd 1928,föllner 15 december 1967.

Kedjebron är svenska namnet på bron i Budapest. William Tierney Clark ritade bron 1839. Den var färdig 10 årsenare, förstördunder slutetav 2:a världskriget, identiskt återuppbyggd.

Berömda hängbroar[redigera | redigera wikitext]

Menai-bron mellan brittiska fastlandet och ön Anglesey, del av postvägen London-Dublin. Thomas Telford.
Clifton Suspension Bridge, Bristol, ritad av Brunel.
Kedjebron över Donau mellan Buda och Pest
Brooklynbron över East River i New Yourkk City.
Golden Gate-bron i San Francisco

Konstruktörer[redigera | redigera wikitext]

Svenska hängbroar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ Peters, Tom F. (1987). Transitions in Engineering: Guillaume Henri Dufour and the Early 19th Century Cable Suspension Bridges. Birkhauser. ISBN 3-7643-1929-1.
^ Luding Bridge på CNBridge.cn

Snedkabelbro[redigera | redigera wikitext]

Öresundsbron som förbinder Malmö med Köpenhamn är Sveriges mest kända snedkabelbro.

Snedkabelbroar kan vara asymmetriska som Erasmusbron över Nieuwe Maas i centrum av Rotterdam.

En snedkabelbro eller snedstagsbro är en brotyp, där brobanan är direkt förbunden med pyloner (bärportar) genom sneda kablar eller stag. Detta är i motsäts till (äkta) hängbroar, där bärkrafterna tas upp av huvudbärkablar, som är förankrade i marken vid brons bägge ändar, och där brobanan hänger i vertikala stag från huvudbärkablarna.

En fördel med snedkabelbroar är således att man undgår problemet med förankring i marken. De snett spända bärkablarna i en snedkabelbro ger däremot upphov till horisontala krafter i brobanan, som därför måste dimensioneras kraftigare än i en hängbro. För ¨de längsta fria brospannen föredras därför hängbroar.

Historik[redigera | redigera wikitext]

de:Schrägseilbrücke

Grundprincipen bakom snedstagsbroar, att förbinda brobanan kablar eller stag till högre belägna punkter, kan inte tidfästas eller lokaliseras till något bestämt geografiskt område. En tidig europeisk skiss finns i boken Machinaæ Novæ tryckt i Venedig 1595 med Faustus Verantius som författare. På författarens modersmål, kroatiska, blir namnet Faust Vrancic och påitanlienska Faousto Vernzio. Hans bro har två torn från vilka det går kedjestag dels till brobanan, dels direkt mellan tornen. Från de senare är det på de bäst reproducerade bilderna vertikala stag till brobanan.De senare skulle alltså fungera på samma sätt som de vertikala stagen i en modern hängbro. Liksom med flera andra av Verantius skiser är detta en ren tankekonstruktion. Ingenting talar för att den mommit till praktiskt utförande.

Claude-Louis Navier (1785–1836) skrev 1823 ettgrundläggande arbete om hängbroar med ett kaptiel om snedstagsbroar, som han inte trodde speciellt på.

1825 http://www.bernd-nebel.de/bruecken/

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Den första moderna snedkabelbron i världen var Strömsundsbron i norra Jämtland som invigdes 1956.^[1]

Huvudspannet på Öresundsbron är en snedkabelbro med två dubbelpyloner. Millaubron i södra Frankrike har sju enkelpyloner med motorvägens båda körbanor på vardera sidan av pylonerna.

Det finns sju snedkabelbroar i Sverige, Öresundsbron, Strömsundsbron, Uddevallabron, Tjörnbron, Kolbäcksbron, Universitetsbron i Malmö och träbron Älvsbackabron i Skellefteå, samt minst sex i Finland, Replotbron, Tähtiniemibron, Rovaniemibron, Samelandsbron och två nära Jyväskylä.

