Sovjetunionens högsta sovjet

Sovjetunionens högsta sovjet sammanträdde i stora kremlpalatset i Moskva.

Högsta sovjet (ryska: Верховный Совет, Verkhóvnyj Sovét, egentligen "högsta rådet") var Sovjetunionens formellt högsta beslutande organ, med folkligt tillsatta ledamöter. Det var det närmaste en riksdag som fanns i Sovjetunionen. Den som var ordförande i Högsta sovjets presidium var samtidigt Sovjetunionens president.

Högsta sovjet var också namnet på lantdagen i alla delstater i Sovjetunionen. Högsta sovjet används numera endast som beteckning på Transnistriens parlament.

Struktur

Vissa anser att parlamentets uppgift i praktiken var att okritiskt godkänna vad de ledande inom kommunistiska partiets centralkommitté redan beslutat. Valen till Högsta sovjet var inte heller demokratiska: alla medborgare i Sovjetunionen hade rösträtt, men man kunde i varje valkrets bara rösta på en enda kandidat, som var utsedd av kommunistpartiet. Oftast var det kommunistpartiets generalsekreterare (partiledare) som samtidigt var ordförande i Högsta sovjets presidium.

Högsta sovjet var en tvåkammarriksdag, där de båda kamrarna hade lika makt. Ledamöterna valdes på fyra år.

• Unionens sovjet var den ena kammaren, vald baserad på befolknningen i hela unionen, med en ledamot per 300 000 invånade i Sovjetunionen
• Nationernas sovjet, som avsåg att representera de etniska grupperna, med 32 ledamöter per sovjetrepublik (delstat) - förutom de autonoma republikerna, de autonoma oblasterna och autonoma okrugerna inom respektive sovjetrepubliks territorium, som sände egna delegater - 11 från varje autonom republik, fem från varje autonom oblast och en från varje autonom okrug. Varje typ av administrativ enhet sände alltså ett visst antal ledamöter utifrån sin status, oavsett sin storlek eller befolkningsmängd.

Fram till perestrojka, funderade högsta sovjet i stort sett som ett politiskt transportkompani som bara godkände det som dikterades från politbyrån.

Från 1989 minskade antalet ledamöter till 542 (från tidigare 1 500). Sessionerna blev också mer frekventa, sex till åtta månader per år. Högsta sovjets presidium utförde arbetet när högsta sovjet inte var samlad.

Ordförande för högsta sovjets presidium (1938–1989)

Också kallad President för Sovjetunionens högsta sovjets presidium

• Michail Kalinin 1938–1946
• Nikolaj Sjvernik 1946–1953
• Kliment Vorosjilov 1953–1960
• Leonid Bresjnev 1960–1964
• Anastas Mikojan 1964–1965
• Nikolaj Podgornij 1965–1977
• Leonid Bresjnev (second term) 1977–1982
• Jurij Andropov 1982–1984
• Konstantin Tjernenko 1984–1985
• Andrej Gromyko 1985–1988
• Michail Gorbatjov 1 oktober 1988 - 15 mars 1990
• Anatolij Lukjanov 15 mars 1990 - 22 augusti 1991