Hoppa till innehållet

Svenska kyrkan

Från Wikipedia

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund i Sverige. Benämningen "Svenska kyrkan" först belagd under 1800-talet, tidigare talade man om "kyrkan i Sverige" eller "den svenska kyrkan". Fr.o.m. 1 januari 2000 är Svenska kyrkan inte längre statskyrka i Sverige.

Historia

Sverige kristnades från sent 900-tal till sent 1000-tal av missionärer från Tyskland och England. Tidigare mission av t.ex. Ansgar hade inte givit något bestående resultat. Kristendomen verkar först ha nått Västergötland där Olof Skötkonung lät döpa sig omkring år 1008. Den förste omnämde biskopen i Sverige var biskop Turgot av Skara som dog omkring år 1030.

År 1120 nämns Skara, Linköping, Tuna, Eskilstuna, Strängnäs, Sigtuna och Västerås som biskopssäten. Senare under 1100-talet omnämns även Växjö och Åbo stift, dessutom flyttar Sigtuna till Uppsala. Stiften var fr.o.m. 1104 underställda ärkestiftet i Lund som då var danskt. Det dröjde till år 1164 innan Sverige blev egen kyrkoprovins med egen ärkebiskop i Uppsala.

Under 1100- och 1200-talen etablerade sig flera olika klosterordnar i Sverige. Alvastra, Nydala och Varnhems kloster grundas av cistercienserna. Dominikaner och franciskaner öppnar konvent i bl.a. Visby och Skara.

Svenska kyrkans viktigaste person under 1300-talet är utan tvekan den heliga Birgitta. Hennes uppenbarelser fick stor betydelse både religiöst och politiskt över hela Europa. Hon lyckades med tiden utverka tillstånd av påven för att grunda Den helige Frälsarens orden vilket ledde till klosterbygge i Vadstena efter hennes död.

Under reformationen på 1500-talet bröt Svenska kyrkan med påven och blev evangelisk-luthersk. Den första segern för reformatorerna vanns år 1527 vid riksdagen i Västerås. Där gavs kungen makt att dra in kyrkliga egendomar och reformatorerna gavs tillstånd att förkunna i landet.

Den ledande teologen bland reformatorerna i Sverige var Olaus Petri, predikant i Storkyrkan i Stockholm. Redan år 1525 tog han steget att gifta sig, år 1526 utgav han Nya testamentet på svenska och 1530 Den svenska mässan. Den definitiva brytningen med Rom skedde år 1530 då Laurentius Petri (Olaus yngre bror) utsågs till ärkebiskop och tillträdde ämbetet utan påvlig bekräftelse.

Reformationen blev en utdragen process med bakslag både under Karl IX, som tilltalades av kalvinismen, och Johan III som föredrog reformkatolicismen. Den kan inte anses som avslutad förrän vid Uppsala möte 1593. Då antogs Augsburgska bekännelsen som rikets lära och man beslutade sig för att återgå till Laurentius Petris kyrkoordning från 1571.

Under 1600-talet präglades Svenska kyrkan av luthersk ortodoxi och allt starkare band till statsmakten. Till bekännelseskrifterna lade man Luthers lilla katekes och senare även Konkordieboken.

Under 1700-talet och tidigt 1800-tal nådde flera väckelser Sverige. Först pietismen i olika former och senare herrnhutismen. Inte sällan ledde väckelserna till konflikter med de lutherskt ortodoxa och enhetssamhället.

Under 1800-talet bröts Svenska kyrkans dominans genom frikyrkoväckelsenas framgångar och bildandet av frikyrkosamfund. Detta ledde till mildrad religionslagstiftning och möjlighet att utträda ur Svenska kyrkan även för svenska medborgare, men det dröjde till år 1951 innan man officiellt kunde utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i annat samfund.

Sedan relationerna mellan stat och kyrka ändrades 1 januari 2000 är kyrkan relativt fristående från svenska staten. Dock kvarstår en särskild lag om Svenska kyrkan som bl.a. reglerar att den ska vara evangelisk-luthersk, rikstäckande och demokratisk. Dessutom väljs de förtroendevalda genom nomineringsgrupper i val som liknar vanliga riksdags- och kommunalval.

Organisation

Organisatoriskt är Svenska kyrkan på lokalplanet indelad i församlingar. Systemet är, till skillnad från frikyrkornas, territoriellt och innebär att församlingarna har geografiska gränser. Svenska kyrkans medlemmar tillhör den församling inom vilkens gränser de bor. Undantag till denna regel gäller för de icke-territoriella församlingarna. Av en församling krävs numer att den firar gudstjänst varje söndag, vilket lett till sammanslagningar av flera små församlingar.

En eller flera församlingar utgör tillsammans ett pastorat som är den enhet som får in kyrkoavgifterna och tar de viktiga ekonomiska besluten. Högste tjänsteman i ett pastorat är kyrkoherden.

Regionalt är Svenska kyrkan indelad i stift som leds av ett stiftsfullmäktige med stiftsstyrelse tillsammans med domkapitel och biskop. Svenska kyrkan har för närvarande 13 stift. Uppsala stift är ärkestift och en av dess biskopar ärkebiskop och Svenska kyrkans ansikte utåt.

På riksplanet leds Svenska kyrkan av kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Dessa har ansvar för Svenska kyrkans tro, lära, gudstjänst, ekonomi och organisation. Kritik framförs ofta över att kyrkomöte och kyrkostyrelse utgörs i stor utsträckning av förtroendevalda som inte anses ha kompetens i trosfrågor.

Fr.o.m. 1 januari 2000 regleras Svenska kyrkans verksamet (med några undatag) inte längre av svensk lag utan av en kyrkoordning vilken kyrkomötet beslutar om.

Tro

Svenska kyrkans tro grundar sig som alla andra kristna kyrkor på Bibeln, i Svenska kyrkans fall så som den utläggs i de tre fornkyrkliga trosbekännelserna samt Augsburgska bekännelsen, Konkordieboken och Laurentius Petris kyrkoordning. Även moderna dokument som ekumeniska överenskommelser, kyrkohandböcker och liknande dokument räknas numer till Svenska kyrkans bekännelse.

I praktiken spelar dock de reformatoriska bekännelseskrifterna, särskilt Konkordieboken, en ganska liten roll för Svenska kyrkans församlingar. Traditionella lutherska tankegångar tillsammans med influenser från olika kristna och politiska riktningar samsas i praktiken. Dock finns flera traditionella kristna rörelser som motsätter sig denna pluralism kvar inom Svenska kyrkan, t.ex. lågkyrklighet, gammalkyrklighet, högkyrklighet, læstadianer och karismatisk väckelse. Lokalt kan dessa rörelser vara starka, men de saknar nämnvärt inflytande på riksplanet.

Gudstjänst

Gudstjänsterna regleras av kyrkohandboken som fastställs av kyrkomötet. Se vidare gudstjänst.

Nuvarande biskopar

Litteratur

  • Fädernas kyrka och folkets - Svenska kyrkan i kyrkovetenskapligt perspektiv, Carl Henrik Martling, Verbum 1992 ISBN 91-526-1808-0.
  • Kyrka och makt - Bilder ur svensk kyrkohistoria, Erik Petrén, Bokförlaget Signum 1990. ISBN 91-87896-02-8

Externa länkar

Se även

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Svenska_kyrkan&oldid=514709”