'Svenska snedkabelbroar

Den gamla Jernbron i Uppsala från 1840-talet kan ses som ett mellanting mellan en hängbro oh en snedkabelbro. Brobanan över vattnet bärsupp av sneda stag av smidesjärn, men stagen på landsidorna har ingen bärande funktion som på en modern snedkabelbro. De är föränkrade i marken som huvudbärkablarna i en hhängbro och bidrar till att hålla pylonerna på plats.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Snedkabelbro i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Kabelupphängda broar från Stålbyggnadsinstitutet

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Snedkabelbro från broar.net

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Roufu/sandlåda.
Bilder & media

[[Kategori:Broar efter typ]] [[Kategori:Snedkabelbroar| ]]

Skotsk klan[redigera | redigera wikitext]

En skotsk klan ären social gruppering, som gör anspråk på gemensamt ursprung och som har historisk anknytning till ett visst landområde i Skottland. Klanerna utgör rester av maktstrukturer i ett samhälle med svagt utvecklad centralmakt men har idag endast symbolisk och identtetsskapande betydelse. Deras rättsliga ställning är reglerad endast på ett område, heraldikens.

Klanerna leddes ursprungligen av høvdeingar - chiefs eller chieftains ø som var "starka män" eller "krigsherrar" vilka på ett eller annat sätt kommit i en maktposition. Med ett ärftligt hövdingeämbett kunde senare hövdingar och deras familjer räkna klanens grundare som sin anfader. Detta ärockså innebörden av ordet klan, somkommer från det gaeliska ordet, XXX, sombetyder barn eller avkomma.

Äldre tiders åkerdbruk drevs i Skottland som i övrigt i Nordeuropa av bönder bosatta i byar och med åkerjorden i tegskifte. På engelska heter detta open-field farming.

Tartanmönstren utvecklades tillstor del på1800-talet för att tillfredsstäla köparnas individuella preferenser. Begreppet "skotskrutigt" betecknar sådana traditionella vävda tygmönster. skotskt (kilt)rutmönnster.

I skottland var bönderna inte självägande, utan tillhörde hövdingen.

Highlandism: vurmande för det man uppfattade som det ursprungligt skotska. Kungafamiljen var en färebild,skaffadesigderasprivatägdaslott Balmoraliiskotskahögländerna.

vapesköld, badge, motto, tartan.

Förde klaner som behållit hövdingämbetet, gäller den brittiska (ellerskotska) heraldikens regler: Alla samtidigt levande personers vapen skall kunna särskiljas, och endast klanhövdingen kan använda klanens vapen utan särskiljande tillägg. För övriga klaner, därhövdingämbetetupphört, vilket är flertalet, finns inga regler, och det har utvecklat sig en praxis att dessas vapen kan avändas frittav klanmedlemmarna. Dekallasdärf¨for"vapenförande"(armigerousclans). Det är emellertid delade meningar om detta.

Klanerna är inte adliga i svensk mening. Adliga titlar ges av monarken, och ebrittiska regler ärdet endast en person om gången som inneha de ärftliga titlarna. Man kan alltså tala om den 7:e greven av ditt elle rdatt. Många klanhövdingar innehar ärftliga adelstitlar. Högre titlar åtföljs i regel av titlar av lägredignitetsom gestill huvudmannens familjemedlemmar. Även andra linjer med ärftliga titlar förekommer.

Man räknas som medlem om man innehar klanens efternamn. Klahövdingen kan också bevilja medlemskap i klanen efteransökan.

Klanhövdinggarna fungerade som domare i mål som gällde deras underlydande. The fnheritable jurisdiction sact(Scotland)år1746 gjorde ett slut på detta.

Klanernas funursprung:Normandiska, nordiska och annat.

Klantillhörighetens betydelse i orostider. Klanernas anknytning tillskiftande former inom jordbruket. Tegbruk krävde samverkan. Skillnader mot Sverige: Bönderna,arrendatorerna hade inte besittningsrätt till sin jjord. Den gemenskap somhöll samman jordägare och arredatorer brötsnär bruksformerna ändrades. Förjordägarna blev det mer l¨nsamt med ett extensivt jordbruk basreat påfårskötsel. Arrendatorerna sades upp och vräktes, och blev tvungna att flytta från trakte, omdeinte kunde försörjasig på annat sätt.

även tidigar bidrog Skottland med soldater till europeiska krig. Dettavaren landsända med lägre levnadsstandard . Emigrationen till Amerika, Kanada och Australien har givit skotskaortnamn i dessa områden.

Sammanbrottet av höglandskulturen hade ekonomiskaoch politiskaorsaker. Ett aktivt motarbetande som följd av jakkobitiskauppror, somstöddesavden emstadels katolska och gälisktalande befolkningen i högländerna. Mot dlutet av 1700-talet, närupprointe längre varaktuella, avskaffades många avderepressiva lagarna. Man strävade efter attåteruppliva gamlaursprungliga traditioner: romantiken.I skottlandMacpherson med Ossians sånger. Walter Scotts historiska romaner skapadeen bild av det gamla samhället.

Skotska klaner och svenskt adelskap Lista över släkter med namn från Skottland. Detta är ursprungligen skotska officerare som bosätter sig i Sverige. De "naturaliserades" , dvs. deras härstamning bedömdessom adlig av svenska myndigheter. Degenealogiska bevisen varstudnom tvivelaktiga, set.ex.svenska adliga ätten bruce.

Kan man visa tt dessa släkter är från södra Skottland.därprotestantismen vunnit intåg.Si

Brittiska släkter[redigera | redigera wikitext]

Grevar[redigera | redigera wikitext]

Friherrar[redigera | redigera wikitext]

Bennet
Clerck
Dickson
Fleetwood
Forbus?
Haij
Maclean (Macklean), egentligen Macklier,

Andra adliga[redigera | redigera wikitext]

Icke-introducerade och ofrälse[redigera | redigera wikitext]

Syriska kyrkor[redigera | redigera wikitext]

Syrisk kristendom är en överordnad artikel.

Syrisk-ortodoxa kyrkan, erkänner inte läran om Kristi natur så som den utformades av konciliet i Chalcedon år 451,
- Syrisk-katolska kyrkan, samma rit, utbrytning och förening med Rom 1793?
- Syro-malankariska katolska kyrkan, 1930-talet, under Rom
Österns assyriska kyrka, nestoriansk, känd sedan 471, uppstod i Persien. patriark sedan 1410
- Kaldeisk-katolska kyrkan, under Rom men samma rit
Tomaskristna, Sydindien
- Syro-malabariska katolska kyrkan, under Roms överhöghet

Shanxi University[redigera | redigera wikitext]

This thesis is a narrative of the founding process of Shanxi University in 1902. Using historical research methods, I reconstruct the negotiations between the British missionaries and the Shanxi officials, and investigate the factors that turned a planned missionary college into a Chinese government university. The approval to establish a missionary college in Shanxi Province, the Sino- Western University, was a part of the compensation by the Shanxi Provincial Government for the loss of lives and properties of Protestant missionaries during the Boxer Movement in late Qing China. This university was originally designed to be managed by missionaries, headed by Timothy Richard. However, from the day the plan was endorsed by the central government, the Shanxi provincial officials, led by Cen Chunxuan, started scheming to rival its influence, at the heart of which was the foundation of Shanxi Provincial University. To minimise the obstacles to developing the missionary college and reduce misunderstanding on the part of the Shanxi people, the missionaries entered negotiations with Shanxi officials, first to open the Sino- Western University and then to seek cooperation in running it. These negotiations eventually led to the amalgamation of the two universities into Shanxi University, governed by the Provincial Government. Through examination of a wide selection of primary and secondary sources, this study reveals the complex negotiation process to establish a British missionary college in China: First, the strong military presence of Britain did not seem to guarantee an advantage in the negotiations between the missionaries and Shanxi officials. In fact, the missionaries were facing the provincial authorities on their own, as the British authorities did not provide them with sufficient support. Second, the Shanxi officials were not passive recipients of a foreign educational institution. They exerted great effort to modify the university proposed by the British missionaries before its founding, and to direct the amalgamated university to suit their needs. Third, individuals played an important role in the negotiations. Their final decisions sometimes deviated from their original plans and even their principles. Throughout this study, I have intended to draw attention to the complex process through which a foreign model enters another local context. Either the foreign participants gradually tailor their practices to fit in, or the local participants actively and gradually trim the model so that it suits the local context. These changes are seen even when the latter is under pressure to accept foreign practice.

Egna artiklar[redigera | redigera wikitext]

Personer[redigera | redigera wikitext]

Sven Johansson (läkare)

Viola Ylipää

Hamid Zafar

Oskar Österberg (utökning)

Släkter[redigera | redigera wikitext]

Annat[redigera | redigera wikitext]

[1] Xinhua Net. "First day-off for China's Dragon Boat Festival helps revive tradition Arkiverad 2013-12-22." Xinhua News Agency. Published 8 June 2008. Retrieved 9 June 2008.

[ginras-2] [a b] Holocene Volcanoes in Kamchatka / Shiveluch

[ett-3] [a b] Sheveluch, Global Volcanism Program, Smithsonian Institution. Läst 21 april 2023.

[sju-4] sju

[tretton-5] tretton

[skalv-6] skalv

[gvp-7] [a b] Fel: no vnum specified vid användandet av {{cite gvp}}

[nasa2007-8] ”Shiveluch Volcano”. Shiveluch Volcano. NASA. 2007-03-29. http://www.nasa.gov/multimedia/imagegallery/image_feature_792.html. Läst 20 september 2009.

[svt-9] Vulkanutbrott i rska Fjärran östern SVT 11 april 2023.

[sköldan-10] [a b] Skraggensköld nr 552 i Gabriel Anrep: Svenska adelns ättar-taflor, 1858–1864.

[sk-11] [a b c d e f] Adel. ätten Skraggenstjerna i ,Bernhard Schlegel och Carl Arvid Klingspor,: Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor, 1875. Sida 271, sidnummer i digitaliseringen 279.

[gs-12] Inplacerad i släktträdet efter sitt patronymikon, som förekommer i en av hans publikationer.

[in-13] Omnämnd som far till Simon Håkansson Skragge. Inplacerad i släktträdet efter sitt patronymikon.

[hug-14] Hermelin, svensk adlig släkt i Nordisk familjebok, 2:a upplagan 1909

[15] Uppfinningarnas bok, 1896, citerat i Svenska Akademiens Ordbok.

[16] Reklam för Säfsjö sanatorium. Nerikes Allehanda, 1886, citerat i Svenska Akademiens Ordbok.

[mos-17] [a b] Mösseberg i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1913.

[sav-18] [a b] Säfsjö sanatorium i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1919.

[ul-19] [a b] Ulricehamns sanatorium i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1920

[mor-20] Mörsil i Nordisk familjebok, 2:a upplagan, 1913.

[jub-21] Jubileumssanatorier i Nordisk familjebok 2:a upplagan 19910.

[stat-22] Statistik 2010

[reklam-23] Reklamsida för metoden

[vsug-24] Sugning förutsätter ett vakuum eller undertryck. Jämför det engelska ordet för dammsugare: vaccum cleaner.

[engpat-25] Engelsk patenttext

[r2-26] Rikers patent

[eng-27] Jämför en:Suction excavator i engelska wikipedia.

[dn-28] [a b] Dagens Nyheter om saneringen på Beckholmen

[karl-29] Tyskt patent från 1993

[ebh-30] [https://docplayer.se/6780768-Ebh-bladet-nyhetsblad-for-oss-som-jobbar-med-ebh-nr-2-2012.html EBH-bladet nummer |, 2012, sida 13

[rsp-31] RSP hemsida (på tyska)

[fraktal-32] Längden av en flod har fraktala egenskaper ju noggrannare man mäter, desto längre blir den. Därför är det svårt att jämföra flodlängder med varandra.

[folk-33] 国家统计局：《2000年第五次人口普查数据》表1—6 省、自治区、直辖市分性别、民族的人口 Hämtad till engelsk version 13 juni 2017.

[kort-34] Kortfattad historia om den ryska nationaliteten i Kina (på kinesiska)

[beer-35] 10 most popular beers in the world, Beer 100, 29 juli 2020. Läst 27 februari 2022.

[36] uppgifterna varierar

[37] ter

[38] ”Kazakh President Orders Shift Away From Cyrillic Alphabet”. RadioFreeEurope/RadioLiberty. http://www.rferl.org/a/kazakh-president-orders-shift-from-cyrillic/28425590.html.

[39] The cost of changing an entire country's alphabet, BBC, 25 april 2018.

[t119-40] Peder Hård i Adelsvapen-Wiki. Återger text från Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor (1925–1936) TAB 119..

[t121-41] Lennart Hård af Segerstad, som föregående, TAB 121.

[t122-42] Per Hård af Segerstad, som föregående, TAB 122.

[1]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[1]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[1]

[1]

[2]

[3]

[1]

[2]

[3]

[4]

[1]

[2]

[3]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[1]

[2]

[3]

[4]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[1]

[2]

[1]

[2]

[3]

[4]

[1]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[1]

[2]

[3]

[4]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[1]